Allergiska ögonreaktioner är mycket vanliga, och kan engagera ögonlocken, konjunktiva och kornea. Ögonallergi kan delas in i olika tillstånd, där den akuta allergiska konjunktiviten är relativt okomplicerad, medan den vernala och atopiska keratokonjunktiviten kan vara svårbehandlad och till och med leda till synnedsättning. Allergiska konjunktiviter är nästan alltid bilaterala.
De mest framträdande symtomen är:
Symtomatologi och kliniska fynd skiljer sig dock något vid de olika tillstånden.
Akut allergisk konjunktivit
Akut allergisk konjunktivit ses ofta hos patienter med andra allergiska manifestationer, såsom rhinit och astma. Allergenet är vanligen luftburet.
Klåda är ett dominerande symtom och chemosen är ofta framträdande (vattnig svullnad av konjunktiva, ”kuddkänsla”), se bild 1. Ögonlocken kan vara svullna och ibland ses papillhypertrofi (kullerstensutseende) på insidan av ögonlocken, se bild 2. Eventuellt sekret är vattnigt eller slemmigt.
Atopisk keratokonjunktivit
Hos patienter med atopisk dermatit kan atopisk keratokonjunktivit förekomma. Papiller på insidan av ögonlocken kan ses, sår och kärlinväxt i hornhinnan kan förekomma.
Vernal keratokonjunktivit
Ett ovanligt tillstånd är vernal keratokonjunktivit som drabbar framför allt pojkar före puberteten. Klådan är ofta mycket uttalad. Stora papiller på insidan av ögonlocken kan ses, liksom infiltrat vid gränsen mellan hornhinnan och bindehinnan. Ljuskänslighet är vanligt, liksom sår på kornea.
Giant papillary conjunctivitis (GPC)
Giant papillary conjunctivitis är en reaktion mot främmande material, nästan uteslutande kontaktlinser och karakteriseras av stora papiller på insidan av ögonlocken.
Kontaktallergi
Ofta orsakas kontaktallergi av kosmetika och ögondroppar, men även andra agens förekommer, till exempel växtsafter. Allergin kan vara akut (typ I-reaktion) eller komma några dygn efter exposition (typ IV-reaktion). Typ I-reaktionen liknar den akuta allergiska konjunktiviten, medan typ IV-reaktionen framför allt ger ögonlockseksem.
Diagnosen ställs på de kliniska fynden och anamnesen. Vid akut allergisk konjunktivit finns ofta anamnes på andra allergiska manifestationer.
Om orsaken till allergin är okänd, kan man överväga pricktest eller RAST. Ett negativt test utesluter inte att det kan röra sig om en allergisk konjunktivit. Vid oklar kontaktallergi bör epikutantest utföras.
I första hand bör exposition av allergen undvikas.
Kombination av peroral och lokal behandling ger additativ effekt
För behandling med mastcellstabilisatorer och antihistaminer finns receptfria alternativ.
Lokal steroidbehandling är effektiv, men bör undvikas med tanke på biverkningsrisken. Steroiddroppar bör endast förskrivas av ögonläkare. Vid kontaktdermatit kan dock en
typ I-steroidsalva förskrivas.
NSAID i ögondroppform används i allmänhet inte vid allergisk konjunktivit.
Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för ögonsjukdomar
Källa
Senast ändrad
Viss.nu
Senast uppdaterat
2017-04-04 (ursprungligen publicerat 2005-05-02)