Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Läkemedelsbiverkningar som
orsak till sjukhus­inläggningar

Publicerat 2022-03-07
Eva Wikström Jonsson. Foto: Kari Kohvakka

Eva Wikström Jonsson. Foto: Kari Kohvakka

Läkemedelsrelaterade problem uppges ofta utgöra en vanlig bakomliggande orsak till sjukhusinläggningar, men hur vanligt är det egentligen och hur kommer det sig att siffrorna på hur vanligt det är varierar så kraftigt?

Andelen sjukhusinläggningar som associeras med läkemedelsrelaterade problem eller läkemedelsbiverkningar varierar från några få procent till över hälften i studierna. En
orsak till detta är att läkemedelsrelaterade problem är ett mycket vidare begrepp än läkemedelsbiverkningar. Förutom biverkningar omfattar det andra omständigheter som kan medföra att patienten inte får bästa möjliga hälsoutfall, exempelvis att läkemedlet inte tagits, medan en läkemedelsbiverkning är ”en skadlig och oavsedd reaktion på ett läkemedel”. I den ursprungliga definitionen från WHO ingick också normal dosering.

Patientpopulationens karakteristika såsom ålder, sjukdomar, antal läkemedel och andra faktorer som kan vara kopplade till risk för läkemedelsrelaterade problem påverkar också.

En annan utmaning utgörs av bedömningen av orsakssambandet, såväl mellan läkemedlet och problemet som mellan problemet och sjukhusinläggningen. Ibland saknas kausalitetsbedömning, eller också har endast tidssamband studerats. Ofta används strukturerade hjälpmedel såsom Naranjo score för bedömning av kausalitetssambandet mellan läkemedelsbehandling och misstänkt biverkning, men redogörelse för hur bedömningen gjorts kan också fattas. Om kausalitetsbedömning gjorts av fler än en oberoende bedömare är graden av överensstämmelse också spridd, vilket illustrerar det komplexa i bedömningen. Vilken grad av samband som krävts – möjligt eller troligt – kan
också variera.

Vid tolkning av resultaten avseende vilka läkemedel som oftast misstänks orsaka problem är det viktigt att tänka på andra faktorer som kan påverka. Exempel på sådana faktorer är hur vanligt läkemedlet är och om indikationen är associerad med andra karakteristika som ökar risken för sjukhusinläggning eller läkemedelsrelaterade problem.

Ytterligare en utmaning vid tolkningen ligger i det medicinska övervägandet bakom läkemedelsbehandlingen – risk-nyttabedömningen. Utan information om indikation respektive nytta med behandlingen blir det svårt att värdera riskinformationen. Det har därför föreslagits att det ur ett sjukvårdsperspektiv skulle vara bättre att fokusera på förebyggbara problem (exempelvis feldosering vid nedsatt njurfunktion).

Eva Wikström Jonsson

Källa

  1. Wallerstedt SM, Hoffmann M, Lönnbro J. Methodological issues in research on drugrelated admissions: A meta-epidemiological review with focus on causality assessments. Br J Clin Pharmacol 2022 Feb;88(2):541-550

Senast ändrad

Tidningen Evidens