Antibiotika behövs sällan vid rinosinuit

I juni i år publicerade Läkemedelsverket sin nya behandlingsrekommendation för rinosinuit. Akuta förkylningssymtom delas nu in i akut viral rinosinuit (vanlig förkylning), akut postviral rinosinuit och akut bakteriell rinosinuit. Vid akut postviral och bakteriell rinosinuit ska tillståndet ha försämrats efter minst fem dagars sjukdom eller ha pågått i minst tio dagar. Vid symtom i 12 veckor eller mer betraktas det som en kronisk rinosinuit och denna delas in i med eller utan näspolyper.

Tidigare fanns en lista med symtom och sjukdomstecken där patienten behövde uppfylla minst tre för att man skulle betrakta det som en bakteriell rinosinuit där antibiotika kan ha effekt. Nu säger myndigheten att en sammanvägd bedömning av flera symtom och kliniska fynd stärker diagnosen akut bakteriell rinosinuit, utan att ange något exakt antal.

Minst tio dagar

Rinosinuiten ska ha försämrats efter minst fem dagar eller ha pågått i minst tio dagar, patienten kan ha ensidig smärta över sinus, smärta i tänder, dålig lukt i näsan eller purulent snuva. Vid undersökning kan man notera temperatur över 38 grader samt eventuellt vargata i mellersta näsgången eller på bakre svalgväggen. Det är viktigt att svälla av i näsan innan undersökning. CRP har ingen plats i diagnostiken.

Vid alla typer av akut rinosinuit rekommenderas egenvård i form av koksaltsköljning, lokala vasokonstriktorer och analgetika. Nasala steroider kan ha effekt om patienten också har allergisk rinit.

Det är sällan en akut bakteriell rinosinuit kräver antibiotikabehandling hos i övrigt friska individer. Komplikationer är ovanliga och i de fall de uppstår är symtomen avvikande. Antibiotika minskar inte heller risken för komplikationer. Hos i övrigt friska patienter bör antibiotikabehandling övervägas endast vid akut bakteriell rinosinuit med svåra symtom såsom hög feber, svår smärta eller försämring efter tio dagar. Individer med nedsatt immunförsvar rekommenderas alltid antibiotika vid denna diagnos.

I de fall man bedömer att antibiotika är indi­cerat är penicillin V fortfarande förstahandsvalet. Man har minskat behandlingstiden från sju–tio dagar till sju dagar. Dosen är densamma, 1,6–2g x 3. Vid penicillinallergi gäller som tidigare doxycyklin. Utvärdering sker tidigast efter fem dagar och om patienten inte har förbättrats då bör man ta en odling från mellersta näsgången och därefter byta preparat till doxycyklin alternativt amoxicillin med klavulansyra.

Kronisk rinosinuit med näspolyper behandlas med koksaltsköljning och nasal steroid i maximal dos under fyra veckor. Därefter ska utvärdering ske och lägsta effektiva dos titreras fram. Kronisk rinosinuit utan näspolyper behandlas också med koksalt, men evidens för nasala steroider saknas. Klinisk erfarenhet talar dock för att det kan göra nytta även här.

Hélène Rödin, allmänläkare
Anna-Lena Fastén, allmänläkare
Strama Stockholm