Fem frågor till Mats Ek ny ordförande för Region Stockholms läkemedelskommitté

1. Vilken är din yrkesbakgrund?

Jag blev färdig psykiatriker 2010 och arbetade sedan i tio år som medicinskt ansvarig på olika psykosmottagningar. Sedan fyra år är jag på en allmänpsykiatrisk mottagning, med ansvar framför allt för patienter med psykossjukdom. Parallellt med mitt kliniska arbete har jag sedan 2004 varit involverad i arbetet i Region Stockholms läkemedelskommitté. Sedan 2017 som ordförande för expertgruppen psykisk hälsa och sedan 2018 även som ledamot i läkemedelskommittén.

2. Vilka blir dina uppgifter som ordförande?

Att leda arbetet i läkemedelskommittén och representera både den och ibland Region Stockholm när det gäller läkemedelsfrågor. Läkemedelskommitténs huvuduppgift är att verka för en säker och rationell läkemedelsanvändning. Kortfattat så har vi begränsade resurser till sjukvård och läkemedel och behöver arbeta för att fördela dessa på ett sätt som ger bästa möjliga utdelning.

3. Vad fick dig att tacka ja till uppdraget?

Jag var oförberedd på frågan, jag hade nog trott att det skulle vara någon från en somatisk specialitet som skulle ta över. Men när jag tänkte efter, och kanske framför allt kände efter, så blev jag pigg av tanken. Jag insåg att jag har mycket att bidra med och det kändes roligt att få förtroendet.

4. Är det något du ser särskilt fram emot som ordförande?

Det ska bli roligt med alla nya kontakter och den ökade kunskap jag kommer att få om alla strukturer inom ett komplicerat och centralt område inom hälso- och sjukvård.

5. Finns det några frågor du särskilt vill driva?

Jag tänker mig att grunduppdraget är att förvalta en viktig och fungerande struktur. Jag ser ett behov av att minska antalet onödiga, icke verksamma behandlingar. Den dyraste vården är den som ges i onödan. Som ordförande i expertgrupp psykisk hälsa har jag aktivt arbetat för att ta bort kortsiktiga behandlingar som riskerar att bli långdragna utan att minska lidande eller höja funktion. Det finns även ett behov av tydligare strukturerad uppföljning av insatta behandlingar. Att individualisera vård kan ske genom att anpassa utifrån prognostiskt kända parametrar eller utifrån utfallet man får efter insatt behandling.