Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Behandlingstrappa vid KOL

Läkemedelsverkets rekommendationer för läkemedelsbehandling vid KOL uppdaterades 2023. Läkemedlen kan bland annat minska symtom och exacerbationsrisk. Grunden vid behandling av KOL är dock, precis som tidigare, icke-farmakologisk.

Rökstopp och minimering av annan skadlig exponering samt optimering av fysisk aktivitet och nutrition utgör grunden i KOL-behandlingen, vilket också framgår av Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Läkemedelsbehandling kan påverka symtom, hälsostatus/hälsorelaterad livskvalitet, lungfunktion och exacerbationsrisk. Val av initial läkemedelsbehandling görs utifrån symtom och exacerbationsrisk. I första hand rekommenderas pulverinhalator, medan sprayinhalator eller spraydimmeinhalator rekommenderas vid svårighet att hantera pulverinhalator.

Indelning av KOL-patienter utifrån exacerbationsrisk och symtom

Individer som under de senaste tolv månaderna haft minst två KOL-exacerbationer, eller behövt sjukhusvårdas på grund av KOL-exacerbation, bedöms ha hög risk för kommande exacerbationer. Nytt i Kloka listan från och med 2024 och i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation vid KOL samt i det internationella policydokumentet från GOLD från och med 2023 är att samtliga individer med hög exacerbationsrisk i behandlingsrekommendationerna samlas i en enda grupp, GOLD E.

Individer som under de senaste tolv månaderna haft högst en KOL-exacerbation och då inte behövt vårdas på sjukhus anses ha låg risk för KOL-exacerbationer. De delas in i två olika grupper, utifrån symtom. Symtomen kan uppskattas med hjälp av exempelvis formuläret CAT. CAT formuläret ger 0 poäng vid avsaknad av symtom och maximalt 40 poäng vid svåra symtom. De som har lite symtom räknas till grupp GOLD A. Individer som får minst 10 poäng anses ha mycket symtom och tillhör grupp GOLD B.

Behandlingstrappa vid KOL

Läkemedelsverket har lanserat en behandlingstrappa, som främst ska användas vid val av initial underhållsbehandling. Där betonas att det är viktigt att fortlöpande följa upp KOL-patienters inhalationsteknik samt icke-farmakologiska behandling.

Steg 1

Alla individer i grupp A behöver inte daglig farmakologisk underhållsbehandling mot KOL. På steg 1 i Läkemedelsverkets behandlingstrappa noteras därför inte några läkemedel. Vid tillfälliga symtom kan dock alla ha behov av luftrörsvidgare vid behov, varför Kloka listan vid GOLD A rekommenderar salbutamol (kortverkande beta-2-receptoragonist, SABA) eller ipratropium (kortverkande muskarinreceptorantagonist, SAMA) vid behov. Om/när underhållsbehandling med långverkande inhalerade antikolinergika (långverkande muskarinreceptorantagonister, LAMA) insätts bör behandling med ipratropium (SAMA) vid behov avslutas, för att minimera dosberoende antikolinerga biverkningar. Behandling med SABA vid behov kan dock fortsätta.

Steg 2

Individer i grupp A med behov av regelbunden underhållsbehandling behandlas med inhalerade långverkande luftrörsvidgare, antingen LAMA eller LABA (långverkande beta-2-receptoragonister). De läkemedel i respektive kategori som rekommenderas på Kloka listan är oförändrade jämfört med 2023. LAMA har en bättre exacerbationsförebyggande effekt än LABA, medan LABA med 24-timmars duration har en något bättre effekt på dyspné än LAMA.

Steg 3

Individer i grupp B inleder sin behandling på steg 3 i trappan, där fast kombination av LABA och LAMA rekommenderas.

Steg 4

Individer i grupp E kan också inleda sin behandling med fast kombination av LABA och LAMA.

Tillägg av den perorala PDE-4-hämmaren roflumilast kan prövas hos individer med FEV1 <50 procent av förväntat värde och kronisk bronkit samt upprepade exacerbationer trots behandling med LAMA och LABA.

Vid upprepade exacerbationer kan insättning av inhalationssteroid övervägas. Individer med samtidig astma bör alltid behandlas med inhalationssteroider. Inhalationssteroider vid KOL är dock associerade med ökad pneumonirisk. Blodeosinofiler ≥0,3 x 109/l kan tala för insättning av inhalationssteroider, medan låga blodeosinofiler, upprepade pneumonier eller anamnes på mykobakterieinfektioner och andra svårare lunginfektioner talar emot. Om behandling med såväl LAMA och LABA som ICS önskas rekommenderas fast kombination i Kloka listan.

Steg 5

Behandlingstrappans femte steg omfattar tilläggsbehandlingar som huvudsakligen initieras i specialiserad vård och på specifika indikationer. Dessa faller utanför Kloka listans nuvarande omfattning. För närmare information om behandlingsrekommendationer på steg 5 hänvisas till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för lung- och allergisjukdomar

Senast ändrad