Ångesttillstånd vanligaste diagnosen i primärvården
Publicerat 2022-12-01
Under 2021 hade 136 000 individer besökt primärvården och fått någon av de olika ångestdiagnoserna. Motsvarande siffror för de två näst vanligaste diagnosgrupperna sömnbesvär och depressiva besvär var cirka 60 000 respektive 50 000 individer. Detta visar en sammanställning av data ifrån Region Stockholms VAL-databas.
VAL-databasen innehåller bland annat ICD‑10 diagnoser på alla besök i primärvården. Här har även husläkarjour, närakuter och husläkarverksamhetens hemsjukvård inkluderats. De två vanligaste diagnoserna inom ångestgruppen är ospecificerat ångesttillstånd F 419 och blandade ångest- och depressionstillstånd F 412. Dessa två utgör cirka 70 procent av ångestdiagnoserna.
Besök som resulterat i någon av ångestdiagnoserna är vanligast i åldrarna 15–39 år och mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor jämfört med med män. Könsskillnaderna kvarstår även i de högre åldrarna. Bilden ser likartad ut även för de olika depressionsdiagnoserna.
I gruppen sömnbesvär dominerar diagnosen G 479 ospecificerad sömnstörning stort.
Bland depressiva besvär är diagnoserna F 329 ospecificerad depressiv episod, F320 lindrig depressiv episod och F321 medelsvår depressiv episod vanligast. De tre står för cirka 70 procent av depressionsdiagnoserna. En mycket vanlig diagnos är R 539 sjukdomskänsla och trötthet. Drygt 60 000 individer fick den diagnosen 2021. Bakom den döljer sig troligen diverse tillstånd där en del är av psykologisk natur.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har ökat över tid. Cirka 13 000 fick en sådan diagnos. Vanligast är ADHD F 900B.
Alkoholberoende F 102 är troligen underdiagnostiserat. Diagnosen gavs till cirka 5 000 individer under 2021.
Psykossjukdom är ovanligt i primärvården eftersom det närmast uteslutande sköts inom psykiatrin. Vanligast är schizofreni F 209, då troligen oftast som bidiagnos och inte som huvudsaklig orsak till besöket. Ätstörningar är också mycket ovanligt.
En viss minskning av diagnoser kan ses under 2020. Detta kan sammanhänga med pandemin som medförde generellt färre besök i primärvården.
Maria Juhasz-Haverinen
Christer Norman
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad