Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Förebyggande behandling ger effekt på stroke­insjuknande

Ulrika Löfmark. Foto: Kommunikationsavdelningen Capio S:t Göran

Publicerat 2021-09-28

De senaste årens tilltagande fokus på förebyggande behandling mot stroke visar tydligt avtryck i statistiken. Sedan 2005 har både antalet nya fall och mortaliteten sjunkit kraftigt. Mycket tack vare primärvårdens arbete att tidigt behandla riskfaktorer.

Antalet diagnostiserade strokepatienter minskar för varje år, enligt statistik från Socialstyrelsen. Ulrika Löfmark, neurolog och verksamhetschef på Capio S:t Görans sjukhus, menar att det beror på att primärvården är bra på att arbeta förebyggande och aktivt behandla riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter, typ 2-diabetes och stress.

– Vi ser tydligt i statistiken att det är effektivt att behandla patienternas riskfaktorer. Till exempel behandlas förmaksflimmer direkt. Primärvården avvaktar inte idag med dessa behandlingar och det är oerhört viktigt, säger Ulrika Löfmark.

I primärvårdens preventiva roll i strokebehandling ingår också regelbunden uppföljning av patienten. Där är det viktigt att motivera och förklara för sin patient att den lägre risken som uppnås med behandling bara finns kvar så länge man fortsätter
att ta sin medicin.

– Den uppföljningen är precis lika viktig efter stroken; att få patienten att fortsätta ta sina mediciner, säger Ulrika Löfmark.

TIA en varningsklocka

Även mortaliteten sjunker när incidensen sjunker. Ulrika Löfmark tror också att kampanjer kring stroke, och enkla instruktioner för att göra AKUT-testet, bidrar till uppmärksamhet, kännedom och ger avtryck i statistiken.

Allvarlighetsgraden av stroke sjunker också. De som insjuknar blir inte lika sjuka som tidigare, många får en lindrigare stroke jämfört med tidigare. Troligen hänger även det samman med att primärvården idag är bra på att behandla riskfaktorer.

– Sedan är så klart akutbehandlingen bättre idag jämfört med tidigare.

En TIA, transitorisk ischemisk attack, är en tillfällig syrebrist i hjärnan. Även om man märker av symtom är det långt ifrån alla som söker. Det är också svårare att ställa en TIA-diagnos än en strokediagnos, det krävs en omsorgsfull och noggrann anamnes. Dock är TIA-attackerna lika viktiga att behandla sekundärprofylaktiskt som stroke, med samma batteri av läkemedel.

– TIA kan vara en varningsklocka för en kommande stroke, speciellt i kombination med trånga kärl, åderförkalkning och en ökad proppbenägenhet. Även för dessa patienter är det viktigt att analysera och vid behov behandla riskfaktorer, säger Ulrika Löfmark.

Om TIA-attacken skett under den senaste veckan bör vårdcentralen remittera in patienten till sjukhuset akut.

– Det är viktigt för att snabbt konstatera att det rör sig om en TIA, och att i så fall kunna utreda och behandla med läkemedel för att förhindra att patienten drabbas av stroke, säger Ulrika Löfmark.

Vid stroke är det i 85 procent av fallen en propp som är orsaken, och i resterande fall är det en blödning.

Fakta stroke/TIA

  • Runt 25 000 personer drabbas av stroke varje år.
  • Dessutom får mellan 8 000 och 12 000 personer en TIA. Denna siffra är dock mer osäker eftersom dessa inte registreras på samma sätt på sjukhusen och att alla patienter inte heller söker för dem.
  • Medelåldern för män är 75 år och för kvinnor 78 år. En femtedel är yngre än 65 år.
  • Två tredjedelar av alla strokefall inträffar i storhjärnan och en tredjedel i lillhjärnan, på grund av de kärl som leder blodet upp till hjärnan.
  • Mortaliteten ligger på cirka 25 procent inom de första 28 dagarna.

Källa: Ulrika Löfmark, Kunskapsguiden.

– Vi vet inte vad det är som avgör om det blir propp eller blödning. Anledningen till stroke är dock densamma; högt blodtryck och metabola problem, säger Ulrika Löfmark.

Symtomen är också ofta desamma om det är propp eller blödning, även om patienten oftare har ett högt blodtryck vid blödning. Följderna efter en stroke beror på vilken del av hjärnan som drabbas av syrebrist, vilka symtom patienten har vid insjuknandet.

– Akut är det ofta talförmågan eller specifika kroppsdelar som drabbas. Men hjärnan har kapacitet att omfördela blodflödet för syresättning, så patienten kan ofta återfå sin funktion, säger Ulrika Löfmark.

Neuroteam i varje sjukvårdsområde

Akut hamnar personen på en stroke-enhet, vilket är avgörande för återhämtningen. Dessa enheter finns på alla akutsjukhus i Stockholm, men det är bara på Karolinska universitetssjukhuset i Solna som trombektomi utförs.

– I ett senare skede är riktad strokerehabilitering det bästa för att få patienten att återhämta sig och återfå förlorad funktion. Primärvården kan skicka remisser till de rehabiliteringsenheter som finns i Stockholm. Det finns också neuroteam i varje sjukvårdsområde med specialkompetens om stroke, säger Ulrika Löfmark.

Fredrik Hed
frilansjournalist

Senast ändrad