Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Patientfallet: testosteronbrist

Lennart är en 68 årig man. Tidigare gärna spelat tennis och golf. Sedan ålderspensionen viss nedstämdhet och lagt på sig 8 kg i vikt. Är 185 cm lång och väger nu 105 kg. (BMI 30,6 kg/m2). Har behandling för hypertoni, hyperlipidemi sedan 60 års ålder, samt sedan två år tillbaka behandling med SSRI på grund av viss nedstämdhet, kanske lite bättre i humöret efter att behandling insattes. Sista tiden oftare huvudvärk på eftermiddagen efter tuppluren. Sista åren också noterat svårighet att bibehålla erektion vid samliv. Har därför mer eller mindre tappat lusten.

Vid sin senaste födelsedag fått ett presentkort av barnen på 400 kr för att kolla upp sig på ett av de företag som erbjuder blodprovtagning. Efter att ha läst på webben om trötthet och dålig erektion så fick han tips från en hemsida att det kan bero på testosteronbrist. Pengarna räcker precis för att kolla serumtestosteron för 395 kr. Efter ett par dagar får han svar att testosteronvärdet var värdet var 4,6 nmol/l (referensintervall 6,7–26 nmol/l).

Publicerat 2022-06-22

Lennart kontaktar sin husläkare då han vill ha behandling med testosteron. Husläkaren som han haft i flera år gör en ordentlig undersökning. Noterar att blodtrycket ligger bra, blodfetterna bra. Prostataundersökningen är normal och testiklarna normalstora bilateralt på drygt 15 ml vardera.

Förnyad blodprovtagning nu via husläkarens omsorg visar S-testosteron 5,1 nmol/l, ett Hb värde på 130 g/L (134–170 g/l) , LH 3,5 E/l (1,7–8,6E/l), PSA 0,8 ug/L (<3 ug/l).

Lennart betalade för undersökning och provtagning 250 kr och funderar på varför han inte gick till sin vårdcentral från början.

Lennarts läkare som har varit med ett tag inser att LH-värdet är något lågt i förhållande till testosteronvärdet. Han tar en snabbtitt i ­viss.nu avseende testosteronbrist och kan snabbt konstatera att bilden skulle kunna stämma med en sekundär hypogonadism, det vill säga hypogonadotrop hypogonadism, där det finns någon bakomliggande sjukdom i hypotalamus och/eller hypofys. Han skriver en remiss till upptagningsområdets endokrinmottagning som tar om proverna, samt kompletterar med utvidgad blod­provtagning där man bekräftar proverna som togs tidigare samt konstaterar att serum prolaktinvärdet som togs för att utvärdera hypofysen är på 3 250 mIE/l (86–324). En MR av hypofysen bekräftar ett hypofysadenom mätandes 7x7x8 mm. Diagnosen blir ett prolaktinsecernerande hypofysadenom.

Behandling inleds med en dopaminagonist. Efter sex månader är prolatinvärdet normaliserat, Hb värdet 152 g/l och testosteronvärdet fastande på morgonen 11,2 nmol/l.

Lennart känner sig piggare, har satt ut sin SSRI i samråd med sin läkare och är helt nöjd med både lust och att potensen normaliserats. Han är också tacksam att korrekt diagnos ställdes och att man inte ”bara” gav honom testosteron som hade fördröjt rätt diagnos ytterligare med risk för andra komplikationer.

Mikael Lehtihet, docent, överläkare, medicinkliniken Capio S:t Görans sjukhus och ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för endokrina sjukdomar

Senast ändrad