Behandling av atopisk dermatit (AD) med interleukin (IL)-hämmare och januskinas (JAK)-hämmare

JAK-hämmarna abrocitinib (Cibinqo), baricitinib (Olumiant) och upadacitinib (Rinvoq) samt IL-hämmarna dupilumab (Dupixent), lebrikizumab (Ebglyss) och tralokinumab (Adtralza) är godkända att använda vid svår atopisk dermatit (AD) och ingår i läkemedelsförmånerna.

Rekommendationen från Region Stockholms läkemedelskommitté och expertgruppen för hud- och könssjukdomar är att:

• vid svår AD där konventionell behandling (farmakologisk och icke-farmakologisk) givit otillräcklig effekt rekommenderas IL-hämmare eller JAK-hämmare. Observera att val av behandling ska ske genom noggrann övervägning beroende på patientens ålder och komorbiditeter.
• utglesning görs av nämnda IL-hämmare när god och stabil effekt har uppnåtts.
• förskrivning av JAK-hämmare och IL-hämmare ska göras av hudläkare med särskild kunskap inom området AD.
• alla patienter som erhåller systemisk behandling ska registreras i det nationella kvalitetsregistret SwedAD.

Det finns avtal med sekretessbelagd återbäring för IL-hämmarna och JAK-hämmarna. Avtalen har tagits fram gemensamt inom ramen för Regionernas samverkansmodell för läkemedel. Det är olika nivåer på återbäringen till regionen i de olika avtalen. Cibinqo och Rinvoq 15 mg är mer kostnadseffektiva alternativ än Olumiant, Rinvoq 30 mg, Adtralza, Dupixent och Ebglyss.

Utglesning vid god och stabil effekt

När fullständig klinisk respons har uppnåtts med Adtralza eller Ebglyss kan doseringsintervallet glesas ut enligt FASS. Studier har visat att utglesning kan ske även med Dupixent. Majoriteten av vuxna patienter med AD, som behandlats med Dupixent i minst ett år och uppnått en god och stabil effekt under de senaste 6 månaderna, kan få sitt injektionsintervall utglesat till var 3:e eller var 4:e vecka med bibehållen god effekt. Erfarenhetsmässigt kan utglesning tillämpas även vid behandling av barn.

Utglesning av IL-hämmarna minskar risken för överbehandling och biverkningar samt är fördelaktigt ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Kardiovaskulär risk

Observera att vid behandling med JAK-hämmare ska den kardiovaskulära riskprofilen vägas in. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har dragit slutsatsen att alla JAK-hämmare medför en ökad risk för allvarliga kardiovaskulära händelser, cancer, venös tromboembolism, allvarliga infektioner och död. Detta gäller alla godkända indikationer. EMA-organet för bedömning av läkemedelssäkerhet PRAC (Pharmacovigilance Risk Assessment Committee) listar patientgrupper som endast ska använda JAK-hämmare om inga lämpliga behandlingsalternativ är tillgängliga:

• Patienter äldre än 65 år.
• Patienter med ökad risk för allvarliga kardiovaskulära händelser (MACE).
• Rökare eller tidigare rökare under lång tid.
• Patienter med ökad cancerrisk, gäller även vid hudmaligniteter.

För fullständig information om kontraindikationer, interaktioner och riskminskningsåtgärder hänvisas till respektive läkemedels produktinformation på fass.se.

Förutsättningar och dokumentation

Den behandling som ska ha getts innan det är aktuellt med IL-hämmare eller JAK-hämmare innefattar topikala behandlingar, eksemskola, ljusbehandling, samt hos vuxna även systemisk behandling med ciklosporin och/eller metotrexat och/eller azatioprin och/eller mykofenolsyra. Behandlingarna ska ha getts enligt praxis och under tillräckligt lång tid för att behandlingseffekten ska ha kunnat utvärderas. Tidigare behandlingar måste journalföras och systemläkemedel som ordinerats anges även med kod DT026 samt ATC-kod för respektive systemläkemedel för att dessa lätt ska kunna identifieras.

SwedAD är sedan september 2019 ett nationellt kvalitetsregister med syfte att förbättra behandling och uppföljning av patienter med AD. All systemisk behandling vid AD ska registreras i SwedAD för att öka kunskapen kring behandlingen.

SwedAD omfattar bland annat tidigare och pågående behandlingar och eventuella biverkningar av dessa, atopisk och annan samsjuklighet, alkohol- och tobaksvanor, samt EASI (Eczema Area and Severity Index). Dessutom ingår patientrapporterat utfall.

Vårdgivare som inte redan är anslutna till SwedAD kan kontakta koordinator Maria Lundqvist (maria.e.lundqvist@regionstockholm.se).