Kartläggning av förskrivning på fritiden och efter pension

Sveriges regioner dokumenterar fritids- och pensionärsförskrivning på olika sätt. Många gånger går det inte att särskilja denna typ av förskrivning från ordinarie förskrivning alls. Socialstyrelsens kartläggning baseras på arbetsplatskoder, förskrivningar som saknar arbetsplatskod samt förskrivningar genom förskrivningsappar under perioden 2018–2022 och gäller uthämtade recept.

I 14 av 21 regioner har det gått att kartlägga förskrivningarna med hjälp av arbetsplatskoder i varierande grad, men det är endast Region Kalmar som använder en särskild gemensam arbetsplatskod för förskrivning som görs på fritiden och efter pension. I den regionen utgjorde fritids- och pensionärsförskrivning 0,4 procent av den totala läkemedelsförskrivningen. För övriga regioner som kunnat kartläggas med arbetsplatskoder på något sätt var dessa siffror mellan 0,0–0,3 procent.

Region Stockholm ingår i en av de sju regioner som inte har gått att kartlägga eftersom samma arbetsplatskod ska användas när förskrivning sker på fritiden som på jobbet. Under 2024 kommer dock regionen att ta fram ett nytt arbetsplatskodregister. Då kommer det gå att identifiera fritidsförskrivning från förskrivare utan anställning hos vårdgivare i regionen.

Läkemedel mot infektioner vanligt

I de 14 regioner som kunde kartläggas utifrån arbetsplatskoder utgjorde de fem vanligaste läkemedelsgrupperna 38 procent av förskrivningen. Vanligast var medel mot infektion, sömnmedel och lugnande medel, smärtstillande medel, antiinflammatoriska samt magsyrareducerande medel. I sex regioner var även medel mot ADHD och depression en vanlig läkemedelsgrupp inom fritids- och pensionärsförskrivning.

I gruppen sömnmedel och lugnande medel förskrevs främst zopiklon och zolpidem och som ångestdämpande oxazepam. Som smärtstillande var det vanligast med paracetamol, men även paracetamol i kombination med kodein samt oxikodon förskrevs. Fenoximetylpenicillin, doxycyklin och pivmecillinam (mot UVI) var vanligast mot infektioner och diklofenak det vanligaste antiinflammatoriska läkemedlet.

Var sjunde förskrivning gällde narkotikaklassade läkemedel som zopiklon, zolpidem, hostmedicin med etylmorfin och läkemedel mot ADHD (metylfenidat, dexamfetamin).

Samma läkemedelsgrupper förekom i stor utsträckning även vid förskrivning utan arbetsplatskod och vid förskrivning genom förskrivningsappar.

Även receptfria läkemedel förskrevs

Även läkemedel som säljs receptfritt förskrevs i stor omfattning utanför vården, som till exempel paracetamol, ibuprofen och naproxen mot smärta, omeprazol mot refluxsjukdom och desloratadin mot allergi. Detta trots att regionerna har generella riktlinjer för att kortvariga besvär ska behandlas med egenvård och inte förskrivas på recept. I analysen sågs att över 99 procent av den paracetamol som förskrivits utanför vården hämtades ut som stora förpackningar och att över 98 procent av dessa uthämtningar gjordes inom läkemedelsförmånen.

Även förskrivningen av andra vårdprofessioner har undersökts men dessa förskrivare förekom i liten omfattning. En del förskrivning av tandläkare har dock kunnat klarläggas. De förskrev till stor del samma läkemedel som läkarna, inom sin förskrivningsrätt.

Susanne Elfving

Källa

1. Socialstyrelsen. Läkemedelsförskrivning på fritiden och efter pension. Artikelnummer: 2024-2-8946. Februari 2024.