Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Rosuvastatin

Sammanfattning

Denna sammanfattande information om persistens, bioackumulering och toxicitet kommer från Fass. Risken kommer från utredningen av Goodpoint.

Persistens. Rosuvastatin bryts ned i miljön.
Bioackumulering. Rosuvastatin har låg potential att bioackumuleras.
Toxicitet. Rosuvastatin har hög kronisk toxicitet.
Risk. Risken förefaller helt försumbar för den mycket vattenlösliga substansen rosuvastatin.


Detaljerad information

Fass miljöinformation

Fass miljöinformation för Crestor (rosuvastatin) från AstraZeneca (hämtad 2021-06-29).

Fara

Persistens: "The evidence from the aquatic-sediment transformation study suggests that rosuvastatin calcium is degraded in the environment (DT50 < 32d)." Se mer detaljer i miljöinformationen för Crestor. Rosuvastatinkalcium bryts ned i miljön.

Bioackumulation: "Since Log P < 4 at pH 7, the substance has been assigned the phrase: “Rosuvastatin calcium has low potential for bioaccumulation.”

Kronisk toxicitet: Finns NOEC för 3 trofinivåer, lägst NOEC för kräftdjur (Daphnia magna) 18 mikrog/L.

Risk

PEC/PNEC utgår från försäljningsdata i Sverige under år 2017. PEC/PNEC = 0,023 vilket ger risken försumbar.

Läkemedelsrester i vattenmiljön

Rosuvastatin har hittats i renat avloppsvatten i Region Stockholm vid mätningar 2018. Koncentrationerna varierade mellan 27 och 116 ng/L. Rosuvastatin har också hittats vid mätningar i renat avloppsvatten i Umeå-trakten.

Rapport Goodpoint 2019

Jämförande bedömning av miljörisk vid användning av simvastatin, atorvastatin, rosuvastatin, pravastatin samt ezetimib från ett svenskt perspektiv.

"Även om det finns kunskapsluckor särskilt med avseende på relevanta toxicitetsstudier finns det ingen uppenbar miljörisk med någon av de undersökta blodfettssänkande substanserna i svenska vattendrag givet dagens kunskapsläge. Inga utbyten förordas därför ur miljösynpunkt. Risken förefaller helt försumbar för den mycket vattenlösliga substansen rosuvastatin. Mer fettlösliga statiner (simvastatin, atorvastatin) kan vara tämligen potenta och utgör (tillsammans med ezetimib) en något högre risk än övriga, men sannolikt är halterna i miljön ändå väl under de koncentrationer som ger upphov till effekter. Fler effektstudier behövs dock. För ezetimib och pravastatin är effektdata än mer bristfälliga. För pravastatin bedöms dock risken som låg baserat på dess relativt låga fettlöslighet (och därmed förmåga att ansamlas i biota) i relation till dess potens i människa. Ezetimib är mer fettlösligt, men avskiljs åtminstone till del i avloppsreningsverken, hur mycket är oklart på grund av höga detektionsgränser. Baserat på uppmätt biokoncentrationspotential finns en viss, men låg risk för denna substans."

Författad vid avdelningen Kunskapsutveckling, Region Stockholm