Glukosaminhydroklorid inte bättre än placebo
Glukosaminhydroklorid har inte i någon välgjord studie visat god effekt vid artros. I en översikt från 2007 [4] konstateras att glukosaminhydroklorid saknar effekt på smärta. Dessutom är det osannolikt att framtida studier kommer att kunna visa någon effekt.
- Den största oberoende studien på glukosamin vid knäledsartros genomfördes av NIH [5], som jämförde placebo med glukosaminhydroklorid 1 500 mg per dygn och celecoxib 200 mg (Celebra). Studien omfattade 313, 317 respektive 318 patienter. Andelen patienter som upplevde en 20-procentig minskning i WOMAC-poäng efter 24 veckor var 60 procent i placebogruppen och 64 procent i glukosamingruppen. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. I celecoxib-gruppen noterade 70 procent en 20-procentig minskning, som skiljde sig från placebo.
- Vid måttlig eller begränsad smärta i ett eller två knän (n=201) och radiologisk gradering enligt Kellgren/Lawrence (grad 2 eller högre) hos 69 procent medförde behandling med 1 500 mg glukosaminhydroklorid under 24 veckor inga mätbara strukturella förändringar på MRI eller bättre funktion eller mindre smärta jämfört med placebo [6].
Glukosaminsulfat ingen säker fördel jämfört med placebo
Avseende glukosaminsulfat är kunskapsläget inte lika entydigt och några studier visar att denna beredning kan ha en viss effekt på smärta. Fyra prövningar på en speciell beredning av glukosaminsulfat från företaget Rotta i Italien visar en liten förbättring i smärta jämfört med placebo [2]. Denna skillnad består även i en metaanalys från 2014 [7].
- Vid svår knäsmärta och Kellgren/Lawrence grad 2 eller 3 (n=318) och artrossymtom minskade Lequesneindex [8] från 11/24 till 9 med placebo och till 8 med glukosaminsulfat 1 500 mg/d (p=0,032) och till 8,4 med paracetamol 3 g/d efter sex månader [9]. Det är mycket tveksamt huruvida en så liten skillnad har någon praktisk betydelse. Avseende utfallsmåttet WOMAC smärta resulterade varken paracetamol eller glukosamin i en statistiskt signifikant fördel jämfört med placebo.
- Vid höftledsartros enligt ACR kriterierna (n=222) medförde behandling med glukosaminsulfat 1 500 mg/d under två år ingen bättre effekt än placebo avseende smärta och funktion enligt WOMAC skattningsinstrumentet [10].
- En mindre studie på 70 patienter med knäartros jämförde träning med 1 500 mg/d glukosaminsulfat. Båda grupperna förbättrades efter sex månader. Eftersom det saknades en kontrollgrupp är det inte möjligt att ta reda på om glukosaminsulfat har en specifik effekt [11].
- I en studie på 407 överviktiga kvinnor jämfördes effekten av glukosaminsulfat eller placebo under 2,5 år med ett diet- och träningsprogram eller kontrollbehandling[12]. Varken diet- och träningsprogrammet eller glukosaminsulfat 1 500 mg/d medförde en signifikant effekt jämfört med kontrollbehandlingen, avseende risken för att utveckla knäledsartros.
Glukosaminhydroklorid i kombination med kondroitinsulfat inte bättre än placebo
I den stora GAIT studien [5] förelåg en liten trend mot en bättre effekt vid kombination av glukosamin och kondroitinsulfat. I de efterföljande studierna med denna kombination har man inte kunnat visa någon fördel med denna kombination.
- Vid kronisk knäsmärta och en nedsatt ledspringa i knäleden, som dock skulle vara minst 2 mm medialt, (n=605) minskade smärtan med glukosaminsulfat 1 500 mg/d, kondroidinsulfat 800 mg/d eller en kombination eller placebo. I samtliga fyra behandlingsarmar minskade primära utfallsvariabeln knäsmärta under det första året, men någon skillnad mellan grupperna kunde inte ses. Inte heller avseende de sekundära utfallsmåtten noterades en fördel för glukosamin med eller utan kondroitinssulfat. Under studietiden hade ledspringan (joint space narrowing) i knäleden minskat med 0,22 mm med placebo, 0,24 mm med glukosamin och med 0,12 mm vid kombinationen glukosamin och kondroitinsulfat (p<0,05) [13].
- Vid måttlig till svår knäsmärta och Kellgren/Lawrence grad 2 eller 3 (n=164) medförde behandling med kondroitinsulfat (1 200 mg) eller glukosaminsulfat (1 500 mg) under sex månader ingen bättre effekt än placebo avseende något av utfallsmåtten [14].
- Undergruppen av patienter med knäartros med Kellgren/Lawrence grad 2 eller 3 och minst 2 mm ledspringa (n=622) som ingått i den stora NIH sponsrande studien, som går under namnet GAIT], analyserades. Studiearmarna bestod av glukosamin 500 mg x 3, kondroitinsulfat 400 mg x 3, kombinationen glukosamin kondroitinsulfat eller celecoxib 200 mg/d. I alla behandlingsarmar minskade smärtan, men någon signifikant skillnad jämfört med placebo noterades inte heller i denna subgrupp [15].
- Ytterligare en studie inkluderade patienter med knäartros enligt Kellgren/Lawrence grad 2–3 och måttlig till svår smärta (n=606) där glukosaminhydroklorid 500 mg x 3 i kombination med kondroitinsulfat 400 mg jämfördes med celecoxib 200 mg/d under sex månader. Skillnader mellan dessa behandlingsarmar noterades inte, men eftersom det saknas en placebogrupp är det inte möjligt att avgöra huruvida båda behandlingarna är lika effektiva eller om båda alternativen saknar specifik effekt [16].
Expertgruppens bedömning är att inte rekommendera glukosamin vid artros. Detta gäller såväl glukosaminhydroklorid som glukosaminsulfat med eller utan tillägg av kondroitinsulfat.