En ny rapport från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten visar att minskad antibiotikaanvändning under covid-19-pandemin inte lett till fler allvarliga infektioner.
Under 2020 minskade uthämtade antibiotikarecept till invånare i Region Stockholm med 19 procent och i landet som helhet med 17 procent. För Region Stockholm motsvarar detta 126 000 färre antibiotikarecept på ett år. Under 2020 har 20 av 22 regioner inte enbart uppnått, utan även passerat, patientsäkerhetsmålet på högst 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. I Region Stockholm landade nivån för 2020 på 238 recept jämfört med 295 för 2019. Under 2020 minskade särskilt luftvägsantibiotika (se figur) och för barn 0–4 år med hela 52 procent.
Farhågor har väckts om att färre antibiotikarecept skulle leda till fler allvarliga bakteriella infektioner. Myndigheternas rapport visar att så inte är fallet. Antalet mycket allvarliga infektioner, till exempel meningit och sepsis, har snarare minskat något. Detta gäller även antalet sjukhusinläggningar och besök i öppen specialistvård för behandling av pneumoni eller komplikationer relaterade till otit och tonsillit.
Även förskrivningen av hud-, mjukdels- och urinvägsantibiotika har minskat. Trots det har antalet febrila urinvägsinfektioner varit oförändrat och antalet nekrotiserande fasciiter nästan halverats (64 fall 2019 jämfört med 36 fall 2020).
Även om antibiotikaförskrivningen har minskat mest bland de små barnen så är det hos människor över 70 år som minskningen av allvarliga infektioner är störst. Sannolikt har fysisk distansering och förbättrade hygienrutiner minskat spridningen av infektioner överlag och därmed även allvarliga bakteriella komplikationer.
Hélène Rödin, allmänläkare, Strama Stockholm, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad