Resevaccinationer
Gula febern
Sjukdom
Gula febern är en myggöverförd virussjukdom som förekommer i vissa delar av Afrika och Sydamerika. Symtomen är initialt influensaliknande men kan progrediera till fulminant leversvikt, njursvikt och blödningssymtom. Mortaliteten är 20–50 procent.
Vaccin och indikation vid resa
Vaccinet (Stamaril) är levande och ges intramuskulärt eller subkutant i en dos minst tio dagar före resa till högriskområde. Barn rekommenderas i första hand vaccination från 1 års ålder men vid mycket hög risk för sjukdom kan man ge det från 9 månaders ålder. I undantagsfall kan vaccinet ges redan från 6 månaders ålder vid pågående utbrott, men i första hand bör då avrådas från resa. Vaccin mot gula febern är kontraindicerat vid nedsatt immunförsvar och vid graviditet och relativt kontraindicerat vid amning samt till personer med multipel skleros, myastenia gravis och thymussjukdom. Personer över 60 år har ökad biverkningsrisk varför risk mot nytta måste vägas särskilt noggrant.
Äggallergiker måste bedömas av allergolog innan vaccinering och vid hög risk för sjukdom kan det i vissa fall bli aktuellt att ge vaccinet fraktionerat på en allergimottagning.
Vaccinationen ska dokumenteras på ett standardiserat sätt med stämpel och batchnummer. Intyg om genomförd vaccination eller undantag från vaccination krävs före inresa till vissa länder.
WHO har 2016 tagit beslut att skyddet av en dos gula febern-vaccin räcker livet ut. Vissa länder följer dock inte beslutet och dessutom dyker det upp temporära rekommendationer då och då i samband med utbrott av gula febern. För personer vars vaccination ligger mer än tio år tillbaka rekommenderas därför att skriva ett nytt gult kort där man under ”valid from” skriver datumet som var tio dagar efter själva vaccinationen och under ”until” skriver ”for life of person vaccinated”. Det gula kortet dateras inte, utan den enda dateringen är när vaccinet gavs.
Hepatit A
Sjukdom
Hepatit A-virus överförs via förorenat dricksvatten eller livsmedel. Inkubationstiden är sex veckor. Smitta kan även överföras person till person vid nära kontakt. Yngre barn blir i allmänhet endast lindrigt sjuka av hepatit A men kan överföra smitta, vilket orsakat smittspridning bland barn och vuxna i förskolemiljö. Vaccinering av barn rekommenderas därför vid utlandsresor till Asien, Afrika, Syd- och Mellanamerika om man har för avsikt att anlita barnomsorgen vid hemkomst. Äldre barn och vuxna utvecklar vid sjukdom feber och symptom på ikterus med leverpåverkan. Sjukdomen blir inte kronisk och den ger livslång immunitet, men cirka 1 procent av vuxna utvecklar leversvikt som kan kräva levertransplantation.
Vaccin och indikation vid resa
Vaccination rekommenderas framför allt vid resa till Asien, Afrika, Syd- och Mellanamerika. Risken för hepatit A kan vara relativt hög även i vissa andra länder. Två vaccindoser ger ett mycket långvarigt skydd.
Monovalenta vacciner mot hepatit A
Det finns tre godkända monovalenta vacciner mot hepatit A; Havrix (upphandlat), Vaqta samt Avaxim. Havrix och Vaqta anses jämförbara, men dosering och åldersrekommendationer varierar. Barn kan vaccineras från ett års ålder. Avaxim är endast godkänt från 16 år.
En dos minst två veckor innan resa ger skydd. För att erhålla långvarigt skydd ska en boosterdos ges efter 6–12 månader. Skyddsdurationen är minst 30 år.
Monovalent vaccin mot hepatit A | |||
|---|---|---|---|
| Ålder | Dosering | Tidsintervall | |
| Havrix* | 1–15 år | 0,5 ml (720 ELISA-enheter) | 0, 6–12 mån |
| ≥ 16 år | 1 ml (1 440 ELISA-enheter) | 0, 6–12 mån | |
| Vaqta | 1–17 år | 0,5 ml (25 E) | 0, 6–18 mån |
| ≥18 år | 1 ml (50 E) | 0, 6–12 mån | |
| Avaxim | Från 16 år | 0,5 ml | 0, 6–12 mån (upp till 36 mån) |
*Upphandlat i Region Stockholm.
