Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Behandla okomplicerade paronykier och subkutana abscesser med alsolsprit och kirurgi i första hand – inte antibiotika

Sammanfattning


Paronyki är en avgränsad infektion i nagelvall eller nagelband på tår eller fingrar som oftast orsakas av Staphylococcus aureus. Behandlingen är i första hand omläggning med alsolsprit. Om detta inte räcker, och purulent infektion föreligger, rekommenderas att infekterad vävnad incideras och lämnas öppen eller excideras helt. Om det samtidigt finns nageltrång rekommenderas exstirpation av angripet nagelområde.


Abscess är en varsamling i det subkutana rummet och orsakas också oftast av Staphylococcus aureus. Behandlingen är incision och spolning utan tillägg av antibiotika. I komplicerade fall, om patienten är febril eller allmänpåverkad, har hög ålder eller är immunsupprimerad bör behandling med flukloxacillin övervägas.

Paronyki

Paronyki är den vanligaste infektionen på händer och fötter. Den orsakas ofta av ett mindre trauma och sår i nagelbandet och i huden kring nageln. Den vanligaste orsaken till paronyki på framför allt stortår är en inåtväxande nagel. Paronyki hos barn är ofta orsakat av nagelbitning och fingersugning. Symtomen är svullnad, rodnad och värk. Antibiotika ska inte ges [1] annat än till barn under nyföddhetsperioden.

Vid paronyki på stortår orsakat av inåtväxande naglar har en Cochraneöversikt [2] visat att partiell eller hel evulsio i kombination med fenolpensling som då destruerar delar av nagelmatrix är en bra behandling. En nyare jämförelse av olika tekniker för åtgärd av nageltrång från 2022 [3,4] visar att det saknas tydlig evidens för att någon specifik kirurgisk teknik skulle vara bättre än de andra. Vi rekommenderar att läkare som handlägger patienter med nageltrång lär sig minst en kirurgisk teknik och skaffar sig vana och erfarenhet av den. Även vid paronyki på fingrar finns belägg för att antibiotika inte behövs.

Smärtlindring är viktigt, inte minst på barn. Salva med lokalanestetikum kan kombineras med ledningsanestesi. Ibland behövs ytterligare sedering, telefonkontakt innan remittering rekommenderas för planering av insatser.

Abscess

Abscesser är vanliga men ger sällan upphov till allvarliga komplikationer som bakteremi. Abscesser orsakas oftast av Staphylococcus aureus. Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) förekom i 2,4 procent av odlingar från alla hud- och mjukdelsinfektioner år 2023. Resistens mot klindamycin sågs i 6,0 procent av fallen och mot fucidinsyra i 3,1 procent av fallen [5]. Odling bör övervägas om fyndet förväntas påverka handläggningen och för att påvisa en eventuell MRSA vid misstänkt stafylokockgenes.

Antibiotikabehandling av abscesser har ingen eller blygsam effekt [6]. I en metaanalys från 2014 [7] som inkluderade fyra randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 589 patienter, vuxna och barn, sågs ingen extra effekt av antibiotika som tillägg efter incision och dränage. Abcesserna var i regel mindre än 5 cm i diameter. Efter sju till tio dagar var 88 procent utläkta på antibiotika och 86 procent på placebo. En likartad metaanalys från 2015 [8] som inkluderade fem studier visade samma sak. Antibiotika som användes i studierna var cefalosporiner och trimetoprim-sulfa. MRSA-förekomsten varierade men var relativt låg.

Efterföljande amerikanska placebokontrollerade studier har gjorts med en hög förekomst av MRSA – upp till 50 procent. I en studie var 82 procent utläkta i antibiotikagruppen (klindamycin eller trimetoprim-sulfa) efter tio dagar mot 69 procent i placebogruppen [9]. I en annan studie [10] jämfördes trimetoprim-sulfa mot placebo. Utläkningen blev här 81 procent mot 74 procent för placebo. Invasiv infektion var mycket ovanligt och inträffade i 0,4 procent i bägge grupperna.

