Undvik antibiotika vid okomplicerad akut bronkit

Hosta är ett av de vanligaste besvär som patienter söker i primärvården för. Akut bronkit eller luftrörskatarr är en övergående inflammation i de nedre luftvägarna med hosta som dominerande symtom. Orsaken är nästan alltid en virusinfektion, där rhinovirus, RS-virus, influensavirus och numera covid-19 hör till de allra vanligaste. Inför diagnostik är det viktigt att följa det aktuella epidemiologiska läget.

Det finns ingen klar gräns mellan akut bronkit och övre luftvägsinfektion (ÖLI), men vid ÖLI förekommer i högre grad snuva, nästäppa och halsont. ÖLI pågår oftast inte mer än två veckor men hosta vid akut bronkit är besvärlig och håller oftast i sig i tre veckor, 10 procent kan hosta i fem till sex veckor. Det finns heller ingen skarp gräns mot pneumoni, men hosta i kombination med feber, tackypné, tackykardi, andningskorrelerad bröstsmärta och allmänpåverkan talar för pneumoni. Färgade sputa är vanligt vid akut bronkit och saknar diagnostiskt värde för att skilja bronkit från pneumoni.

Vid akut bronkit kan orent andningsljud och/eller ronki bilateralt förekomma. Hos barn kan obstruktivitet bli uttalad. Vid pneumoni finns ibland fokala biljud (rassel/ronki) eller fokalt nedsatta andningsljud.

Vidare utredning

En opåverkad patient utan annan lungsjukdom med anamnes och symtom som vid akut bronkit behöver inte utredas vidare [1]. När symtom och fynd föreligger som inger misstanke om pneumoni, finns skäl att utreda vidare i första hand med CRP och ibland även lungröntgen. CRP>100 kan tala för pneumoni hos vuxna [1]. Etiologisk diagnostik vid akut bronkit är sällan av värde i det individuella fallet. Vid hosta mer än fem till sex veckor hos såväl vuxna som barn bör vidare utredning inklusive lungröntgen göras avseende underliggande orsak som till exempel cancer, TBC, obstruktiv lungsjukdom, främmande kropp, cystisk fibros och kikhosta. Observera att provtagning för kikhosta bör utföras i ett tidigt skede om spädbarn finns i omgivningen. Även annan etiologisk diagnostik kan komma ifråga.

Antibiotika saknar kliniskt meningsfull effekt på akut bronkit hos i övrigt lungfriska. I en metaanalys [2] av 17 randomiserade studier som jämförde antibiotika mot placebo sågs i genomsnitt en förkortad tid med hosta och sjukdomskänsla på en halv dag. Tetracyklin användes i fyra av studierna, erytromycin i fyra och amoxicillin i tre av studierna. Det finns heller ingen evidens för att antibiotika har effekt på bronkiter orsakade av Mycoplasma pneumoniae [3] eller andra bakterier. En stor bronkitstudie [4] inkluderade 2 061 primärvårdspatienter från tolv europeiska länder inklusive Sverige. Patienterna var över 18 år med symtom på akut nedre luftvägsinfektion men utan tecken på pneumoni. De randomiserades till amoxicillin 1 g tre gånger dagligen i sju dagar eller placebo. Medelåldern var 48,9 år och de hade varit sjuka i 9,5 dagar vid inklusion. Patienterna förde symtomdagbok i 28 dagar. Det blev ingen säkerställd skillnad i utläkningen. Symtom som klassades som måttligt svåra eller värre försvann efter sex till sju dagar i bägge grupperna, symtomens svårighetsgrad skiljde sig inte åt, tre patienter blev inlagda på sjukhus (två från placebogruppen). Däremot var det något färre i amoxicillingruppen som återkom till allmänläkaren på grund av utebliven förbättring, 15,9 procent jämfört med 19,3 procent i placebogruppen. Vidare var det något fler i amoxicillingruppen som besvärades av illamående, utslag och diarré – 28,7 procent respektive 24,0 procent.

Data från Primärvårdskvalitet

Data från Primärvårdskvalitet 2022 visar att av cirka 13 500 patienter som fick diagnosen akut bronkit (exklusive patienter med KOL-diagnos) vid länets husläkarmottagningar så fick cirka 2 900, motsvarande 22 procent, antibiotika. I Primärvårdskvalitets indikator för uppföljning anges att <10 procent av patienter med diagnosen akut bronkit bör få antibiotika. I normalfallet ska således inte akut bronkit behandlas med antibiotika och andelen behandlade patienter är fortfarande hög i Stockholms län.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar

Källa

1. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård. Behandlingsrekommendation 2008
2. Smith SM, Fahey T, Smucny J, Becker LA. Antibiotics for acute bronchitis. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Mar 1;3:CD000245
3. King DE, Williams WC, Bishop L, Shechter A. Effectiveness of erythromycin in the treatment of acute bronchitis. J Fam Pract 1996;42(6):601-5
4. Little P, Stuart B, Moore M, Coenen S, Butler CC, Godycki-Cwirko M et al. Amoxicillin for acute lower-respiratory-tract infection in primary care when pneumonia is not suspected: a 12-country, randomised, placebo-controlled trial. Lancet Infect Dis. 2013 Feb;13(2):123-9
5. Folkhälsomyndigheten. Att följa upp förskrivning av antibiotika i primärvård, en vägledning
6. Sveriges kommuner och landsting. PrimärvårdsKvalitet – ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården