Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Klinisk farmakologi utreder dina läkemedelsfrågor

Eva WikströmJonsson omläkemedelsfrågor

Eva Wikström Jonsson om läkemedelsfrågor. Foto: Kari Kohvakka

Publicerat 2021-11-29

Kanske är du van vid att skicka prover för analys av läkemedelskoncentrationer till klinisk farmakologi, men visste du att du också kan skicka konsultations­remisser när du har läkemedels­relaterade frågor?

På klinisk farmakologi på Karolinska universitetssjukhuset arbetar farmaceuter och läkare – specialister i klinisk farmakologi och läkare under specialistutbildning – i team för att besvara dina frågor om en patients läkemedelsbehandling. Frågorna kan exempelvis handla om läkemedelsinteraktioner eller läkemedelsbiverkningar, och vilket läkemedel ur en klass som ger minst risk för en viss biverkan som patienten drabbats av vid behandling med ett annat läkemedel ur samma klass. Frågeställningarna kan också röra läkemedelsbehandling vid graviditet och amning, eller hur olika läkemedels farmakokinetik påverkas av olika sjukdomar och kirurgiska ingrepp. Det går även bra att ställa frågor om farmaci – om tabletterna kan delas, vad man vet om blandning av två specificerade läkemedel etc.

Om du har tillgång till Take Care kan du skicka remissen elektroniskt. För att remissen ska komma rätt, så är det viktigt att du väljer beställningskategori ”Läkemedelsinformation”, konsultationsorsak ”Farmakologisk konsultation” och vårdenheten H Läkemedelsinformation. Skriv gärna hur snabbt du behöver svar på din fråga, för att prioriteringen mellan remisserna ska bli korrekt. Om du behöver svaret akut är det dock säkrast att ringa jourtelefonen 08-123 810 60, som är bemannad vardagar 9.00–16.00.

När jourteamet, bestående av läkarframjour, farmaceutjour samt bakjour som är specialist i klinisk farmakologi, ska besvara din fråga tas underlag fram genom sökning i databaser, behandlingsriktlinjer och vetenskapliga publikationer. Utredningarna är kostnadsfria för frågeställaren och patientrelaterade läkemedelsfrågor från hälso- och sjukvården i Region Stockholm och Gotland utreds. För andra regioner finns liknande tjänster vid så kallade läkemedelsinformationscentraler vid de andra universitetssjukhusen – se lic.nu. Vissa av utredningarna har du kanske läst under rubriken Läkemedelsfrågan i Läkartidningen och en del går att finna via drugline.se respektive svelic.se Om du söker där, så är det viktigt att du kollar datumet för när utredningen gjordes – medicinska ”sanningar” har som bekant ibland kort halveringstid.

Exempel på frågor

  • Interagerar protonpumpshämmare med peroral järnbehandling?
  • Kan vortioxetin användas som antidepressivum vid glaukom?
  • Kan man återinsätta terbinafin till patient som tidigare fått leverpåverkan vid terbinafinbehandling?
  • Kan duloxetin användas under behandling
    med apixaban?

Eva Wikström Jonsson

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad