Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

”Fler borde få allergivaccinering”

Publicerat 2021-11-29

Allergologer vill att fler ska få mer än endast symtomlindring vid allergi. Särskilt barn borde oftare erbjudas allergivaccinering – hos barn kan behandlingen eventuellt förebygga astma.

Tidigare sågs allergen immunterapi, eller allergivaccinering, som en sista utväg för ett fåtal. Men nu anser allergologerna att behandlingen
bör övervägas för fler.

För vuxna kan behandlingen ge bland annat höjd livskvalitet och minskad sjukfrånvaro. Men för barn finns ytterligare skäl – där kan allergivaccinering till och med ses som en förebyggande behandling. Studier har visat att barn som har svår pollenallergi utan astma utvecklar just astma mindre ofta om de får en allergivaccinering. Tendensen är tydligare ju yngre barnet är.

– Det här är ett budskap vi vill nå ut med. Vi vill nå både allmänheten, som ska kunna efterfråga behandlingen, och allmänläkarna, säger Maria Ingemansson, barnallergolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och medlem i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för lung- och allergisjukdomar.

Aktuell för behandling är den som har en påvisad IgE-medierad allergi mot något som det i dag finns behandling mot, se faktaruta. Men nivån av IgE-antikroppar går inte att använda som biomarkör för att bestämma allvarlighetsgraden av allergin. Patienter med låga värden kan ha större besvär än patienter med högre värden. Därför måste kliniska parametrar användas. För pollenallergi gäller att besvären, under minst två säsonger, inte ska ha kunnat behandlas tillfredsställande med antihistamintabletter, ögondroppar och nässprej.

Insektsallergier, som kan ge mycket kraftiga reaktioner, går att behandla. Den som har haft en svår systemisk reaktion efter ett geting- eller bistick är prioriterad för att få allergivaccinering.

– Vi har ofta väntetider för att ge behandling mot pollen- eller pälsdjursallergi, men om vi får en patient som har reagerat livshotande efter ett geting- eller bistick, då behandlar vi dem snarast möjligt.

Det finns ännu ingen allergivaccination att använda utanför studier när det gäller födoämnesallergierna. Tyvärr, eftersom vissa födoämnesallergier också kan ge mycket kraftiga reaktioner.

– Det vore fantastiskt om vi skulle kunna bota eller förebygga en livshotande sjukdom. Men i dag har vi ingen sådan etablerad behandling att erbjuda vid födoämnesallergi, även om intensiv forskning pågår.

Därutöver finns behandling mot kvalsterallergi, som inte är så vanligt i Sverige på grund av vårt torra klimat, samt mot hund- och kattallergi.

Målet för behandlingarna är inte att bli botad, utan förbättrad, det vill säga mindre känslig men fortfarande allergisk. Den som har haft stora besvär av sin pollenallergi kommer troligen fortsatt behöva symtomlindrande läkemedel, men då kommer de sannolikt räcka för att trycka ned symtomen. Den som är allergisk mot insekter kommer troligen att fortsatt reagera efter ett bett, men inte längre på ett livshotande sätt – de systemiska reaktionerna kommer att utebli men en kraftig lokal reaktion kan fortfarande inträffa efter ett stick.

När det gäller pälsdjursallergi gäller samma sak – det går inte att ta bort den allergiska benägenheten, men reaktionen kan dämpas. Den som längtar efter en egen hund eller katt är därför inte aktuell för behandling.

– Vi kan behandla dem som är så känsliga att de reagerar på indirekt pälsdjurskontakt, på till exempel hund- eller katthår på klasskompisarnas kläder. Men vi kan tyvärr inte trycka ned allergin så mycket att det blir möjligt att själv skaffa ett pälsdjur, säger Maria Ingemansson.

Det här kan behandlas

  • Det finns injektionsbehandling (subkutan immunterapi, SCIT) med extrakt från björk, gräs (timotej), kvalster, katt, hund, bi och geting.
  • Det finns tablettbehandling (sublingual immunterapi, SLIT) med extrakt från gräs (godkänd från fem års ålder), björk (godkänd från 18 år) och kvalster (godkänd från 12 år).

Så många behandlas

  • Under 2018 var 18 per 10 000 invånare i Stockholm under pågående allergivaccinering. Det var något över rikssnittet. Det är fler som får injektionsbehandling än tablettbehandling.
  • I Danmark, Norge och Tyskland är allergivaccinering vanligare. I dessa länder är 30, 35 och 60 per 10 000 invånare i behandling.

Källa: Svensk Förening för Allergologi,
SFFA med flera.

Så går det till

  • Vid injektionsbehandlingar ges en spruta i veckan under en upptrappningsperiod, därefter underhållsdos var sjätte till åttonde vecka under tre till fem års tid beroende på extrakt. Injektionerna ges hos barn- eller vuxenallergolog, men just pollenextrakt kan även ges hos vissa ÖNH-läkare. Behandlingen kan ge svåra allergiska reaktioner, så patienten måste stanna på mottagningen minst en halvtimme efter injektion.
  • Vid tablettbehandling tas första dosen på mottagning där patienten dröjer kvar minst en halvtimme. Därefter tas en tablett dagligen under tre års tid, i hemmet, utan upptrappning. Tablettbehandling kan ges till vuxna av vuxenallergolog eller allmänläkare med SLIT-körkort och till barn av barnallergolog.

Annika Lund

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad