Med ett varmare klimat sprids smittsamma sjukdomar som sannolikt ökar behovet av antibiotika framöver. Detta kan leda till ökad antibiotikaresistens. Nya antibiotika och vacciner behöver tas fram.
Region Stockholm har tagit fram en rapport som beskriver klimatförändringar och ändrat sjukdomspanorama kopplat till identifierat läkemedelsbehov. Den klimateffekt som förväntas få störst påverkan på hälsan är att värmeböljor blir vanligare, intensivare och mer långvariga i framtiden.
Värmeböljor kan ha både direkta hälsoeffekter, exempelvis ökad dödlighet och sjuklighet, men också indirekta sådana genom att ökad temperatur kan medföra exempelvis ökad förekomst av marknära ozon, luftburna partiklar, pollen och smittor samt tillväxt av mikrober i mat, dricksvatten och badvatten. Hälsoeffekter av högre temperaturer och påverkan på luftkvaliteten innebär en ökning av framför allt vanliga folksjukdomar såsom hjärt–kärlsjukdomar och sjukdomar i andningsvägarna.
Bland smittsamma sjukdomar finns också vektorburna sådana såsom borrelia som sprids med fästingar och är en av de vektorburna sjukdomar som uppvisar de högsta riskerna vid klimatförändringarna. Sjukdomar som sprids via myggor är exempelvis denguefeber och infektion med chikungunyavirus. Den virala överlevnaden under vintern är dålig, men trots det fortsätter fall av lokalt överförd dengue och chikungunya dyka upp allt oftare i kontinentala Europa med risk för smittspridning av bland annat dengue också i Sverige.
För flera av de smittsamma sjukdomarna saknas specifik behandling och vacciner. Flera av sjukdomarna behandlas med antimikrobiella eller antiparasitära medel som kan öka risken för resistensutveckling. Antibiotikarester i våra vatten till följd av användning, bidrar till resistensutvecklingen där den yttre miljön kan fungera som en reservoar för resistensgener åt sjukdomsframkallande bakterier.
Man har också visat att resistensproblematiken ökar med stigande vattentemperaturer. Utöver utveckling av nya antibiotika är utveckling av nya vacciner mot dessa infektionssjukdomar önskvärt för att dels förhindra smittspridning, dels motverka resistensutveckling.
Rapporten understryker vikten av fortsatt arbete mot antibiotikaresistens. Rapporten kan vidare användas som underlag för strategiska arbeten kring beredskapslager och i diskussioner om behov av satsningar på läkemedelsutveckling.
Helena Ramström, farm.dr, apotekare, Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm
Referenser
Senast ändrad