Riluzol

Detaljerad information

Fass miljöinformation

Fass miljöinformation för Rilutek (riluzol) från Sanofi AB (hämtad 2026-04-20).

Utsöndring (metabolism)

Mindre än 1 procent av riluzol utsöndras oförändrat. Metaboliterna (mer än 85 procent är glukuroniderade derivat) elimineras huvudsakligen via urinen, där cirka 90 procent av dosen återfinns. Totalt har 20 metaboliter identifierats i urin. 5‑hydroxi‑riluzol och hydroxylaminföreningar är farmakologiskt aktiva, men deras maximala koncentrationer bedöms vara för låga för att ha någon klinisk betydelse. Den farmakologiska aktiviteten hos övriga metaboliter är okänd och har inte undersökts.

Miljöinformationen belyser riluzol.

Fara

Persistens: Biotisk nedbrytning undersöktes i ett test för inneboende nedbrytbarhet, där resultatet visade 0 procent nedbrytning efter 14 dagar enligt ISO 9408:1991. Eftersom riluzol inte uppfyller kriterierna för inneboende biologisk nedbrytbarhet motiveras användningen av frasen att substansen är potentiellt persistent.

Bioackumulation: Log K_ow = 3,0.

Akut toxicitet: Det finns data för 3 trofinivåer, känsligaste fisk LC₅₀ 96 timmar (dödlighet): 3 780 mikrog/L.

Risk

PEC/PNEC utgår från försäljningsdata i Sverige under år 2024.

PEC = 0,00377 mikrog/L.

PNEC = Lägsta LC₅₀, 3 780 mikrog/L/1000 (bedömningsfaktorn (AF) för 3 akuta studier) = 3,78 mikrog/L.

PEC/PNEC = 9,97*10^-4 vilket ger risken försumbar.

Allmänt om utredningsrapporter

Sedan 2006 finns krav på att det företag som ansöker om godkännande för försäljning av läkemedel inom EU ska göra en miljöriskbedömning (ERA) för de aktiva läkemedelssubstanserna. Delar av miljödata finns i den publika utredningsrapporten (PAR/EPAR för centralt godkända läkemedel). Miljöhänsyn vägs inte in i nytta-/riskförhållandet för humanläkemedel. Om nya data tillkommer efter godkännande som kräver en uppdatering av miljöriskbedömningen, ska en ändringsansökan (”type IB C.I.z variation”) skickas in till läkemedelsmyndigheten.

PEC (predicted environmental concentration)-värdena som används för uträkning av risk i tillverkarnas utredningsrapporter baseras på beräknad användning av den läkemedelsprodukt som utredningen avser + eventuellt andra produkter från samma företag, inte av alla läkemedel som innehåller samma aktiva substans.

EMAs vetenskapliga diskussion Rilutek

EMAs vetenskapliga diskussion om Rilutek, 2005-10-21.

Exponeringen av miljön för Rilutek bedömdes inte utgöra någon risk enligt den genomförda riskbedömningen. Inga data finns presenterade.

Utredningsrapport Riluzole Zentiva

Utredningsrapport för Riluzole Zentiva, Aventis Pharma S.A., 15 March 2012, EMA/241210/2012.

Den miljöriskbedömning som lämnats in innehåller en tillräcklig motivering för avsaknaden av specifika studier. Det läkemedel som ansökan avser är avsett att användas för samma indikation och med samma dosering som redan är godkänd inom EU för Rilutek. Eftersom produkten förväntas ersätta ett identiskt läkemedel på marknaden bedöms godkännandet av Riluzole Zentiva inte öka den totala mängden aktiv substans som släpps ut i miljön. CHMP ansåg därför att risken för miljön inte förväntas öka vid lagring, distribution, användning eller kassering.

Kommentar om generika

Efter implementeringen av den senaste European Medicines Agency (EMA) ERA-riktlinjen (1 September 2024) har ett generikaföretag följande alternativ för Art 10-procedurer under Direktiv 2001/83/EC:

i) att argumentera att en fullständig ERA inte behövs p.g.a. att läkemedelssubstansen anses tillhöra vissa substansgrupper (t.ex. så kallade naturliga substanser)

ii) att identifiera en officiell ERA från en tidigare accepterad produkt och använda denna eller

iii) ta fram en egen ERA enligt den senaste EMA ERA riktlinjen.

Argument för att inte lämna in en miljöriskbedömning/ERA baserat på att den totala miljöexponeringen inte har ökat (via totala försäljningsvolymer) tillhör det tidigare ERA-riktlinje systemet (2006–2024) och är inte längre applicerbart. Gällande alternativ ii), måste det noteras att om det föreligger en referens-ERA måste generikaföretaget kunna argumentera för att dess slutsatser fortfarande är relevanta rent tekniskt (den senaste ERA-riktlinjen har infört en del nya tekniska krav som inte fanns i den tidigare ERA-riktlinjen) och gällande exponering (att den uppskattade exponeringen som används i referens-ERAn fortfarande är rimlig). Läkemedelsmyndigheterna (nationella och EMA) rekommenderar generikaföretag att försöka få tillgång till referens-ERA dokumentation från andra företag via en så kallad Letter of Access (LoA) men om detta inte är möjligt, är det fortfarande möjligt att argumentera för att slutsatserna i en existerande referens-ERA är relevanta baserat på den information man kan hämta från public assessment reports (översiktliga beskrivningar av miljöriskbedömningar), produktinformation (för att visa att doseringar, indikationer etc. inte har ändrats). Det bör noteras att det i vissa fall kan finnas referens-ERAs godkända mellan 2006 och 2024 som kan behöva modifieras (t.ex. med ytterligare experimentella studier) och att i de fall en tidigare referens-ERA inte kan identifieras/användas, kommer generikaföretaget behöva förbinda sig till ta fram en egen ERA.