Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Om riskskattning med SCORE2/SCORE2-OP

Innan det är aktuellt att använda riskskattnings­verktyget SCORE2/SCORE2-OP behöver man ta ställning till vilka andra sjukdomar och riskfaktorer patienten har.

Publicerat 2022-06-21

Behandling av hypertoni är aktuellt oavsett patientens övriga riskfaktorer. Behandling med högpotent statin, samt ofta tillägg av ezetimib till patienter med känd aterosklerotisk kärlsjukdom (ischemisk hjärtsjukdom, TIA/ischemisk stroke, PAD) är högt prioriterat.

Dessutom har nästan alla med typ-2 diabetes indikation för statinbehandling. Det är ofta indicerat att även här använda högpotent statin samt, i utvalda fall tillägg av ezetimib.

Hos patienter med hypertoni bedöms följande grupper ha klinisk nytta av statinbehandling: Män över 55 år (eller kvinnor över 65 år) med ytterligare en eller flera riskfaktorer i form av hereditet, nuvarande/tidigare rökning, svårbehandlat blodtryck, låg fysisk aktivitet, bukfetma, mycket högt eller högt totalkolesterol (>8 mmol/l respektive >4,9 mmol/l) eller LDL (>4,9 mmol/l respektive >3,0 mmol/l), nedsatt njurfunktion (eGFR <60 ml/min/1,73m2), mikroalbuminuri eller tecken till vänsterkammarhypertrofi på EKG. Även yngre individer med stor riskfaktorbelastning bedöms ha nytta av statinbehandling. Indikationen för högpotent statin samt i utvalda fall tillägg av ezetimib, blir en klinisk bedömning baserad på kolesterolvärden och riskfaktorspektrum.

Sett över en livstid så kommer majoriteten av befolkningen att få en eller flera riskfaktorer och/eller kardiovaskulära sjukdomar. Allvarliga hjärtkärlhändelser är fortfarande den vanligaste dödsorsaken och kardiovaskulära komplikationer skapar mycket lidande och funktionsnedsättning.

Här kan riskskattningsverktyget SCORE2/SCORE2-OP användas som utgångspunkt för fortsatt samtal avseende åtgärder för att minska den kardiovaskulära risken. SCORE2/ SCORE2-OP används i första hand hos en patient som är obehandlad och utan känd aterosklerotisk sjukdom eller diabetes mellitus.

SCORE2/SCORE2-OP är en vidareutveckling och uppdatering av SCORE och skiljer sig på viktiga punkter.

  • Kardiovaskulär risk innefattar som tidigare risken för kardiovaskulär död inom 10 år. Nytt är att risktabellerna nu även inkluderar skattad risk för icke-fatal hjärtinfarkt eller stroke inom 10 år.
  • SCORE2-OP (older people) anger risker upp till 89 år ålder. SCORE2 gäller för 40–69 år.
  • Totalkolesterol som riskfaktor har ersatts av ”icke-HDL-kolesterol” vilket ger en bättre representation av skadliga kolesterolfraktioner i blodet.
  • I Sverige ska tabellerna med ”måttlig kardiovaskulär risk” användas. Tidigare räknades Sverige som ett lågriskland.

LDL-kolesterol ska som tidigare användas för målvärden vid behandling.

I SCORE2/SCORE2-OP används ålder, rökning, kön och non-HDL kolesterol för att i en obehandlad population värdera risken för kardiovaskulära händelser under de närmaste 10 åren. ­Behandlande läkare kan med hjälp av SCORE2/SCORE2-OP relatera risken till patientens ålder och utifrån det ta ställning till åtgärder för att minska risken under patientens återstående livstid.

I SCORE2 anses de flesta män från 45–50 år och kvinnor från 55–60 år i Sverige ha en för åldern hög eller mycket hög risk för kardiovaskulära händelser som bör föranleda ställningstagande till ytterligare åtgärder och behandling för att minska risken. I första hand genom rökstopp, fysisk aktivitet, sund kost, behandling av högt blodtryck och sänkning av LDL kolesterol till under 2,6 mmol/l eller under 1,8 mmol/l beroende på patientens totala riskprofil och preferenser. I behandlingsrekommendationerna kring SCORE2 talar vi om en uppskattad nytta över den återstående livstiden. För fördjupade resonemang se: 2021 ESC Guide­lines on cardiovascular disease prevention in clinical practice.

Det finns inga randomiserade studier som undersökt nyttan med behandling under flera decennier framåt, men baserat på samstämmiga resultat av randomiserade studier i riskgrupper och omfattande epidemiologiska data från olika delar av världen får det anses klarlagt att långtidsbehandling har god preventiv effekt.

Tomas Forslund, med dr, distriktsläkare, ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar

Senast ändrad