Kombinationsvaccin hepatit A och B
Vaccin mot hepatit A och B finns även som kombinationsvaccin Twinrix och Ambirix. Twinrix finns för barn och vuxen i tre-dosschema. Ambirix är godkänt för barn och ungdomar 1–15 år i två-dosschema. Skyddsdurationen för Twinrix är minst 20 år.
För barn som följer det allmänna vaccinationsprogrammet ingår hepatit B-vaccin sedan 2012 i Region Stockholm, varför kombinationsvaccin inte är aktuellt.
Kombinationsvaccin mot hepatit A och B | |||
|---|---|---|---|
| Ålder | Dosering | Dosintervall | |
| Twinrix* | 1–15 år | 0,5 ml (360 ELISA-enheter HA/10 µg HBsAg ) | 0, 1, 6 mån |
| ≥16 år | 1 ml (720 ELISA-enheter HA/20 µg HBsAg) | 0, 1, 6 mån | |
| Ambirix* | 1–15 år | 1 ml | 0, 6–12 mån |
*Upphandlat i Region Stockholm.
Hepatit B
Sjukdom
Hepatit B är ett virus som angriper levern och förorsakar akut hepatit B som kan leda till kronisk infektion. Symtomen varierar från lindrigt subkliniska till allvarliga med bestående leverskada och i sällsynta fall död som följd. Av vuxna som smittas med hepatit B blir 5–10 procent kroniska smittbärare. Idag finns tillgång till antiviral behandling mot kronisk hepatit B varför personer med sådan kronisk infektion bör remitteras till barn- eller infektionsklinik för bedömning av indikation för antiviral behandling, vilket är beroende av grad av leverskada.
Hepatit B smittar genom överföring av virus med blod eller sekret. De vanligaste smittvägarna är sexuell kontakt eller att dela injektionsverktyg med någon person som har smittsam hepatit B. Orena nålar som används vid tatueringar är också en potentiell smittkälla. I vissa länder där kontrollen av blodprodukter inte är optimal, finns också risk för smitta i samband med en vårdsituation, till exempel blodtransfusion
Barn som smittas får oftare en asymtomatisk sjukdom än vuxna, men istället är risken för kroniskt bärarskap mycket större. En grupp som löper särskild stor risk är barn som föds av mödrar med smittsam hepatit B-infektion.
Vaccin och indikation vid resa
Vaccination rekommenderas vid resa till ett område där risken att smittas av hepatit B är större än i Sverige, såsom stora delar av Asien, Afrika eller Sydamerika.
Monovalenta vacciner mot hepatit B | |||
|---|---|---|---|
| Ålder | Dosering | Dosintervall | |
| Engerix-B* | 0–15 år | 0,5 ml (10 mikrogram/0,5 ml) | 0, 1, 6 mån |
| ≥16 år | 1 ml (20 mikrogram/1,0 ml) | 0, 1, 6 mån | |
| HBVAX-PRO | 0–15 år | 0,5 ml (5 mikrogram) | 0, 1, 6 mån |
| ≥16 år | 1 ml (10 mikrogram) | 0, 1, 6 mån | |
*Upphandlat i Region Stockholm.
Vaccinationsserien innehåller tre doser oberoende av ålder; vid tidpunkt 0, 1 och 6–12 månader. Det finns även ett snabbare schema, med immunisering vid 0, 1 och 2 månader, som ger ett snabbare skydd och förväntas ge bättre patientföljsamhet. Används detta schema ska en fjärde dos ges efter 12 månader för att säkerställa långtidsskydd. Aktuella data ger inget stöd för behovet av boostervaccinering av immunkompetenta vuxna individer.
När en ännu snabbare effekt behöver uppnås hos vuxna inför resa till ett högendemiskt område kan i undantagsfall ett schema med tre injektioner vid 0, 7 och 21 dagar användas. Om detta schema används rekommenderas en fjärde dos 12 månader efter den första dosen.
Vaccin mot hepatit B ingår i de sexvalenta programvaccinerna för barn. Det finns för närvarande två vacciner på marknaden, Infanrix hexa och Hexyon. Infanrix hexa som tidigare varit upphandlat i region Stockholm byttes mot Hexyon den 1 september 2019.
Se även kombinationsvacciner hepatit A och B (under hepatit A).
Japansk encefalit
Sjukdom
Japansk encefalit (hjärninflammation) är en myggöverförd virussjukdom som förekommer framför allt på landsbygden i Asien. Mortaliteten är cirka 30 procent.
Vaccin och indikation vid resa
Vaccin mot japansk encefalit är indicerat vid längre resor (>fyra veckor) till endemiskt område, men vid övernattning utanför stadsmiljö i riskområden bör vaccination övervägas även för kortare resa. Grundimmuniseringen med två doser bör avslutas minst en vecka före avresa.
Ett inaktiverat vaccin (Ixiaro) är godkänt för vuxna och barn från 2 månaders ålder.
Vaccin mot japansk encefalit | ||||
|---|---|---|---|---|
| Vaccin | Ålder | Dosering | Dosintervall | Boosterdos |
| Ixiaro | 2 mån– 3 år | 0,25 ml | 0, 1 mån | Efter 12–24 månader, samt efter tio år om fortsatt exponering/ny resa |
| 3 år–<18 år | 0,5 ml | 0, 1 mån | -”- | |
| 18 år– ≤65 år | 0,5 ml | 0, 1 mån (Snabbschema:0, 7 dagar) | -”- | |
| >65 år | 0,5 ml | 0, 1 mån* | -”- | |
*Då personer >65 år visats ha ett klart sämre immunsvar diskuteras en extrados off label till denna åldersgrupp, dvs 0, 1, 2–3 mån.
Kolera
Sjukdom
Kolera orsakas av kolerabakterien Vibrio cholerae och orsakar allvarlig tarmsjukdom och hög dödlighet i områden med dålig hygien och otillräcklig sjukvård. Vaccin mot kolera är framför allt indicerat vid mycket enkel levnadsstandard eller kontakt med kolerautbrott i Afrika, Asien eller Sydamerika, och därmed inte indicerat vid resor till turistanläggningar. Risken att få allvarlig kolera vid ”vanliga” turistresor är liten. Immuniseringen ska avslutas minst en vecka före avresa.
Vaccin och indikation vid resa
Det avdödade perorala vaccinet Dukoral är godkänt för barn från 2 års ålder. Det finns inga kliniska effektdata för upprepade boosterdoser. Om mer än 2 år har förflutit sedan den senaste vaccinationen (mer än 6 månader för barn i ålder 2–6 år) bör grundimmuniseringen förnyas.
Vaccin mot kolera | ||||
|---|---|---|---|---|
| Vaccin | Ålder | Dosering | Dosintervall | Boosterdos, vid behov av kontinuerligt skydd |
| Dukoral | 2–6 år | 1 dos | 0, 1, 2 veckor | 1 dos inom sex månader |
| >6 år | 1 dos | 0, 1 veckor | 1 dos inom två år | |
Meningokockinfektion
Sjukdom
Meningokockinfektioner förekommer över hela världen, men är vanligare i vissa områden. Ibland uppstår mindre eller större utbrott, då flera personer insjuknar. En meningokockinfektion kan orsaka allvarlig och livshotande sjukdom med meningit och/eller sepsis/septikemi. Infektionen förekommer i alla åldrar, men främst drabbas barn under 5 års ålder och tonåringar.
Smittspridningen av meningokocker sker huvudsakligen med sekret från svalg och luftvägar. Bärarskap av bakterien förekommer i befolkningen och är högst i åldern 15–25 år. Tonåringar spelar en betydande roll i epidemiologin vid meningokocksjukdom och är därför en viktig målgrupp för vaccination i nationella program.
Vaccin och indikation vid resa
Vid resa till högriskområden för meningokocker behövs i första hand vaccin mot grupp ACWY, men vid utbrott av grupp B-meningokocker bör vaccin som täcker in denna grupp ges. För pilgrimer till Saudiarabien finns krav på genomförd meningokockvaccination. Vid studier utomlands finns vaccinationskrav från skolan i många länder.
Se även Folkhälsomyndighetens rekommendationer vid meningokockinfektion.
Vaccination mot meningokocker grupp ACWY
Vaccin mot meningokocker grupp ACWY | |||
|---|---|---|---|
| Vaccin | Ålder | Dosering | Dosintervall |
| Nimenrix | >6 veckor | 0,5 ml | 0, 2, 12 mån |
| >1 år | 0,5 ml | Engångsdos* | |
| Menveo | >2 år | 0,5 ml | Engångsdos* |
Vid resa till land där det bedöms indicerat med meningokockvaccination mot grupp ACWY bör booster ges när det gått mer än tre år för barn som grundvaccinerades före 7 års ålder och när det gått mer än fem år hos barn som var 7 år eller äldre vid grundvaccinationen.
