Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Luktträning hjälper covid-patienter

Publicerat 2021-11-29
Psykolog Johan Lundström. Foto: Anna Molander.

Johan Lundström, psykolog och luktforskare vid Karolinska institutet. Foto: Anna Molander.

En stor grupp patienter har problem med luktsinnet till följd av covid-19. Den här gruppen kan, i enklare fall, få hjälp med luktträning hemma, i svårare fall, på den nya luktmottagningen på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Ungefär hälften av alla personer som får covid-19 får ett luktbortfall, kort- eller långvarigt. Ett år efter tillfrisknande uppger 10 procent själva att de fortfarande har besvär – men om man faktiskt mäter luktsinnet visar det sig att 20 procent har en nedsättning. I Sverige antas mellan 300 000 och 400 000 personer ha skador på luktsinnet till följd av covid-19. Om man räknar med att en dryg femtedel av landets befolkning bor i Region Stockholm, då antas mellan 60 000 och 80 000 stockholmare ha nedsatt luktsinne.

Det avspeglas i mejlskörden hos Johan Lundström, psykolog och luktforskare vid Karolinska institutet.

– Jag får uppskattningsvis upp till 20 mejl om dagen från patienter som vill ha hjälp och kanske två till tre mejl i veckan från allmänläkare som undrar hur de ska kunna hjälpa, säger han.

För att möta det här vårdbehovet har Region Stockholm nyligen öppnat en luktmottagning på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Den ska vara tillgänglig för patienter från hela landet, men det krävs en remiss från primärvården. Så – hur ska då en allmänläkare handlägga en patient med luktnedsättning? Hur ska saken undersökas
och vem ska remitteras?

– Ett viktigt budskap är att luktförmågan måste testas och det med riktig utrustning. Sambandet mellan det luktsinne vi har och det vi tror oss ha är mycket dåligt, säger Johan Lundström.

Hans rekommendation är att testa med luktpennor, sniffing sticks, eller med gnuggisar, scratch-tester. Detta ska användas tillsammans med ett frågeformulär som ringar in om patienten kan känna, identifiera och namnge olika dofter.

Den som har en luktnedsättning bör få strukturella råd, se faktaruta.

Så går luktträning till

  • Välj fyra till sex dofter, som till exempel vanilj, kanel, kardemumma, honung, tvål, te, kaffe, timjan, koriander, ketchup, sylt eller tandkräm.
  • Lukta på dessa dofter två gånger per dag, tio till femton minuter per tillfälle. Lukta på varje doft i tio till tjugo sekunder. Sniffa ungefär som när du luktar på en blomma, dra inte in alltför mycket luft.
  • Försök vara ostörd så du kan koncentrera dig.
  • För gärna dagbok, skriv ned dina upplevelser vid träningen.
  • Det tar ofta minst två månader att uppnå mätbar effekt.
    Läs mer: www.lukttraning.se.
Luktträning. Foto: Anna Molander.

Ledtrådar som ett lukttest kan ge

Om en luktnedsättning kommer smygande kan det finnas neurodegenerativa förklaringar. Då kan man resonera så här, enligt luktforskaren Johan Lundström:

  • Att allmänt ha svårt att känna lukt under längre tid utan uppenbara förklaringar kan stärka en misstanke om Parkinsons sjukdom, om sjukdomen finns i familjen.
  • Att kunna känna dofter men inte kunna namnge dem kan stärka misstanke om demenssjukdom.

Vid smygande luktbortfall kan flera olika sjukdomar misstänkas, se faktaruta. Plötsligt luktbortfall kan komma efter en traumatisk hjärnskada – eller efter en virusinfektion, som covid-19. Det är denna sistnämnda grupp som har påvisad nytta av luktträning.

– Det är viktigt att tidigt komma igång med luktträningen. Det ökar möjligheten att få tillbaka luktförmågan, säger Johan Lundström.

Och det är viktigt. Studier har visat att förlorat sitt luktsinne ofta har andra hälsoeffekter. Det är till exempel vanligare med övervikt hos personer med nedsatt luktsinne, sannolikt på grund av större mängder socker, salt och fett i maten, och det kan i sin tur ge följdsjukdomar.

Själva träningen kan liknas vid sjukgymnastik. Ett antal övningar ska göras två gånger dagligen på egen hand, se faktaruta. Den som inte blivit bättre efter två månader bör få en remiss till luktmottagningen på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Där görs en mer noggrann undersökning och ett mer utarbetat luktträningsprogram erbjuds. Det finns i en app, som har tagits fram av Jonas Olofsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Via appen får patienterna beskriva hur starkt de upplever olika dofter och eftersom alla data loggas går det att se framsteg till följd av luktträningen.

Därutöver kommer patienterna att få rikligt med information och i vissa fall kortison, om inflammation tros vara en del i luktnedsättningen.

I augusti 2020 presenterade The British Rhinological Society rekommendationer om hur luktbortfall vid covid-19 bör behandlas. Enligt dessa riktlinjer är det just luktträning och information som bör erbjudas.

– Det är förenat med lidande att inte kunna känna dofter. Det finns bland annat en social aspekt, där patienterna inte längre kan laga mat åt andra människor. Och luktförvrängningar, parosmi, kan ibland utlösas av viss mat och med det följer ett annat förhållningssätt till mat. Det här är en del av de frågor som patienten kan behöva stöd för att hantera, säger Jonas Olofsson.

Appen kommer att utgöra en guldgruva för forskning. Den kommer att ge möjlighet att bättre förstå vilka som egentligen har nytta av luktträning och hur luktsinnet återhämtar sig.

– Det här är en ny verksamhet inom ett område där vi egentligen vet ganska lite. Vi har flera frågor vi vill undersöka inom ramen för olika studier, säger Pär Stjärne, professor inom ÖNH-sjukdomar vid Karolinska institutet samt projektledare för den nya mottagningen.

Annika Lund

Senast ändrad