Fatal mjölksyreacidos vid metforminbehandling

Fallet gäller en 68-årig kvinna med hypertoni och typ 2-diabetes som sedan okänd tid behandlas med metformin i dosen 850 mg 1 x 3 och Actos (pioglitazon). Bland kvinnans övriga mediciner finns Cozaar comp (losartan/hydrokloriazid), Seloken Zoc (metoprolol), Furix (furosemid) och Simvastatin.

De senaste månaderna har kvinnans njurfunktion successivt avtagit, med ett sjunkande Kreatinin-clearence från 44 till 16 ml/min (ref. 75–150). Någon dag efter att behandling med Amlodipin påbörjats insjuknar kvinnan i kräkningar och illamående. Efter att kvinnan förlorat medvetandet kontaktas ambulans. Under färden till sjukhuset får hon hjärtstopp som behandlas. På sjukhuset noteras en grav och behandlingsrefraktär mjölksyreacidos. Trots intensivvård innefattande buffring med Natriumbikarbonat och dialys går inte kvinnans liv att rädda. Dödsfallet bedömdes, efter obduktion, vara orsakat av laktatacidos utlöst av metformin.

Vid behandling med metformin är mjölksyreacidos en känd och fruktad biverkan där nedsatt njurfunktion utgör den största riskfaktorn. Andra riskfaktorer är hög ålder, alkolism och försämrad leverfunktion. Laktatacidos är beskrivet som en mindre sällsynt biverkan i Fass.

Metformin utsöndras via njurarna och vid nedsatt njurfunktion finns risk för ackumulation. Vid behandling hos äldre är det därför viktigt med regelbundna kontroller av njurfunktionen. Kreatinin-clearance <60 ml/min är angivet som en kontraindikation i Fass.

I det svenska biverkningsregistret (SWEDIS) finns hittills 279 rapporter på misstänkta biverkningar efter behandling med metformin, varav 79 fall gäller mjölksyreacidos.

”Läkemedelsverket vill uppmana till noggrann bedömning av eventuella riskfaktorer innan behandling med metformin inleds samt kontroller och upprepade utvärderingar under behandlingens gång” (se lästips).