Vaccination mot meningokocker grupp B
Det finns två proteinvacciner mot grupp B meningokocker, Bexsero och Trumenba. Bexsero är ett multikomponent vaccin som innehåller fyra proteinantigener och är godkänt från 2 månaders ålder. Trumenba innehåller två proteinantigener och är godkänt från 10 års ålder. För dosering se tabell nedan. Tidpunkt för boosterdos efter genomförd grundvaccination är ännu inte fastställd, men en påfyllnadsdos bör övervägas för individer med fortsatt risk för invasiv meningokocksjukdom. Svenska rekommendationer finns ännu inte.
Vaccin mot meningokocker grupp B | |||
|---|---|---|---|
| Vaccin | Ålder | Dosering | Dosintervall |
| Bexsero | >2 mån– 5 mån | 0,5 ml | 0, 1, 2 och 12-15 mån |
| 6–11 mån | 0,5 ml | 0, 2 mån samt en dos andra levnadsåret, men tidigast två månader efter andra dosen | |
| 12–23 mån | 0,5 ml | 0, 2 mån samt en dos 12–23 månader efter andra dosen | |
| >2 år och vuxna | 0,5 ml | 0, 2 mån | |
| Trumenba | >10 år | 0,5 ml | 0, 6 mån eller 0, 1, 5 mån (det senare till riskgrupper och vid hög risk för smitta) |
Mässling
Sjukdom
Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som endast smittar människor. Mässling sprids via luftburen droppsmitta. Inkubationstiden från smitta till feber är 7–18 (21) dagar. Man är smittsam från några dagar innan utslagen kommer till fyra dagar efter att de försvunnit.
Symtom är måttlig till hög feber, snuva, konjunktivit med ljusskygghet, torrhosta och påverkat allmäntillstånd. På fjärde dygnet uppstår det för mässling typiska utslaget som varar cirka en vecka. Behandlingen än symtomatisk. Barn och vuxna med immunnedsättning riskerar allvarlig sjukdom och dödsfall, men även hos tidigare friska i i-länder förekommer dödsfall hos någon promille.
Innan vaccination infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 1982 var mässling en epidemisk sjukdom där ett antal barn drabbades av hjärninflammation (1/1 000) varje år. Enstaka barn fick bestående hjärnskador med utvecklingsstörning och/eller neurologiska symtom som följd. Mässling ledde också ofta (cirka 20 procent) till bakteriella komplikationer som öroninflammation och lunginflammation. En sen komplikation i form av en degenererande hjärninflammation kallad subakut skleroserande panencefalit (SSPE) uppträder i mycket sällsynta fall, enligt WHO 4–11/100 000.
Hos exponerad kan vaccination mycket tidigt (inom tre dygn) eller behandling med immunoglobin (inom sex dygn) förhindra att sjukdomen bryter ut, eller ge mildare sjukdom.
Vaccin och indikation vid resa
Om ett barn ska vistas utanför de nordiska länderna kan första dosen MPR-vaccin ges redan från 9 månaders ålder eller i vissa fall tidigare, dock tidigast från 6 månaders ålder, om det föreligger en hög risk för exposition (läkarordination). MPR-vaccination före 12 månaders ålder betraktas som reseprofylax och föräldrarna hänvisas till vaccinationscentral. Observera att om första dosen ges före 12 månaders ålder ska den ordinarie dosen vid 18 månaders ålder också ges liksom ordinarie dosen i årskurs 1–2.
För vuxna ovaccinerade rekommenderas två doser med minst en månad emellan doserna. Om osäkerhet finns om tidigare doser kan en extrados ges.
Vacciner mot mässling, påssjuka och röda hund | ||
|---|---|---|
| Vaccin | Ålder i barnvaccinationsprogrammet | Vuxna |
| M-M-RVAXPRO* | 18 månader samt årskurs 1–2 | Två doser med minst en månads mellanrum |
| Priorix** | 18 månader samt årskurs 1–2 | Två doser med minst en månads mellanrum |
*Upphandlat nationellt för barnvaccinationsprogrammet som förstahandsval.
