Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Vanligt med hörselnedsättning och yrsel

Luca Verrecchia. Foto: Privat

Luca Verrecchia

Nedsatt hörsel drabbar ungefär två tredjedelar av alla över 60 år och två av tio upplever dessutom yrsel någon gång under livet, främst gäller det äldre och kvinnor. Problemen kan ha flera orsaker och vissa kan behandlas inom primärvården. Överläkare Luca Verrecchia reder ut begreppen.

Publicerat 2021-11-29

Hörselnedsättning är vanligt förekommande hos personer över 60 år (65 procent). En hörselnedsättning som kommunikationshinder och därmed risk för social isolering bör rehabiliteras med hörhjälpmedel via primära hörselvården. Ensidig och plötsligt påkommande nedsättning av hörseln ska alltid remitteras till ÖNH-specialist. Långdragen bullerexponering, kroniska otiter och genetiska faktorer bidrar till tidig/uttalad nedsättning. Plötslig hörselnedsättning (incidens:10/100 000) är oftast relaterad till inneörestörning. Peroralt kortison i hög dos (prednisolon 60 mg i fem dagar, sedan nedtrappning med 10 mg per dag i fem dagar) verkar kunna förbättra prognosen om det sätts in inom 72 timmar. Om en specialistbedömning inte kan garanteras inom 72 timmar bör patienten sättas in på högdoskortison, antingen på vårdcentralen eller på akuten, om det inte är kontraindicerat. Behandling ska prioriteras, bekräftelse fås via hörselprov och vidare utredning med MR. En känd men sällsynt orsak till ensidig hörselnedsättning är vestibulärt schwannom (1:100 000), som följs med MR-kontroller i upp till tio år. De 20–45 procent som växer och kan utgöra risk för påverkan på hjärnstammen behandlas med gammakniv eller kirurgi.

Yrsel är ett vanligt förekommande tillstånd (livslångs prevalens: 20 procent;
årlig incidens: 1,5 procent), oftare hos äldre och kvinnor. Hälften av all yrsel relateras till perifera rubbningar i balansorganet/balansnerven, resterande till neurologiska eller somatoforma störningar. Mellan fem och tio procent får ingen närmare specifikation.

Kristallsjuka är den vanligaste orsaken till perifer yrsel och beror på lossning av otokonier (balanskristaller) i balansorganet, som felaktigt aktiveras under lägesändringar. Det ger sekundkorta yrselanfall, särskilt vid uppresning eller nedläggning. Man kan testa och hantera kristallsjuka på vårdcentralen med Dix-Hallpikes test och Epleys manöver. Vid persisterande symtom, ska patienten remitteras till specialistvården.

Man kan drabbas av ett så kallat akut vestibulärt syndrom, där en snabbt insättande yrsel följs av kräkningar, oförmåga att stå och en synlig nystagmus. Tillståndet ebbar ut inom några dagar och mynnar ut i en acceptabel balans inom några veckor. Förklarat ofta som en viral balansneuronit orsakande ett perifert bortfall, behandlas med hög dos kortison (svag evidens), ej sällan inneliggande vid debuten. Tidig mobilisering är viktig för att påskynda den centrala kompensationen. En liknande akut yrsel kan även fås vid en selektiv stroke i bakre skallgropen (15 till 35 procent av fallen), därför bör diagnostiken hanteras på akutmottagningen.Kliniska protokoll (HINTS, STANDING) baserade på gång- och ögonmotoriska tester kan hjälpa identifiera stroke vid akut yrsel.

Yrsel kan också bestå av upprepade anfall eller ett ihållande besvär. Prototypen av episodisk yrsel är Ménières sjukdom, en inneörestörning som successivt skadar inneörat och ger timslånga yrselanfall, en successivt ensidigt fluktuerande hörselnedsättning och tinnitus. Episodisk/kronisk yrsel kräver vanligtvis en komplex hantering i specialistvården.

Fakta

  • Hörhjälpmedel motverkar social isolering vid presbyacusi.
  • Hörselnedsättning i ung/medelålder bör alltid vidare utredas.
  • Vid plötslig hörselnedsättning rekommenderas högdos kortison inom 72 timmar.
  • Lägesyrsel kan hanteras på vårdcentralen med specifika manövrar.
  • Akut insättande yrsel ska utredas akut för att utesluta stroke i bakre skallgropen.
  • Episodisk yrsel och kronisk obalans är ofta komplex och ska remitteras till specialist.
En detaljerad avbildning av inneröronen

En detaljerad avbildning av inneröronen och inre hörselgångensom nu för tiden kan fås med ordinarie MR teknik. Foto: Huvud-& hals-radiologi, Karolinska universitetssjukhuset.

MR Hydrops

MR Hydrops. Karolinska universitetssjukhuset har nyligen infört ett protokoll för MR-avbildning av Ménières-relaterade endolymfatisk hydrop, som hjälper till att ställa diagnos i komplexa fall. (rosa pilen visar avsaknad av vätskesignal i höger inneröra, förenlig med endolymfatisk hydrop hos en kvinna med Ménières sjukdom. Motsatta sidan (blå pilen) med normal signal. Foto: Huvud- & hals-radiologi, Karolinska universitetssjukhuset.

Luca Verrecchia, överläkare, Hörsel- och Balansmottagningen, Patientområde ÖNH, Karolinska universitetssjukhuset.

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad