Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Strokebehandling har blivit bättre och mer jämställd

Publicerat 2018-03-05

Idag får kvinnor med förmaksflimmer strokeförebyggande antikoagulantia i lika stor utsträckning som män, förutom i högre åldersgrupper. Sämre är det när det gäller statiner efter stroke. Där förekommer underbehandling hos både män och kvinnor, men den är särskilt uttalad hos kvinnor.

Mia von Euler

Mia von Euler. Foto Märta Thisner

Incidensen av stroke verkar ha minskat under de senaste åren vilket man tror kan vara resultatet av bättre primär- och sekundärprevention. Det finns dock fortfarande personer som idag insjuknar i TIA/stroke som skulle kunna undvika det med bättre förebyggande läkemedelsbehandling.

I ett forskningsprojekt stött av ALF-medel från Stockholms läns landsting har vi studerat ojämlikhet i strokevård i Stockholm och faktorer som är associerade med användning av förebyggande strokebehandling.

SLL:s Vårdanalysdatabas, VAL, har uppgifter om sluten- och öppenvårdsdiagnoser, uthämtade läkemedel mm. Data samkördes med information om kön, ålder och socioekonomi från Statistiska Centralbyrån. År 2011 använde fler män än kvinnor med förmaksflimmer antikoagulantia (53 procent av männen, 48 procent av kvinnorna). Fyra år senare, år 2015, hade könsskillnaden i princip försvunnit. Dessutom hämtade högre andel av personer med förmaksflimmer ut antikoagulantia (70 procent av männen, 71 procent av kvinnorna). En liten skillnad kvarstår i den allra äldsta gruppen där färre kvinnor hade antikoagulantia.

Långt till målet om statiner

Enligt Socialstyrelsens mål ska minst 75 procent av de som haft TIA/stroke ha statiner som sekundärprofylax. Det är tveksamt om vi i Stockholm kommer att nå det målet. Inte ens 2/3 hämtar ut läkemedlen på längre sikt efter ischemisk stroke/TIA.

I våra studier fann vi att sannolikheten att en person som haft ischemisk stroke hämtade ut statiner ökade om personen var man, välutbildad, höginkomsttagare och hade diagnos stroke satt inom primärvården. Endast hälften av patienter som haft stroke har fått diagnosen i primärvården. Det är ett stort problem eftersom diagnosen underlättar att man kan identifiera dessa patienter samt har visats leda till bättre behandling.

Varför vi har så dålig följsamhet till statinbehandling är omdebatterat. Det är förvisso inte helt ovanligt med biverkningar men ofta kan de hanteras med preparatbyte eller dossänkning. Det har även förekommit debatt i medierna om vikten av statinbehandling för att förebygga framtida hjärt-kärlhändelse.

Det finns dock god evidens för statiner som sekundärprevention efter ischemisk stroke och TIA, även vid väsentligen normala kolesterolnivåer. De könsskillnader som påvisats vad gäller statinbiverkningar är motstridiga men en stor metaanalys fann att män hade mer svåra biverkningar än kvinnor. Läs mer om detta på Janusmed kön och genus.

Det är viktigt att komma snabbt till sjukvård vid stroke eftersom akutbehandlingarna som finns är effektivare ju tidigare de startas och inte är meningsfulla om det gått för lång tid. I en studie har vi analyserat larmsamtal rörande personer med stroke för att bättre förstå hur stroke kan identifieras. En dryg tredjedel av alla larmsamtal om kvinnor med stroke ringdes av hemtjänsten jämfört med vart tionde samtal om män med stroke. Detta speglar sannolikt att kvinnor är äldre än män när de får sin stroke.

Något som var slående i studien var att det var dubbelt så vanligt att samtal om kvinnor med stroke klassades som ”påverkat mentalt status” (36 procent hos kvinnor jämfört med 18 procent hos män). Detta stämmer väl med litteraturen där man finner att medvetandepåverkan, talstörning (som ibland kan tolkas som förvirring eller påverkat mentalt status) och allmän svaghet var vanligare hos kvinnor. De flesta studier visar också att kvinnor har mer omfattande
stroke än män.

Vi ser dock inga könsskillnader i andelen kvinnor och män som får tillgång till akutbehandling med trombektomi eller trombolysbehandling vid ischemisk stroke. Effekten av behandlingarna är inte beroende av kön eller ålder.

Mia von Euler
docent, överläkare, ordförande i expertrådet för neurologiska sjukdomar samt ordförande i regionala strokerådet Stockholm

Källa

  1. Riks-Stroke. http://www.riks-stroke.org
  2. Appelros P et al. Trends in baseline patient characteristics during the years 1995-2008: observations from Riks-Stroke, the Swedish Stroke Register. Cerebrovasc Dis. 2010;30(2):114-9 PubMed
  3. European Stroke Organisation (ESO) Executive Committee. Guidelines for management of ischaemic stroke and transient ischaemic attack 2008. Cerebrovasc Dis. 2008;25(5):457-507. PubMed
  4. Furie KL et al. Guidelines for the prevention of stroke in patients with stroke or transient ischemic attack: a guideline for healthcare professionals from the american heart association/american stroke association. Stroke. 2011;42(1):227-76. PubMed
  5. Wettermark B, Persson A, von Euler M. Secondary prevention in a large stroke population: a study of patients' purchase of recommended drugs. Stroke 2008;39(10):2880-5. PubMed
  6. Berglund et al. Sex differences in the presentation of stroke. Maturitas. 2017 May;99:47-50. PubMed
  7. Berglund et al. Face Arm Speech Time Test use in the prehospital setting, better in the ambulance than in the emergency medical communication center. Cerebrovasc Dis.2014;37(3):212-6. PubMed
  8. Geary et al. Sociodemographic factors are associated with utilisation of statins after ischaemic stroke/TIA. Int J Clin Pract. 2017;71(3-4). PubMed
  9. Dahlgren C, Geary L et al. Recording a diagnosis of stroke, transient ischaemic attack or myocardial infarction in primary healthcare and the association with dispensation of secondary preventive medication: a registry-based prospective cohort study. BMJ Open. 2017;7(9):e015723. PubMed
  10. Loikas et al. Sex and Gender Differences in Thromboprophylactic Treatment of Patients With Atrial Fibrillation After the Introduction of Non-Vitamin K Oral Anticoagulants. Am J Cardiol. 2017;120(8):1302-1308. PubMed
  11. Janusmed kön och genus. www.janusinfo.se/Beslutsstod/Janusmed-kon-och-genus/

Senast ändrad 2018-11-09

Evidens nr 1 2018