Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Tidig behandlingsstart minskade risken för progressiv MS

Tidig behandlingsstart minskade risken för progressiv MS

Publicerat 2019-01-28

En prospektiv observationell kohort-studie i skovformad multipel skleros, MS, visar att sjukdomsmodifierande behandling med fingolimod, alemtuzumab eller natalizumab var associerat med lägre risk för konversion till sekundärprogressivt stadium än traditionella första linjens behandlingar; glatirameracetat eller interferon beta. Tidig behandlingsstart, inom fem år, gav också bättre utfall.

Klocka byggd av tabletter.

I den prospektiva multicenter-kohortstudien ingick 1 555 patienter med skovformad MS. De var i medel 35 år vid tidpunkten för inklusion, 72 procent av dem var kvinnor och observationstiden var minst fyra år. Patienter som någon gång fått annan behandling mot MS, till exempel rituximab (som är mycket använt i Sverige) eller stamcellstransplantation exkluderades från studien.

Läkemedlen interferon beta, glatirameracetat, fingolimod, alemtuzumab eller natalizumab var alla associerade med en lägre risk att utveckla sekundärprogressiv MS jämfört med obehandlade patienter:

  • glatirameracetat eller interferon beta n=407
    hazardkvot, HR, 0,71; 95 procent konfidensintervall, 0,61–0,81 p<0,001; absolut 5-årsrisk 12 procent mot 27 procent för obehandlade patienter
  • fingolimod n=85
    HR 0,37; 0,22–0,62 p<0,001, absolut 5-årsrisk 7 procent mot 32 procent
  • natalizumab n=82
    HR 0,61; 0,43–0,86 p=0,005, absolut 5-årsrisk 19 procent mot 38 procent
  • alemtuzumab n=44
    HR 0,52; 0,32–0,85 p=0,009, absolut 5-årsrisk 10 procent mot 25 procent.

Behandling som inleddes med fingolimod, alemtuzumab eller natalizumab var associerad med en lägre risk att utveckla sekundärprogressiv MS jämfört med glatirameracetat eller interferon beta, HR 0,66; 0,44–0,99 p=0,046, absolut 5-årsrisk 7 procent (16 av 235 patienter) mot 12 procent (46 av 380 patienter), medeluppföljningstid 5,8 år.

Det fanns också ett samband mellan behandling som startades inom fem år efter sjukdomsstart och lägre risk att utveckla sekundärprogressiv MS. När behandling påbörjades mer än fem år efter sjukdomsstart var risken högre. Byte från glatirameracetat eller interferon beta till fingolimod, alemtuzumab eller natalizumab inom fem år efter sjukdomsstart var också associerat med lägre risk för sekundärprogressiv MS.

I studien användes en objektiv definition av sekundärprogressiv MS.

Kommentar från Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för neurologiska sjukdomar
Studien bygger inte på ett populationsbaserat material, vilket påverkar generaliserbarheten. Med tanke på studiens design går det heller inte att utesluta att skillnader i faktorer som styr behandlingsval också påverkar utfallet. Sammantaget stärker resultaten uppfattningen om att tidig insättning av högeffektivbehandling är fördelaktigt avseende ett mycket viktigt långsiktigt utfallsmått.

Skovformad MS är den vanligaste formen av sjukdomen. Utan behandling utvecklar 80 procent av de med skovformad MS sekundärprogressiv MS inom 20 år.

Elin Jerremalm

Källa

  1. Brown JWL, Coles A, Horakova D, Havrdova E, Izquierdo G, Prat A et al; MSBase Study Group. Association of initial disease-modifying therapy with later conversion to secondary progressive multiple sclerosis. JAMA. 2019 Jan 15;321(2):175-187

Uppdaterad: 2019-01-28

Relaterat

interferon beta: Avonex, Betaferon, Extavia, Rebif

 

glatirameracetat: Copaxone

 

fingolimod: Gilenya

 

alemtuzumab: Lemtrada

 

natalizumab: Tysabri