Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / En av tio skador i vården läkemedelsrelaterade 

En av tio skador i vården läkemedelsrelaterade 

Publicerat 2019-05-07

Av skador i vården var vårdrelaterade infektioner den absolut vanligaste eller bidragande orsaken till dödsfall, enligt en analys från Socialstyrelsen. Ungefär en tiondel var läkemedels­relaterade skador. Även svikt i vitala funktioner och skador efter kirurgi var vanliga orsaker. Av de skador som orsakade eller bidrog till dödsfall uppskattades knappt 40 procent ha kunnat undvikas.

Kvinna i sjukhussäng med skadat ben

I Socialstyrelsens rapport – Allvarliga skador och vårdskador – belyses vilka skador och vårdskador (undvikbara skador) som medfört de mest allvarliga konsekvenserna för vuxna patienter i somatisk slutenvård på akutsjukhus. Analysen är gjord med hjälp av markörbaserad journalgranskning.

Ungefär 110 000 patienter på svenska sjukhus drabbas årligen av vårdskador av varierande allvarlighetsgrad och cirka 1 400 personer dör med en vårdskada som bidragande orsak. Av de skador som orsakade eller bidrog till dödsfall under perioden 2013–2018 uppskattades knappt 40 procent ha kunnat undvikas. Äldre har en högre risk att avlida. Medelåldern var cirka 10 år högre för dem som avled av en skada, eller där den bidragit, än för dem som fick en skada utan att dö.

En tredjedel av alla skador som identifierades vid journalgranskningen var vårdrelaterade infektioner och i de fall där infektionen bidrog till dödsfall var lunginflammation och blodförgiftning (sepsis) de vanligaste typerna. Även svikt i vitala funktioner (hjärta, lungor, cirkulation eller neurologisk funktion), läkemedel och kirurgirelaterade skador var vanliga skador som bidragit till dödsfall.

I de fall patienten fick en skada som krävde snabba livräddande insatser eller som gav bestående men var den vanligaste orsaken kirurgiska skador. Även svikt i vitala organ var en vanlig orsak till att patienten behövde akut livsuppehållande åtgärder och infektioner var en viktig orsak till att patienten fick bestående men.

Det var vanligare med vårdskador hos patienter som var utlokaliserade, vilket betyder patienter som är inskrivna och vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Förekomsten var 60 procent högre för utlokaliserade patienter jämfört med patienter som vårdats på en avdelning med specifik kompetens och medicinskt ansvar. Av de utlokaliserade patienterna hade 12 procent vårdskador jämfört med 7 procent hos de som inte var utlokaliserade. De vanligaste skadorna hos utlokaliserade patienter var vårdrelaterade infektioner och trycksår.

Patientsäkerheten ska förbättras

Socialstyrelsen ska på uppdrag av regeringen ta fram en nationell handlingsplan för patientsäkerhet med övergripande mål- och fokusområden samt en plan för uppföljning som ska vara klar i slutet på 2019.

Vårdrelaterade infektioner har visats utgöra en stor del av alla skador och är också en vanlig orsak till att patienten avlider. Flera av dödsfallen hade kunnat undvikas. Genom till exempel en förbättrad följsamhet till basala hygien- och klädrutiner kan risken för smittspridning minskas. Förra året var följsamheten bara 74 procent enligt en mätning gjord av SKL. På senare tid har flera insatser gjorts för att förbättra prognosen vid sepsis, till exempel projekt Säker Sepsisvård, och ett nytt vårdprogram för sepsis, Vårdprogram Sepsis och septisk chock – tidig identifiering och initial handläggning.

Susanne Elfving

Källa

  1. Socialstyrelsen. Allvarliga skador och vårdskador. Rapport 2019

Senast ändrad 2019-07-29

Vårdskada: Definieras som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

Skada: I markörbaserad journalgranskning identifieras skada ur patientens perspektiv och är ett oönskat resultat som ligger utanför det normala vårdförloppet. En del av dessa skador bedöms i efterhand som undvikbara det vill säga vårdskador.