Undvik antibiotika vid okomplicerad akut bronkit

Symtom, diagnostik och utredning

Akut bronkit är en övergående infektion och inflammation i de nedre luftvägarna.
Hosta är det dominerande symtomet vid akut bronkit. Hostan är ofta besvärlig och håller i genomsnitt i sig i tre veckor. Andra vanliga symptom är feber, spridda biljud på lungorna och lätt obstruktivitet [1]. Färgade sputa är vanligt vid akut bronkit och har ingen diagnostisk betydelse för att skilja bronkit från pneumoni. Allmänpåverkan, snabb andningsfrekvens, fokalt nedsatt andningsljud eller fokala biljud på lungorna bör väcka misstanke om pneumoni.

En opåverkad patient utan annan lungsjukdom, med anamnes och symtom som vid akut bronkit, behöver inte utredas vidare. Vid symtom och fynd som inger misstanke om pneumoni, finns skäl att utreda vidare i första hand med CRP och ibland även med lungröntgen. CRP>100 hos vuxna kan tala för pneumoni [2].

Liksom vid övre luftvägsinfektion (ÖLI) är etiologisk diagnostik sällan meningsfull för det individuella fallet, då akut bronkit hos lungfriska i regel inte ska antibiotikabehandlas. Provtagning för kikhosta bör dock utföras i ett tidigt skede om spädbarn <1 år eller gravida i tredje trimestern finns i omgivningen, då profylaxbehandling kan vara indicerat.

Patienter med hosta i mer än 4–6 veckor bör utredas vidare, inklusive ställningstagande till lungröntgen och spirometri, för att utesluta underliggande orsak som till exempel cancer, tuberkulos och obstruktiv lungsjukdom.

Antibiotika saknar i regel effekt men ger biverkningar

Antibiotika saknar kliniskt meningsfull effekt vid akut bronkit hos i övrigt lungfriska individer. I en metaanalys [3] av 17 randomiserade studier som jämförde antibiotika mot placebo sågs i genomsnitt en förkortad tid med hosta och sjukdomskänsla på endast en halv dag.

En amerikansk studie visade att antibiotika inte minskade hosta eller andra symtom vid akut bronkit, oavsett om infektionen orsakades av Mycoplasma pneumoniae eller av andra bakterier och virus [4].

En annan stor bronkitstudie [5] inkluderade drygt 2 000 vuxna primärvårdspatienter från tolv europeiska länder, inklusive Sverige. Patienterna hade symtom på akut bronkit utan misstanke om pneumoni. De randomiserades till behandling med amoxicillin eller placebo i sju dagar. Patienterna förde symtomdagbok i 28 dagar. Symtom som klassades som måttligt svåra eller värre försvann efter ungefär en vecka i båda grupperna, och det blev ingen säkerställd skillnad i utläkningen mellan grupperna. Signifikant fler patienter i amoxicillingruppen fick dock illamående, utslag eller diarré.

Data från Primärvårdskvalitet

Data från Primärvårdskvalitet 2024 [6] visar att 21 procent av de 25 300 patienter som diagnostiserades med akut bronkit på länets husläkarmottagningar behandlades med antibiotika, KOL-patienter exkluderade. Enligt Primärvårdskvalitets uppföljningsindikator bör <10 procent av patienterna med akut bronkit behandlas med antibiotika, och relaterat till det målet är andelen behandlade patienter i Stockholms län fortfarande för hög.

Källa

1. Folkhälsomyndigheten. Broschyr framtagen av Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och Nationell arbetsgrupp Strama. Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård
2. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård. Behandlingsrekommendation 2008
3. Smith SM, Fahey T, Smucny J, Becker LA. Antibiotics for acute bronchitis. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Mar 1;3:CD000245
4. King DE, Williams WC, Bishop L, Shechter A. Effectiveness of erythromycin in the treatment of acute bronchitis. J Fam Pract 1996;42(6):601-5
5. Little P, Stuart B, Moore M, Coenen S, Butler CC, Godycki-Cwirko M et al. Amoxicillin for acute lower-respiratory-tract infection in primary care when pneumonia is not suspected: a 12-country, randomised, placebo-controlled trial. Lancet Infect Dis. 2013 Feb;13(2):123-9
   
6. Sveriges kommuner och regioner. PrimärvårdsKvalitet – ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården