Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Kapecitabin

Sammanfattning

Persistens. Kapecitabin bryts ned långsamt i miljön.

Bioackumulering. Kapecitabin har låg potential att bioackumuleras.

Toxicitet. Kapecitabin har mycket hög kronisk toxicitet.

Risk. Användningen av kapecitabin (försäljningsdata Sverige 2010) har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.

 

Denna sammanfattande information kommer från tidigare miljöinformation i fass för Xeloda (kapecitabin) (2013-07-08). Miljöinformation saknas på fass.se för kapecitabin (2025-08-29). Kapecitabin är en oralt given prekursor till den cytotoxiska substansen 5-fluorouracil (5-FU).

Detaljerad information

Fass miljöinformation

Fass miljöinformation för Xeloda (kapecitabin) från Roche (hämtad 2013-07-08). Kapecitabin är en oralt given prekursor till den cytotoxiska substansen 5-fluorouracil (5-FU).

Fara

Persistens: Kapecitabin har inte testats för lättnedbrytbarhet. Inneboende nedbrytbarhet har uppmätts till 29–58 % efter 28 dagar i tre tester. Nedbrytningen bedöms främst ske via abiotisk primär nedbrytning som begränsande steg. För den aktiva metaboliten 5-fluorouracil (5-FU) har fullständig nedbrytning observerats i ett OECD 303A-test, samt halveringstider på < 2–11 dagar i sediment-vattensystem enligt OECD 308. Fotonedbrytning har inte undersökts. Hydrolys av kapecitabin har en uppskattad halveringstid på cirka 21 dagar vid pH 7 och 20 °C. Kapecitabin är inte lättnedbrytbar, men efter en abiotisk primär nedbrytning, som utgör ett begränsande steg, bryts substansen ned på längre sikt. Den utsöndrade aktiva humanmetaboliten 5-FU är snabbt nedbrytbar, medan information om vidare, inaktiva metaboliter saknas.

Bioackumulation: Kapecitabin har teoretiskt en hög bioackumuleringspotential (log Kow > 4), men utsöndras inte oförändrad utan metaboliseras snabbt till den aktiva substansen 5-FU, som har log Kow -0,89 och saknar bioackumuleringspotential. Övriga metaboliter är inaktiva och har också låg log Kow.

Toxicitet: Det finns data för 3 trofinivåer, känsligaste bakterier NOEC 2 mikrog/L.

Risk

PEC/PNEC utgår från försäljningsdata i Sverige under år 2010.

PEC = 0,00828 mikrog/L.

PNEC = Lägsta NOEC, 2 mikrog/L/10 (bedömningsfaktorn (AF) för 3 kroniska studier) = 0,2 mikrog/L

PEC/PNEC = 0,0414 för 5FU vilket ger risken försumbar.

EMAs vetenskapliga diskussion

EMAs vetenskapliga diskussion om Xeloda 2005-12-07.

Data om kapecitabins miljöeffekter och exponering har presenterats. Exponeringen till miljön bedöms som mycket begränsad och därför förväntas ingen miljörisk av betydelse.

Utredningsrapporter om generika

Det finns flera utredningsrapporter om kapecitabin som generika med liknande information. Här redovisas vad som står i Capecitabine Medac, 20 September 2012, EMA/711212/2012.

Ingen miljöriskbedömning (ERA) har lämnats in. Detta motiverades av sökanden med att introduktionen av Capecitabine Medac bedöms vara osannolik att medföra någon betydande ökning av den sammanlagda försäljningsvolymen för kapecitabinprodukter eller exponeringen av den aktiva substansen i miljön. Därför förväntas miljörisken vara oförändrad.

Kommentar om generika

Efter implementeringen av den senaste European Medicines Agency (EMA) ERA-riktlinjen (1 September 2024) har ett generikaföretag följande alternativ för Art 10-procedurer under Direktiv 2001/83/EC:

i) att argumentera att en fullständig ERA inte behövs p.g.a. att läkemedelssubstansen anses tillhöra vissa substansgrupper (t.ex. så kallade naturliga substanser)

ii) att identifiera en officiell ERA från en tidigare accepterad produkt och använda denna eller

iii) ta fram en egen ERA enligt den senaste EMA ERA riktlinjen.

Argument för att inte lämna in en miljöriskbedömning/ERA baserat på att den totala miljöexponeringen inte har ökat (via totala försäljningsvolymer) tillhör det tidigare ERA-riktlinje systemet (2006–2024) och är inte länge applicerbart. Gällande alternativ ii), måste det noteras att om det föreligger en referens-ERA måste generikaföretaget kunna argumentera för att dess slutsatser fortfarande är relevanta rent tekniskt (den senaste ERA-riktlinjen har infört en del nya tekniska krav som inte fanns i den tidigare ERA-riktlinjen) och gällande exponering (att den uppskattade exponeringen som används i referens-ERAn fortfarande är rimlig). Läkemedelsmyndigheterna (nationella och EMA) rekommenderar generikaföretag att försöka få tillgång till referens-ERA dokumentation från andra företag via en så kallad Letter of Access (LoA) men om detta inte är möjligt, är det fortfarande möjligt att argumentera för att slutsatserna i en existerande referens-ERA är relevanta baserat på den information man kan hämta från public assessment reports (översiktliga beskrivningar av miljöriskbedömningar), produktinformation (för att visa att doseringar, indikationer etc. inte har ändrat). Det bör noteras att det i vissa fall kan finnas referens-ERAs godkända mellan 2006 och 2024 som kan behöva modifieras (t.ex. med ytterligare experimentella studier) och att i de fall en tidigare referens-ERA inte kan identifieras/användas, kommer generikaföretaget behöva förbinda sig till ta fram en egen ERA.

Författad vid avdelningen Kunskapsutveckling, Region Stockholm