Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Jämförelse viktig del av
förbättrings­arbete

Solnas hjärta toppar statistiken
Publicerat 2020-12-09

Benchmarking, att jämföra sina egna resultat med andras, är ett bra första steg i ett förbättringsarbete. Ingen vill ligga sist, och en jämförelse med allas resultat sporrar oftast till en bra diskussion.

– Syftet med benchmarking är att stimulera till dialog. Det är början till ett förbättringsarbete, säger Sara Hallander.

Att hypertonibehandling skiljer sig åt både mellan och inom regioner är inget nytt. Det som är nytt är i stället att just dessa skillnader kan användas som en drivkraft i primärvårdsenheternas eget arbete att höja lägstanivån och genomsnittet. Då minskar också skillnaderna.

– Genom att använda data från registret Primärvårdskvalitet, PVQ, kan vi se att andelen patienter med ett blodtryck <140/90 mmHg, skiljer sig från 30 procent upp till 60 procent beroende på primärvårdsenhet inom Region Stockholm. Jag är ute på runt 30 vårdcentraler per år och pratar om Kloka listan, rekommendationer och mycket annat. När jag visar dessa data brukar både aktiviteten och temperaturen stiga i rummet. Det är en perfekt start på den kollegiala dialogen på enheten till hur man kan förbättra blodtrycksbehandling, säger Sara Hallander, specialist i allmänmedicin och informationsläkare inom Region Stockholm.

Spridning i regionen

Det är alltså en stor spridning av andel patienter som har ett registrerat mottagningsblodtryck <140/90 de senaste 18 månaderna. Det är också normalt att det är spridning i regionen (se tabell på nästa sida), där de små enheterna, där slumpmässiga faktorer får större genomslag, ofta ligger i ändarna av diagrammet.

Det kan finnas flera anledningar till den stora spridningen; befolkningsdemografi, socioekonomiska aspekter, strukturer och arbetssätt på vårdenheten, följsamhet till behandlingsriktlinjer, avrundning till 140 mmHg och mycket annat. Sådant kan påverka både uppåt och nedåt och har sin plats i den kollegiala diskussionen.

– Patientpopulation påverkar, framför allt på små enheter. På vårdcentralen vet man vilken population man har och därför är det relevant att jämföra sig med liknande enheter.

– Genom att också titta på de enheter som har bättre resultat, och höra efter om vad de gör bra, och att jämföra sina egna resultat med dem för kringliggande vård­enheter, går det att få till en bra diskussion. Ingen vill vara sämst i klassen, säger Sara Hallander.

Förbättringsarbetet börjar med en kartläggning för att beskriva nuläget (till exempel patienter, personal och processer). Sedan formuleras tydliga mål, som ska vara SMART; det vill säga Specifikt, Mätbart, Accepterat av medarbetarna, Realistiskt att uppnå och Tidsatt. Detta följs av ett arbete för att identifiera idéer och insatser som kan göra att man arbetar mot och når målen. Det fjärde steget är vilka mått som ska användas för att mäta om och när man når målet. I det näst sista steget ska idéerna pilottestas i verkligheten. Efter en del justeringar efter testerna är det så dags att implementera idéerna och det nya arbetssättet på hela enheten.

Öka följsamheten

Tanken med förbättringsarbetet, från regionens sida, är att öka följsamheten till gällande behandlingsriktlinjer, i syfte att förbättra vården. Arbetet vilar på evidensbaserad grund och Sara Hallander tycker att arbetet är bra. Och viktigt.

Följ resultat i Primärvårdskvalitet (PVQ)

Primärvårdskvalitet är primärvårdens eget kvalitetssystem, som skapades ur SKR:s kronikersatsning. I systemet kan man på ett enkelt sätt följa sina resultat för verksamheten i syfte att analysera och utveckla den. Ungefär 80 procent av Sveriges vårdcentraler är anslutna. Systemet omfattar kvalitetsindikatorer som utvecklas av primärvårdens professioner och baseras på evidens och nationella riktlinjer. Data hämtas automatiskt från befintliga datakällor, utan behov av extra registrering och visas upp tillsammans med regionala och nationella jämförelsevärden.

– Det fungerar inte att bara skicka ut en pdf med siffror. Därför åker vi ut till enheterna och pratar om riktlinjerna samtidigt som vi tittar på statistiken. Genom att titta på egna data startar den lärande reflektionen. När vårdcentralen bestämmer sig för att följa vissa indikatorer, blir de också bättre på att mäta och registrera på rätt sätt i journalen.

Sara Hallander har noterat att många vårdcentraler hon kommer till för första gången tror att deras resultat är bättre än de verkligen är. Därför handlar den första diskussionen ofta om hur data har tagits fram och vad den egentligen betyder.

– Men det kan ganska snabbt lyftas till vad som kan ändras för att bli bättre. Ofta är det just ”hur” som saknas, hur man ska arbeta för att det ska bli bättre. Problemet för många enheter är att de i den pressade kliniska vardagen inte hittar tiden till att ta fram och analysera sina data, säger Sara Hallander.

Fredrik Hed

Senast ändrad