I en metaanalys från 2018 beräknades andelen patienter med behandlingssvikt inom en månad. Data från åtta randomiserade studier och 2 517 patienter visade att behandlingssvikt förekom i 5,6 procent av antibiotikabehandlade och 9,3 procent av placebobehandlade [11]. Förekomsten av MRSA var hög. Den varierade mellan 44 procent till 88 procent i de olika studierna. Detta gör att överförbarheten till svenska förhållanden försvåras eftersom MRSA-förekomsten i Sverige är omkring 2,4 procent. I subgruppsanalyser har man sett att antibiotika gör större nytta på MRSA-orsakade abscesser än på abscesser med meticillin-känsliga Staphylococcus aureus [12]. Sammantaget medför detta att antibiotikabehandling av abscesser har ingen eller blygsam effekt i populationer med låg förekomst av MRSA. Vid utebliven förbättring efter sju till tio dagar bör ny incision och antibiotikabehandling övervägas.

Hidradenitis suppurativa är en viktig differentialdiagnos till furunkulos och abscesser. Hidradenitis suppurativa är ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd där bakterier inte spelar någon huvudroll. Incisioner och korta antibiotikakurer har oftast ingen effekt. Vid uttalat svårbehandlat tillstånd bör patienten remitteras till hudklinik [1].

Se filmen om det tidigare Kloka rådet nedan. Filmen är från år 2021 men informationen stämmer fortfarande. Klicka på CC i filmrutan om du vill välja bort textningen.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar

Källa

  1. Läkemedelsverket. Hud- och mjukdelsinfektion – behandlingsrekommendation: Information från Läkemedelsverket 2018;29(3):19–30
  2. Eekhof JA, Van Wijk B, Knuistingh Neven A, van der Wouden JC. Interventions for ingrowing toenails. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Apr 18;(4):CD001541
  3. Exley V, Jones K, O'Carroll G, Watson J, Backhouse M. A systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials on surgical treatments for ingrown toenails part I: recurrence and relief of symptoms. J Foot Ankle Res. 2023 Jun 10;16(1):35
  4. Exley V, Jones K, O'Carroll G, Watson J, Backhouse M. A systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials of surgical treatments for ingrown toenails part II: healing time, post-operative complications, pain, and participant satisfaction. J Foot Ankle Res. 2023 Sep 6;16(1):55
  5. Folkhälsomyndigheten. Swedres-Svarm 2023
  6. Schmitz GR, Gottlieb M. Managing a cutaneous abscess in the emergency department. Ann Emerg Med. 2021 Jul;78(1):44-48
  7. Singer AJ, Thode HC Jr. Systemic antibiotics after incision and drainage of simple abscesses: a meta-analysis. Emerg Med J 2014;31:576–578
  8. Fahimi J, Singh A, Frazee BW.. The role of adjunctive antibiotics in the treatment of skin and soft tissue abscesses: a systematic review and meta-analysis, CJEM 2015;17(4):420-432
  9. Daum RS, Miller LG, Immergluck L, Fritz S, Creech CB, Young D et al. A placebo-controlled trial of antibiotics for smaller skin abscesses. N Engl J Med. 2017;376:2545–55
  10. Talan DA, Mower WR, Krishnadasan A, Abrahamian FM, Lovecchio F, Karras DJ et al. Trimethoprim-sulfamethoxazole versus placebo for uncomplicated skin abscess. N Engl J Med. 2016 Mar 3;374(9):823-32
  11. Wang W, Chen W, Liu Y, Siemieniuk RAC, Li L, Martínez JPD et al. Antibiotics for uncomplicated skin abscesses: systematic review and network meta-analysis. BMJ Open 2018;8:e020991
  12. Talan DA, Moran GJ, Krishnadasan A, Abrahamian FM, Lovecchio F, Karras DJ et al. Subgroup analysis of antibiotic treatment for skin abscesses. Ann Emerg Med. 2018 January ; 71(1): 21–30

Senast ändrad