Identifiera perifer artärsjukdom genom att fråga efter symtom och mäta ankel/brakialindex. Tillståndet medför mycket hög kardiovaskulär risk

Perifer artärsjukdom och benartärsjukdom är underdiagnostiserade tillstånd. I en svensk prospektiv populationsstudie [1] av mer än 5 000 slumpmässigt utvalda individer i åldern 60–90 år hade:

• 11 procent asymtomatisk perifer artärsjukdom – ingen claudicatio men ankel/brakialindex, ABI <0,9
• 6 procent symtomatisk perifer artärsjukdom – claudicatio och ankel/brakialindex <0,9
• 1,5 procent svår extremitetsischemi, ankeltryck ≤70 mmHg.

Riskfaktorer för att utveckla perifer artärsjukdom är de samma som ökar risken för aterosklerotisk sjukdom, såsom hypertoni, hyperlipidemi, och i synnerhet diabetes och rökning [2, 3].

Patienter med perifer artärsjukdom har oftast en generaliserad aterosklerossjukdom och en ökad kardiovaskulär risk. Individer med symtomatisk benartärsjukdom hade dubbelt så hög risk för kardiovaskulär död jämfört med individer utan benartärsjukdom i en svensk studie (riskkvot 1,95; 95 procent konfidensintervall 1,5–2,5) [1]. Ökad kardiovaskulär risk vid perifer artärsjukdom påtalas i europeiska riktlinjer. Hos individer med benartärsjukdom är förekomsten av koronarsjukdom 25–70 procent [2].

Ankel/brakialindex (ankel/armindex) är ett hjälpmedel för att ställa diagnosen perifer benartärsjukdom. Det är också en markör för generaliserad ateroskleros och kardiovaskulär risk. Ankel/brakialindex räknas ut genom att dividera ankeltryck med armtryck. Arm- och ankeltryck bör mätas i båda armarna respektive benen. Ett ankel/brakialindex <0,9 är associerat med i medeltal 2–3 gånger ökad risk för total och kardiovaskulär mortalitet. ABI <0,9 talar för arteriell insufficiens. Enligt de europeiska riktlinjerna [2] bör ankel/brakialindex mätas hos individer med klinisk misstanke eller risk för perifer benartärsjukdom och hos individer med annan aterosklerotisk sjukdom, njursvikt eller hjärtsvikt.

Ankeltrycksmätning är enkelt, kostnadseffektivt och icke-invasivt. Det kan krävas övning för att mäta ankeltrycket, instruktion finns på Viss [4] och via instruktionsfilmen nedan som spelats in på kärlkirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Sekundärpreventiv behandling vid perifer artärsjukdom består av hälsosamma levnadsvanor som inkluderar gångträning och rökstopp, lipidsänkande behandling, blodtryckssänkande behandling, blodsockerreglering och trombocythämmande läkemedel. Sekundärpreventiv behandling vid perifer artärsjukdom har ökat men är fortfarande bristfällig. Mellan åren 2006 och 2015 ökade förekomsten av antitrombotiska läkemedel, statiner och antihypertensiv behandling hos individer med symtomatisk perifer artärsjukdom från 18 procent till 60 procent enligt den svenska populationsstudien [1]. Det finns således fortfarande ett stort utrymme för förbättring.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar

Källa

1. Sartipy F, Lundin F, Wahlberg E, Sigvant B. Cardiovascular long-term outcome and prophylactic treatment patterns in peripheral arterial disease in a population-based cohort. Eur Heart J Qual Care Clin Outcomes. 2019 Oct 1;5(4):310-320
2. Aboyans V, Ricco JB, Bartelink MEL, Björck M, Brodmann M, Cohnert T et al; ESC Scientific Document Group. 2017 ESC Guidelines on the Diagnosis and Treatment of Peripheral Arterial Diseases, in collaboration with the European Society for Vascular Surgery (ESVS): Document covering atherosclerotic disease of extracranial carotid and vertebral, mesenteric, renal, upper and lower extremity arteries. Eur Heart J. 2018 Mar 1;39(9):763-816
3. Morley RL, Sharma A, Horsch AD, Hinchliffe RJ. Peripheral artery disease. BMJ. 2018 Feb 1;360:j5842
4. Viss.nu. Ankeltrycksmätning