Munsköljning och gurgling efter användning av inhalationssteroid rekommenderas vanligen för att minska risken för candida i munhålan. Det är dock vanligt att detta glöms bort, och det förefaller öka risken för kolonisation med candida i munhålan [1]. Hur ska man då göra? I en studie med astmatiker över 70 års ålder konstaterades att gurgling fem sekunder, munsköljning fem sekunder och därefter utspottning av vattnet tre gånger efter varandra var tillräckligt för att skölja bort deponerad inhalationssteroid från munslemhinnan [2]. Vid munsköljningen användes cirka 20 ml vatten. De inhalationssteroider som användes var beklometasonspray respektive flutikasonpropionat i pulverinhalator. Vid användning av pulverberedningen var halten av kvarvarande glukokortikoid i munhålan högre ju lägre PIF (Peak Inspiratory Flow, maximalt inandningsflöde) patienten hade [2].
Eftersom de inhalationssteroider vi idag vanligen använder i Sverige har låg peroral biotillgänglighet [3] bör systemiska effekter av eventuell nedsvald inhalationssteroid vara mycket små, men för att minimera systemisk exponering ska patienten uppmanas spotta ut vätskan efter munsköljning, och inte svälja ner den.
I en annan studie jämfördes etanolbaserad munsköljvätska med vatten (4). Den etanolbaserade munsköljvätskan var inte bättre än vatten på att skölja bort flutikasonpropionatrester i munhålan [4].
I en analys av sex olika randomiserade kliniska prövningar där regelbunden behandling med inhalationssteroider (8 762 individer) jämfördes med fast kombination av budesonid och formoterol, såväl regelbundet som vid behov, så kallad MART (maintenance and reliever therapy; 5 584 individer), kunde ingen statistiskt signifikant skillnad påvisas avseende candidaförekomsten [5]. Exponeringen för inhalationssteroid förefaller i studierna att bli lägre vid användning i kombination med formoterol enbart vid behov (nuvarande förstahandsrekommendation på steg 1 och 2 vid astmabehandling från 12 års ålder), än vid regelbunden behandling med inhalationssteroid (andrahandsrekommendation på steg 2). Tidigare studier av astmabehandling, där daglig behandling med inhalationssteroid jämförts med lägre dos inhalationssteroid i kombination med långverkande beta-2-stimulerare, indikerar också att den lägre inhalationssteroiddosen vid kombinationsbehandling ger lägre risk för oral candida än högre dos inhalationssteroid enbart [6].
Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för lung- och allergisjukdomar
Källa
Senast ändrad
Karta över inhalatorer
Översikt över inhalatorer vid astma och KOL, inklusive Kloka Listan-rekommendation
Uppdaterat
2020-09-07
(ursprungligen publicerat 2017-04-28)