Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Post covid-19- patienter med fortsatta symtom bör få rehab

Publicerat 2020-10-07

Många patienter med långdragna symtom efter covid-19 behöver rehabilitering. De bör remitteras till primärvårdsrehab. Karin Nordström, leg sjukgymnast och specialist inom hjärt- och kärlsjukdom arbetar vid Nacka Rehabcentrum, som har haft över 300 post covid-relaterade besök sedan maj.

Karin Nordström

Karin Nordström

Vilka kommer till er?

– Vi tar emot de patienter som har varit sjuka i hemmet, men även de som varit inskrivna på sjukhus. De som har fortsatta symtom tre veckor eller mer efter covid-19-infektion ska remitteras till primärvårdsrehab. Det här har visat sig bli en lång rehabiliteringsprocess och är något som behöver ett multiprofessionellt bemötande.

Vilka symtom har de?

– Symtomen är olika, det är ingen enhetlig patientgrupp. Många har feber som inte ger med sig, den kommer och går i flera veckor. De kan vara mycket trötta och blir lätt fysiskt utmattade, har hjärtrusningar, andnöd, nedsatt koncentrationsförmåga, dåligt närminne, känselförändringar, tryck över bröstet eller huvudvärk. Symtomen påminner ofta om utmattning eller hjärtsvikt.

Hur gamla är patienterna?

– Våra patienter är mellan 20 och 60 år. Det finns de som tidigare haft en hög fysisk aktivitetsnivå med träning flera gånger i veckan, men nu är så utmattade att de knappt kan ta sig utanför dörren.

Har de underliggande sjukdomar?

– Få har en underliggande sjukdom, men mer än hälften har övervikt eller andra levandsvanerelaterade symtom, tidigare erfarenhet av utmattning, depression och ångest. Om vi ser att det finns annan sjukdom med i bilden, till exempel depression, så remitterar vi patienten till husläkarmottagning för vidare utredning och behandling för att vi ska kunna ge bästa möjliga förutsättningar för en god rehabilitering.

Vad händer när patienten kommer till er?

– Först gör vi en omfattande anamnes, följt av en särskild screening enligt ett formulär som vi har tagit fram. Vi frågar till exempel patienten om aktivitetsnivå, gångsträcka, energinivå, nutrition, sömn, stressnivå och andning. Patienten får göra ett belastningstest på cykel för att mäta puls och syreupptagningsförmåga. Det är viktigt för oss att mäta det som är mätbart för att visa patienten att hen långsamt blir bättre. Rehabprocessen tar tid!

Vad händer sedan?

– Patienten får en individuell bedömning och behandling. När man orkar går man över till gruppträning. Först kan det handla om att gå korta promenader, sedan träna funktionell styrka och rörlighet. Vi ökar belastningen långsamt, övar på doseringen, ungefär som vid hjärtsvikt. Patienterna kan få bakslag med till exempel feber. De får komma på återbesök regelbundet. Patienten kan också få hjälp av en arbetsterapeut, till exempel med att hitta rätt aktivitetsnivå och balans i vardagen mellan vila och aktivitet. De kan även få råd om energibehov och kost av dietist.

Hur lång tid tar rehabiliteringen i genomsnitt?

– Vi har haft mer än 300 besök med coronarelaterade diagnoser sedan i maj, och hittills har bara en patient blivit utskriven. Vi tror att det kan handla om minst tre fyra månader. Vi jobbar mycket med acceptans och självmedkänsla för att få patienten att förstå och acceptera att det tar tid, men går framåt.

Hur ser evidensläget ut för rehabilitering av postcovidpatienter?

– Det finns ingen evidens, det är en helt ny situation. Vi i rehabprofessionerna arbetar inte enbart utifrån diagnos utan också utifrån funktions- eller aktivitetsnivå. Även om evidens inte finns för just covid så är vi vana att bemöta och arbeta med patienter med det här arbetssättet.

Försäkringskassan saknar riktlinjer för sjukskrivning av de här patienterna. Hur kan rehab delta i den processen?

– Vi kan hjälpa till att göra en strukturerad aktivitets- och funktionsbedömning för att underlätta för läkare att skriva sjukintyg på rätt nivå.

Anna Bratt

Senast ändrad 2020-11-23