Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Samverkande vårdnivåer ska lyfta klimakterie­vården

Kvinna med vitt lockigt hår

Klimakterievården har länge påverkats negativt av otydligheter kring vems uppdrag och ansvar den tillhör. Med ökad kunskap, tydligare ansvarsfördelning och samarbete mellan vårdnivåer ska fler kvinnor med klimakteriebesvär få hjälp.

Publicerat 2022-06-22

Trots att var tredje kvinna i klimakteriet har så svåra besvär att hon önskar någon form av behandling, visar Socialstyrelsens kartläggning av klimakterievården i Sverige från 2020* att många kvinnor har svårt att hitta adekvat stöd och behandling. En uppföljande undersökning 2021** visar även på kunskapsbrister om klimakteriet, framför allt inom primärvården.

– Vi ser att det är det viktigt att vårdcentraler, barnmorskemottagningar och öppenvård gynekologi samverkar i den här behandlingen, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi och ledamot i RPO kvinnosjukdomar och förlossning.

Tillsammans med Malin Vikström, samordningsbarnmorska och vårdsakkunnig gynekologi, leder hon ett arbete inom RPO kvinnosjukdomar och förlossning för förbättrad klimakterievård. I arbetsgruppen ingår representanter från olika yrkesgrupper och vårdnivåer; barnmorskor, primärvårdsläkare, gynekologer och en psykiatriker/gynekolog.

De riktlinjer för klimakterievården som arbetsgruppen arbetar med bygger på en samverkande vårdkedja där barnmorskemottagningar och vårdcentraler är första instans för rådgivning och behandling. Öppenvård gynekologi tar emot de fall där det finns behov av gynekologisk undersökning och ultraljud, till exempel vid olaga blödningar och misstanke om gynekologisk cancer samt för insättning och uppföljning av systemisk hormonbehandling. Fortbildning ska ge stöd för utökad rådgivning och behandling även i primärvården.

– Tanken är att primärvårdsläkare ska känna sig så bekväma att de också kan nyförskriva hormonbehandling och inte bara förnya recept, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Samverkan kring patienter

De olika vårdnivåerna inom ett geografiskt område samordnas genom utsedda koordinatorer, har möjlighet att konsultera varandra och regelbundet diskutera patientfall.

– Kvinnor ska inte ska behöva besöka en gynekolog om det inte behövs, säger Malin Vikström. Vi behöver införa ett nytt tankesätt. Den här vården är något vi behöver samverka kring för att lägga den på rätt nivå.

Primärvårdens centrala roll för en jämlik ­klimakterievård påtalas även av Socialstyrelsen och i Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer för menopausal hormonbehandling som är framtagna som stöd i första hand just till primärvården.

– I och med att det blir tydligare uttryckt att klimakteriebehandling även ingår i primärvården tror jag att man lättare identifierar den här problematiken där, säger Angelica Lindén Hirschberg.

En av de viktigaste insatserna för att förbättra vården för kvinnor i klimakteriet är att förbättra rådgivningen, menar hon. Där är barnmorskornas roll viktig, men den ska även kunna ges på vårdcentralen.

– Alla kvinnor som har symtom behöver ju inte hormonbehandling. Det som möjligen har brustit mest är ju kanske rådgivningen. De här symtomen skapar ofta oro. Att få veta vad de beror på, vad klimakteriet innebär och hur länge det varar kan vara tillräckligt för många.

Journalmall i Take Care

Redan nu finns uppdraget kring klimakterievård i Region Stockholm förtydligat på VISS. Som ytterligare stöd för rådgivning och behandling har arbetsgruppen tagit fram en journalmall för barnmorskor och läkare, som testats med goda resultat av ett antal mottagningar sedan 2021.

Journalmallen förklimakteriebesvär

Journalmallen för klimakteriebesvär testas sedan sommaren 2021 av ett flertal mottagningar på olika vårdnivåer.

– Journalmallen ger ett stöd för vilka frågor som är viktiga att ta upp med kvinnor som söker vård för klimakteriet. Den innehåller också en validerad skala, Menopause Rating Scale, MRS, där kvinnan själv skattar sina symtom så som blodvallningar, sömnproblem, oro och urinvägsbesvär på en femgradig skala. Den är framför allt bra att använda vid uppföljning av behandling, berättar Malin Vikström.

Arbetsmetoden med en samverkande vårdkedja kommer att testas som en pilot under hösten 2022 och planen är att det nya vårdprogrammet ska kunna presenteras innan årsskiftet.

Fakta
Menopaus infaller vanligen mellan 45 och 55 års ålder med genomsnittsålder på 51 år i Sverige. Prevalensen av kvinnor med vasomotoriska symtom (värmevallningar, svettningar och sömnstörningar) är cirka 70 procent respektive svåra besvär cirka 30 procent. Hos 10–20 procent kvarstår symtomen i 10–15 år. (Källa VISS)


Antalet kvinnor i åldersgruppen 45–55 år i Stockholms län var den 31 dec 2021 175 911 individer. (Källa SCB)

* Socialstyrelsen: Kartläggning av vård och behandling vid klimakteriebesvär ur perspektivet jämlik vård, www.socialstyrelsen.se.

**Socialstyrelsen: Vård och behandling vid klimakteriebesvär i primärvården samt i den gynekologiska specialistvården, www.socialstyrelsen.se.

Martina Junström

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad