Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Mängd och längd blir ofta fel vid eksembehandling

Publicerat 2018-10-08

Barn med eksem får oftast rätt diagnos och rätt behandling. Problemet är att familjerna inte vet hur de ska använda krämerna. På Södersjukhuset finns en eksemskola.

Carl och Edda Nordlander och Annette Gromell. Foto Karin Nordin.

Carl och Edda Nordlander och Annette Gromell. Foto Karin Nordin.

– Vi skulle aldrig ge en patient en burk piller och säga: Ta lite grand. Även när det gäller krämer måste vi informera om hur mycket, hur ofta och hur den ska smörjas in, säger Annette Gromell, hudsjuksköterska vid Hudenheten, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Ålder på barnet och eksemets inflammations- och svårighetsgrad påverkar hur mycket kräm som ska användas. Men i regel ska det vara mycket större mängder än många patienter och föräldrar tänker sig. Annette Gromell arbetar i eksemskolan tillsammans med medarbetarna Emma Johansson, hudläkare, och Natalia Ballardini, överläkare. När Emma Johansson träffar sina patienter brukar hon kupa handen för att visa hur mycket som behövs. Och så informerar hon:

– Ta en hel handflata med kräm. När ni kommer tillbaka på återbesök förväntar jag mig att ni har gjort av med två till tre tuber.

Det gäller förstås att skriva ut så stora mängder att det räcker. En 30 gramstub kan gå åt på en enda smörjning. En tonåring som behöver smörja rygg, mage, ben och armar gör av med en tub på 100 gram på tre smörjningar. Den vanliga rekommendationen är att använda mjukgörare på morgonen och att smörja med kortisonkräm på kvällen, en timme innan sänggåendet.

– För mig tar det 10–20 minuter att smörja ett mellanstort barn, säger Annette Gromell.

Hon visar hur det går till. Vid smörjningen ska det vara så mycket kräm att huden blir vit. Man smörjer sedan med stora drag tills krämen gått in helt i huden. Krämen syns då inte längre men huden kan kännas lite kladdig. Många barn klarar att smörja sig själva, men det bör ändå vara föräldrarnas ansvar och ofta kan man göra det tillsammans.

Annette Gromell ger också råd om allt från tvål till kläder och hjälpmedel. Målet är att barnet ska kunna leva sitt liv som alla andra barn och därför avråder hon inte heller från bad. Men ett besök i simhallen kan kräva lite extra smörjning både innan och efter badet.

– Och klipp naglarna på barnet! Det är det råd som vi önskar att även primärvården påminner om. Det är så onödigt att barnet river sönder huden med naglarna när eksemen kliar.

Fortsätt smörja till utläkning

Det finns ofta oro och rädsla hos familjerna när det gäller kortisonkrämer.

– Det blir också vilseledande när man läser Fass. Där står det att man ska smörja tunt och inte i öppna sår. Men det man ska göra är att smörja rikligt och i öppna sår, säger Natalia Ballardini.

Och länge.

– Trappa inte ner behandlingen bara för att det blir en förbättring. Fortsätt smörja tills eksemet läkt ut helt, manar hon.

De som har återkommande eksem ska inte ­trappa ut alls utan underhållsbehandla med kortison­kräm två gånger i veckan.

Ett barn som inte svarar på behandling ska utredas vidare, men först behöver läkaren försäkra sig om att tidigare behandling varit tillräckligt uthållig. Äldre barn följs upp efter en till en och en halv månad.

– Fråga hur många tuber som har gått åt, tipsar Natalia Ballardini.

Natalia Ballardini, överläkare, Emma Johansson, hudläkare, och Annette 
Gromell, hudsjuksköterska, vid Södersjukhusets eksemskola. Foto Karin 
Nordin.

Natalia Ballardini, överläkare, Emma Johansson, hudläkare, och Annette Gromell, hudsjuksköterska, vid Södersjukhusets eksemskola. Foto Karin Nordin.

Eksem och allergi

Eksem är en sjukdom i sig som inte är kopplad till allergi. Det kan ofta vara en pedagogisk utmaning att förklara det för föräldrar. Samtidigt är det sant att det kan finnas försämrande faktorer i kosten. Det som i första hand bör misstänkas hos barn under två år är i så fall ägg- eller mjölkproteinallergi.

– För äldre barn är det extremt ovanligt med matallergi som försämrar eksemet. Jag avråder familjer att hålla på och prova olika dieter själva. Det är en doktorsfråga och måste följas upp på rätt sätt för att ge tillförlitliga svar.

Minst hälften av de barn som hade eksem före två års ålder är eksemfria när de fyllt 16 år. Det visar Natalia Ballardinis och Emma Johanssons studier av barn i Stockholm.

– Klåda och störd nattsömn är problem. Men även lindriga eksem är besvärande och påverkar livskvalitet. Tyvärr ser jag ofta obehandlade barn när jag arbetar på akuten. Det är onödigt när vi har bra behandling, säger Natalia Ballardini.

Karin Nordin

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad