Första nationella riktlinjerna för psoriasis på remiss

Många patienter med psoriasis är underbehandlade och det finns stora regionala skillnader. Syftet med Socialstyrelsens nya riktlinjer är bland annat att minska skillnaderna. Riktlinjerna ska vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Patienter med psoriasis bör utredas och utbildas i sin sjukdom för att bättre ta kontroll över den. Eftersom psoriasis många gånger är förknippat med samsjuklighet som till exempel psoriasisartrit, kardiovaskulär och metabol sjukdom och psykologisk morbiditet ska det också uppmärksammas. Behandlingsmål bör sättas och utvärderas regelbundet för att minska risken för onödigt lidande och följdsjukdomar.

I all behandling av psoriasis ska icke-farmakologisk behandling ingå. Fysisk aktivitet och bra matvanor samt rökstopp är några exempel. För patienter med svår psoriasis kan klimatvård (utbildning, stöd och behandling i varmt klimat) ibland förbättra sjukdomen.

Behandla lindriga symtom topikalt

Lindriga till medelsvåra hudsymtom bör i första hand behandlas med topikal behandling, till exempel mjukgörande medel, steroider och kalcipotriol (vitamin D3-analog). Om detta inte ger tillräcklig effekt eller om sjukdomen är utbredd kan ljusbehandling, med kortvågig ultraviolett strålning (UVB), ges som komplement.

Metotrexat, som tablett eller injektion, rekommenderas vid svårare psoriasis när topikal behandling och eventuell ljusbehandling inte ger tillräcklig effekt. Vid svåra besvär kan det också bli aktuellt med biologiska läkemedel som TNF-hämmare, i första hand etanercept eller adalimumab som ges subkutant. Fördelen med etanercept är att det finns biosimilarer med lägre kostnader än för adalimumab. Infliximab har också god effekt men ges som infusion vilket kan vara en nackdel för patienterna.

Även IL-17-hämmarna sekukinumab och ixekizumab finns med i riktlinjerna för behandling av personer med svår psoriasis. Behandlingskostnaden är dock högre än med etanercept och den kliniska erfarenheten är begränsad. Ustekinumab som är en IL-12/23-hämmare kan också prövas vid svår psoriasis men kostnaden för den är för tillfället högre än för alla andra biologiska läkemedel.

Enligt Socialstyrelsen innebär de nya riktlinjerna att psoriasisvården kommer att bli dyrare för hälso- och sjukvården, mycket beroende på de nya biologiska läkemedlen.

Detta är en remissversion av nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Slutversionen beräknas vara klar i början på 2019.

Susanne Elfving

Källa

1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis