Med hopp om GLASSMåNAD

Det finns läke­medel som kräver över­vägande om uppehåll ska göras vid vätskebrist hos patienter. Framför allt gäller det vid dia­betes, njursjukdom och kardiovaskulär sjukdom. Sköra individer med minskade marginaler i vätskebalansens organsystem drabbas hårdast.

Att pausa riskläkemedel gäller vid akuta tillstånd med kräkningar, diarré, feber eller andra orsaker till dehydrering, samt svårigheter att inta vätska och föda. Vätskebristen ger i sig risk för försämrad njurfunktion, och vid samtidig behandling med läkemedel som påverkar njurfunktionen kan detta accentueras. Det ligger mycket sparsamt med evidens bakom råden om att göra uppehåll med läkemedlen, som snarare är baserade på farmakologiska teoretiska resonemang och empiri.

Läkemedel som behöver sättas ut på grund av deras risk att påverka njurfunktionen är till exempel ACE-hämmare och ARBs eftersom de dilaterar den efferenta, utåtledande arteriolen från glomerulus. NSAID å andra sidan konstringerar, drar ihop, den afferenta, inåtledande arteriolen. Bägge dessa mekanismer minskar filtrationstrycket i glomerulus och ökar risken för njursvikt. Diuretika och SGLT2-hämmare, den senare också med en diuretisk effekt, kan förvärra dehydreringen.

Läkemedel som är beroende av njurfunktionen för att elimineras är till exempel metformin som vid ackumulering kan orsaka en laktacidos, sulfonureider som kan ge hypoglykemi och digitalis som har ett snävt terapeutiskt intervall och kan ge svåra biverkningar vid för hög koncentration.

För patienter med diabetes finns akronymen "SADMANS”, myntat i Kanada, som avser läkemedel som ska pausas tillfälligt vid vätskebrist. SADMANS står för Sulfonureider, ACE-hämmare, Diuretika/Direkta renininhibitorer, Metformin, Angiotensinreceptorblockerare (ARBs), NSAIDs och SGLT2-hämmare.

I Sverige har vi inget fyndigt namn bakom rekommendationer och riktlinjer för uppehåll av läkemedel vid risk för dehydrering. Regionernas dokument har istället betydligt torrare exakta titlar, så som ”Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning”.

Läkemedelslistan i den kanadensiska minnesregeln SADMANS behöver fyllas på för att även kunna användas till patienter som har njursjukdom och kardiovaskulär sjukdom och/eller diabetes. Jag föreslår därför en ny och årstidsanpassad ­akronym – GLASSMåNAD, även om användaren då får acceptera att Åldosteronantagonister egentligen stavas med A. I tabellen bredvid finns en samman­ställning av rekommendationer från svenska ­regioner, läkemedel som bör pausas, dosjusteras eller som vanligen kan behållas vid dehydrering.

På inget sätt kan en tabell ersätta en individuell bedömning av patientens tillstånd och sammantagna läkemedelslista. Förhoppningsvis kan tabellen bli en påminnelse om att vara försiktig vid risk för dehydrering. Gör gärna en plan för läkemedelsjustering innan det akuta tillståndet uppstår. Kom även ihåg att planera för när läkemedelsbehandlingen ska återupptas. Skottland rekommenderar en återgång 24–48 timmar efter tillfrisknande och normalt intag av mat och dryck.

Med hopp om att ingen patient ska lida på grund av värmen men däremot få äta mycket glass!

Maria Ljungdahl