Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Så arbetar Strama med restnoterade antibiotika

Publicerat 2024-06-17

Dekorationsbild: Tomma läkemedelsförpackningar

Stramas nationella arbetsgrupp tar fram alternativa behandlings-rekommendationer vid restsituationer för att underlätta val av effektiv antibiotikabehandling.

Ingen har nog undgått det gissel som restnoterade läkemedel orsakar. Det uppstår en massa merarbete på alla nivåer. För sjukvården i samband med förskrivning och administrering av läkemedel, för apotekspersonalen som behöver söka alternativ och ständigt kontakta vården samt för patienter som kan behöva leta på flera olika apotek innan de kan hämta ut rätt läkemedel.

De senaste åren har antalet restnoterade läkemedel ökat och för 2023 rapporterade Läkemedelsverket en ökning med över 100 procent jämfört med året innan. Vid senaste årsskiftet var andelen läkemedelsförpackningar med en pågående restsituation sju procent. Detta trots att man sedan flera år arbetat med frågan på hög nivå för att förbättra situationen.

Det rådande världsläget, höga energipriser i kombination med en hög inflation, svag kronkurs och stigande räntor har pekats ut som orsaker till de senaste årens ökning av restnoterade läkemedel. För Sveriges del hänger ökningen också samman med att det i juni 2023 infördes möjlighet till sanktionsavgifter från företag som restanmäler läkemedel sent. Företagen anmäler nu helt enkelt fler hotande restnoteringar. Med bättre framförhållning kan mycket göras för att förhindra en total brist av ett läkemedel.

Nytt nationellt uppdrag

När det gäller restnoterade antibiotika har den Nationella arbetsgruppen (NAG) Strama fått ett särskilt uppdrag av Socialdepartementet att ta fram uppdaterade behandlingsrekommendationer för antibiotikabehandling när det uppkommer restsituationer. Bland annat har nu NAG Strama regelbundna avstämningsmöten med Läkemedelsverket och läget för olika restnoterade substanser följs på förpackningsnivå.

– Detta gör att vi kan ligga steget före och ha alternativa behandlingsrekommendationer färdiga då en bristsituation uppstår, säger Hélène Rödin, allmänläkare vid Strama Stockholm, som deltar i Stramas nationella arbete.

– Normalt sett har vi bra nationella behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i primärvården. Om dessa inte kan följas på grund av restnoteringar behöver man tänka till kring alternativa val av antibiotika och även fundera över sådant som dosering, behandlingstid och vilket agens som är troligast. Man behöver med andra ord ta fram olika rekommendationer för olika infektioner.

Under det senaste året har det bland annat uppstått kritiska bristsituationer för amoxicillin och amoxicillin med klavulansyra. NAG Strama har då tagit fram alternativa rekommendationer som publicerats i Stramas nationella app samt för Region Stockholms del också på janusinfo.se. Läkemedelsverket länkar också till Stramas rekommendationer i sin lista över restnoterade läkemedel, som uppdateras dagligen.

Under hösten 2023 hotade en brist på fenoximetylpenicillin och 75 procent av alla förpackningsvarianter var under en period restnoterade.

– En väldigt besvärlig situation uppstod, säger Annika Hahlin, apotekare på Strama Stockholm, som också deltar i Stramas nationella arbete.

– Man får betänka att recepten med fenoximetylpenicillin står för nästan 30 procent av alla antibiotikarecept i Sverige. Om det skulle uppstå total brist för fenoximetylpenicillin så kommer alternativen inte att räcka till. Som tur var så fanns det ändå fenoximetylpenicillin att tillgå i någon förpackningsvariant under hela hösten och några alternativa rekommendationer behövde aldrig publiceras.

På janusinfo.se publiceras också förslag på tillgängliga licenspreparat vid restnoteringar. För slutenvården, som kan lagerhålla läkemedel i läkemedelsförråd, fungerar det ofta bra att i god tid beställa hem ett licenspreparat och sedan lagerhålla detta. För licenspreparat på recept är det mer besvärligt, även om Läkemedelsverket kan besluta om särskilda tillstånd för generella licenser på recept. Antibiotikabehandling vill man oftast starta omgående och då är det bra om det redan finns en godkänd licens. Sedan måste ett apotek ha licensprodukten i lager och här har olika apotekskedjor olika inköpskanaler och det är svårt att veta vilken licensprodukt som finns på vilket apotek. Översikter över detta saknas också. Det bästa är att en vårdenhet rådgör med ett lokalt apotek vad gäller tillgänglighet till olika licenspreparat.

Annika Hahlin, apotekare, Strama Stockholm
Hélène Rödin, allmänläkare, Strama Stockholm

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad