Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Så handläggs körkortsfrågan efter TIA och stroke

Publicerat 2021-09-27

För patienter som har körkort har läkare ett ansvar och en skyldighet att bedöma förmågan att framföra motorfordon, något som alltid måste göras efter en TIA eller stroke. Här presenteras de bedömningsgrunder och regler som gäller.

Om en läkare vid undersökning av en körkortsinnehavare finner att personen av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta personen. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att personen kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra.

Anmälan till Transportstyrelsen ska också göras om en läkare vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och personen motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning.

Anmälan kan grundas på en genomgång av journalhandlingar, det vill säga utan att läkaren själv har träffat personen. (Källa: KKL 10 kap §2 (SFS 1998:488).

I Transportstyrelsens regelverk framgår att TIA och stroke utgör hinder för innehav av körkort för samtliga behörigheter. Efter TIA och stroke behövs en observationstid, vars längd får bedömas i det enskilda fallet, för att säkerställa att tillståndet är väl behandlat och i övrigt inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Bedömningen ska helst ske vid återbesök på strokemottagning eller specialistklinik, annars på vårdcentral. Vid bedömningen bör riskfaktorer såsom till exempel förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter, förmaksflimmer, karotisstenos, rökning och kärlmissbildning beaktas. I litteraturen finns bra stöd för rekommendationer angående observationstid (se faktarutan), men tiden för köruppehåll varierar något, framför allt avseende TIA.

Kvarstående symtom efter stroke ska bedömas enligt tillämpligt kapitel i Transportstyrelsens regelverk. Exempel på sådana kapitel är:

Kap. 2 (synfältsdefekter). Patienter som har synfältsbortfall, till exempel hemianopsi eller kvadrantanopsi, bör remitteras till ögonläkare för bedömning.

Kap. 4 (förlamningar). Sjukdom eller nedsättning i rörelseorganens funktion som innebär att fordon inte kan köras på ett trafiksäkert sätt utgör hinder för innehav, men inte om den kan kompenseras genom ortopediskt hjälpmedel eller tekniska anordningar på fordonet. För innehav av behörigheter för buss och taxiförarlegitimation ska rörelseförmågan vara tillräcklig för att kunna hjälpa passagerare in i och ut ur fordonet samt med bilbältet.

Kap. 10 (kognitiva störningar). Allvarlig kognitiv störning utgör hinder för innehav. Vid bedömning av om störningen ska anses som allvarlig ska särskild hänsyn tas till nedsättning av uppmärksamhet, omdöme och förmågan att ta in och bearbeta synintryck samt nedsättning av mental flexibilitet, minne, exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo. Dessutom ska känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet beaktas. Apraxi och neglekt ska särskilt uppmärksammas. För innehav av behörigheter för lastbil och buss eller taxiförarlegitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant innehav beaktas.

Kap. 14 (psykiska sjukdomar och störningar). Detta kapitel handlar om exempelvis psykos och schizofreni. Psykotiska symtom kan utgöra hinder för körkortsinnehav.

I osäkra fall kan patienten remitteras till Trafik­medicinska mottagningen på Karolinska i Huddinge för utredning.

Rekommendationer angående köruppehåll efter TIA och stroke


För privatbilist:

  1. TIA – en månads uppehåll med bilkörning
  2. Stroke – 3–6 månader beroende på kvarstående symtom.

För yrkesförare:

  1. TIA – tre månader
  2. Stroke – minst sex månader

För samtliga förare gäller att efter stroke med synfältsbortfall ska beslut tas av ögonläkare.


Avslutningsvisvis får noteras att läkare har anmälningsskyldighet, men det är Transportstyrelsen som fattar beslut om indraget körkort.

Karin Wirdefeldt, docent, överläkare, medicinsk enhet Neurologi, Karolinska universitetssjukhuset. Ordförande i Regions Stockholms expertgrupp för nervsystemets sjukdomar.
Ulrika Löfmark, med dr, överläkare, Neurologiska kliniken, St Görans sjukhus. Medlem i Regions Stockholms expertgrupp för nervsystemets sjukdomar.

Man som kör bil

Senast ändrad