** Upphandlat nationellt för barnvaccinationsprogrammet som andrahandshandsval vid brist på M-M-RVAXPRO.
Polio
Sjukdom
Polio orsakas av poliovirus, och finns i tre olika typer, poliovirus 1,2 och 3. Virusets enda värd är människan. Samtliga tre virustyper ger samma sjukdomsbild. Poliovirus 2 och 3 är deklarerade som utrotade av WHO. Cirka 10 procent av de som infekteras får ospecifika symtom som feber, huvudvärk, illamående och kräkningar, och hos cirka 1 procent kan symtomen efter några dygn följas av förlamningar, i såväl extremiteter som i andningsmuskulatur. Polio förekommer idag endast i ett fåtal länder.
Vaccin och indikation vid resa
Inaktiverat vaccin mot polio ingår i det sexvalenta vaccinet som ges inom det svenska barnvaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månader, och i det fyrvalenta vaccinet som ges som påfyllnadsdos vid 5 år. Sverige har aldrig använt det levande perorala vaccin som har varit vanligt i många länder.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar följande vid resa till länder där polio förekommer:
”Vid resor till länder där polio förekommer bör barn vara grundvaccinerade innan resan och vuxna fylla på skyddet med en femte dos av poliovaccin om det har gått tio år sedan den senaste dosen. Spädbarn bör vara primärvaccinerade med två doser enligt vaccinationsschemat eller med tre doser enligt påskyndat schema om resan ska ske före 5 månaders ålder.
WHO har utfärdat tillfälliga rekommendationer för länder som utgör en risk för internationell smittspridning. Enligt dessa bör alla resenärer som vistats längre än fyra veckor i riskländer ha fått poliovaccin fyra veckor till tolv månader innan de lämnar landet. Rekommendationerna ses över var tredje månad.”
Rabies
Sjukdom
Rabies orsakas av ett virus som sprids via bett/slick på skadad hud från saliven på infekterade däggdjur, framför allt hundar. Smittan förekommer i nästan hela världen men Asien, Afrika och Sydamerika är högriskområden. Sjukdom är 100 procent dödlig och terapi saknas.
Vaccin och indikation vid resa
Vaccin mot rabies är framför allt indicerat vid längre resa, vid risk för yrkesmässig exponering eller till boende i drabbade länder. Det kan även rekommenderas till barn i familjer som utlandsstationeras i högriskområden.
Enligt Folkhälsomyndigheten rekommenderas två doser intramuskulärt eller intradermalt dag 0 och 7. Till immunnedsatt person ges tre doser dag 0, 7, 21 (–28).
För postexpositions profylax, se Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Tyfoidfeber
Sjukdom
Tyfoidfeber är en typ av blodförgiftning som orsakas av bakterien Salmonella typhi och som sprids via fekalt förorenad mat och vatten. Feber, frossa och huvudvärk är de dominerande symtomen. Allvarliga komplikationer kan uppträda om inte adekvat behandling med antibiotika kan ges. Sjukdomen finns i hela världen men är vanligare i låginkomstländer.
Vaccin och indikation vid resa
Tyfoidvaccin är indicerat vid längre resor (över fyra veckor) eller vid mycket enkel levnadsstandard i framför allt Indien, Sydostasien, Afrika, Syd- och Mellanamerika.
Vaccin mot tyfoidfeber | |||
|---|---|---|---|
| Ålder | Dosering | Dosintervall | |
| Typhim-Vi (inaktiverat, ges intramuskulärt) | >2 år | 0,5 ml | En dos. Upprepad dos efter tre år om ny exponering.Upprepa dosen vart tredje år vid fortsatt exposition |
| Vivotif* (levande peroralt, ges som kapsel) | >5 år | En kapsel | En kapsel dag 1, 3 och 5, upprepas efter tre år om fortsatt exponering |
*Vid pågående behandling med antibiotika eller antibakteriell sulfonamid ska vaccination med Vivotif skjutas upp under och i minst tre dagar efter avslutad behandling. Om möjligt ska inte heller behandling med antibiotika eller antibakteriell sulfonamid påbörjas inom tre dagar efter avslutad vaccination med Vivotif.
Om malariaprofylax behövs, rekommenderas att vaccinationen med Vivotif avslutas innan malariaprofylaxen påbörjas. I detta fall ska det gå minst tre dagar mellan den sista dosen av Vivotif och starten av malariaprofylax.
Det finns också ett nytt kombinationsvaccin, ViATIM, mot tyfoidfeber och hepatit A. Vaccinet kan ges från 16 år ålder.
Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer
Senast ändrad
Publicerat
2020-01-14