Experten svarar: Njursvikt och hjärtkärlsjukdom

Peter Bárány, docent, överläkare barnnjursjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset samt ordförande i expertrådet för medicinska njursjukdomar svarar:

Det finns ett starkt samband mellan njursjukdom och hjärtkärlsjukdom. I flertalet internationella riktlinjer ingår både albuminuri och nedsatt njurfunktion som viktiga riskfaktorer att beakta vid handläggning av patienter med hypertoni och hjärtkärlsjukdom. Flera välgjorda epidemiologiska studier visar ökad risk för kardiovaskulär sjuklighet och mortalitet redan vid albuminuri över normalgränsen (mikroalbuminuri) och vid njurfunktionsnedsättning med estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) mindre än 60 ml/min*1,73 m². Vid tilltagande njursvikt ökar hjärtkärlrisken exponentiellt.

Folksjukdomarna hypertoni och diabetes mellitus bidrar båda till kärlskador i såväl hjärta som njurar, men det finns även andra specifika faktorer vid njursjukdom som förstärker risken för hjärtkomplikationer. Störningar i mineralmetabolismen som leder till kärlkalcifiering och inflammation vid njursvikt har studerats mest.

Vid njursjukdom inträder kompensatoriska mekanismer för att upprätthålla homeostas med normala kalk-fosfatvärden. Detta sker bland annat med ökning av parathormon (PTH) och det fosfaturiska hormonet FGF23 och minskning av dess kofaktor klotho. Kostnaden för detta är negativa effekter på hjärta och kärl som förstärks vid tilltagande njursvikt när fosfat stiger. Samtidig inflammation och låga nivåer av flera kalcifieringshämmande proteiner interagerar i denna komplexa patofysiologi.

Vid njursvikt behandlar vi med antihypertensiva läkemedel och statiner samt strävar efter god metabol kontroll av diabetes mellitus och optimal kontroll av mineralmetabolismen. Behandling för att specifikt hämma kalcifieringsprocessen saknas ännu.