Under den senaste tiden har vi översköljts av data från observationella studier. Det finns flera saker att tänka på när man ska tolka, eller varför inte kritiskt granska, en observationell studie.
En grundläggande skillnad mellan en observationell och en experimentell studie är att det inte är forskaren eller försöksledaren som styr exponeringen. En observationell studie som saknar jämförelsegrupp är en deskriptiv studie. En sådan kan exempelvis beskriva genomsnittlig vårdtid eller mortalitet hos en patientgrupp behandlade med ett visst läkemedel. De minsta deskriptiva studierna skulle i så fall vara fallrapporter och fallserier.
Beskrivande studier
Det är viktigt att komma ihåg att de deskriptiva studierna är just beskrivande och att undvika att övertolka resultaten. I avsaknad av jämförelsegrupp är det svårt att veta hur tillståndets naturalförlopp inverkat eller vilka effekter som kunnat uppnås med annan behandling.
Om en jämförelsegrupp används blir den observationella studien analytisk. Vid granskning av en sådan studie gäller det att fundera över vilka faktorer som skulle kunna ligga bakom att den studerade behandlingen gavs eller inte gavs. Kanske skiljer sig de studerade grupperna redan från början åt avseende ålder, kön, socioekonomiska faktorer, samsjuklighet, sjukdomens svårighetsgrad, vårdnivå eller andra faktorer?
En annan viktig omständighet att beakta, är huruvida de studerade effektmåtten har hög sannolikhet att registreras och tydliga kriterier, som sannolikt inte varierar så mycket över tid och mellan olika vårdgivare. Under den gångna våren har vi exempelvis konfronterats med skillnader som kan uppstå i statistiken för död i covid-19 om man utgår från klinisk diagnos eller kräver laboratorieverifierad diagnostik av SARS-CoV-2-infektion. Således är det viktigt att kriterierna är tydliga och lika i de jämförda grupperna.
Typ av exponering
När data samlas in i efterhand är det också viktigt att fråga sig om en viss typ av exponering kan ha ökat sannolikheten för registrering av till exempel en viss biverkan. Det kan också finnas en förförståelse hos patient eller förskrivare som leder till skillnader i vad som registreras. Kanske frågar vi oftare om patienten har fått hosta när vi förskriver ACE-hämmare, eller kanske patienten oftare spontant tar upp diskussioner om muskelvärk vid ordination av statiner än av andra läkemedel?
Sammanfattningsvis är det viktigt att ta till sig den information som väldesignade observationella studier kan ge oss, men att inte dra förhastade slutsatser.
Eva Wikström Jonsson
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad