Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Fluoxetin

Sammanfattning

Miljöinformation om fluoxetin saknas på fass.se (2020-11-02). Det är frivilligt för tillverkare att lämna uppgifter om miljöpåverkan på fass.se. Uppgifterna om persistens, bioackumulation och toxicitet baseras på tidigare miljöinformation i Fass. Risken kommer från utredningar av Goodpoint.

Persistens. Fluoxetin är potentiellt persistent.
Bioackumulering. Fluoxetin har låg potential att bioackumuleras.
Toxicitet. Fluoxetin har mycket hög kronisk toxicitet.
Risk. Se nedan utredningar av Goodpoint.

 

Förslag på hur man kan minska utsläppen av fluoxetin

Detaljerad information

Fass miljöinformation

Fass miljöinformation för Fontex (fluoxetin) från Lilly (hämtad 2018-07-10).

Fara

Persistens: "Fluoxetine disappeared from the total system with DT50 values of 32 days (lake sediment) and 114 days (creek sediment) which is likely due, in part, to unextractable binding to the sediment. Fluoxetine slowly disappears from water sediment systems. [---] The degradation phrase "Fluoxetine is potentially persistent" is based on the absence of a standard water sediment degradation study and the lack of ready and inherent biodegradability.”

Bioackumulation: "The log of the octanol water partition coefficients at pH values of 5, 7, and 9 were 0,73 to 1,06, 1,77 to 1,79, and 2,62 to 2,64, respectively."

Kronisk toxicitet: Finns NOEC för 3 trofinivåer, lägst NOEC för fisk (Danio rerio) 3,2 mikrog/L.

Risk

PEC/PNEC utgår från försäljningsdata i Sverige under år 2014. PEC/PNEC = 0,2 vilket ger risken låg.

Rapport Goodpoint 2016

Fluoxetin är ett så kallat SSRI, selektiv serotoninåterupptagshämmare. Halter i miljön i Sverige av flera SSRI/SNRI överstiger de koncentrationer som rapporterats ha påverkan på vattenlevande organismer, särskilt ryggradslösa djur. Studierna som rapporterar de allra lägsta effektkoncentrationerna är dock ifrågasatta. Fluoxetin har uppmätts i vild fisk, dock inte i koncentrationer motsvarande terapeutiska nivåer hos människa.

Fluoxetin finns med i Region Stockholms förteckning över läkemedel med risk för miljöpåverkan enligt miljöprogrammet 2017–2021. Substansen har hittats i renat avloppsvatten inom Region Stockholm.

Rapport Goodpoint 2018

Jämförande bedömning av miljörisk vid användning av citalopram, escitalopram, sertralin, fluoxetin, venlafaxin, paroxetin och klomipramin.

Sammantaget finns en riskbild för de studerade antidepressiva substanserna.

Kloka listan

Fluoxetin rekommenderas i Kloka listan. Miljöklassificering av läkemedelssubstanser beaktas, ibland tillsammans med andra miljöaspekter, vid val av läkemedel till Kloka listan. När läkemedel som jämförs är likvärdiga avseende medicinsk effekt, säkerhet och farmaceutisk ändamålsenlighet beaktas miljöpåverkan och pris.

Förslag på hur man kan minska utsläppen av fluoxetin

Konkreta förslag på hur man kan arbeta för att minska utsläppen av de miljöbelastande läkemedlen på förteckningen har tagits fram i nära samarbete med Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupper.

Åtgärdsförslagen är framtagna utifrån ett miljöperspektiv. Patientens bästa går alltid i första hand och flera läkemedel på förteckningen finns också med i Kloka listan. För sådana läkemedel kan det ändå finnas åtgärder som kan innebära minskad belastning på miljön.

Konkreta förslag för fluoxetin

  • I första hand sätts icke farmakologisk behandling och/eller åtgärder in (t.ex. KBT och fysisk aktivitet) ensamt eller i kombination med läkemedel vid behandling av depression. Undvik överkonsumtion av alkohol.
  • Fluoxetin rekommenderas i Kloka listan i första hand till barn och ungdomar vid depression. Fluoxetin rekommenderas i Kloka listan i andra hand vid ångestsyndrom respektive tvångssyndrom och relaterade tillstånd.
  • Ej rekommenderat läkemedel till äldre.
  • Undvik slentrianmässig förskrivning av SSRI-preparat (exempelvis fluoxetin). Utvärdera och ompröva behandlingen med SSRI-preparat. Kan läkemedlet sättas ut?
  • Startförpackning finns inom förmånen.

Författad vid avdelningen Kunskapsutveckling, Region Stockholm