Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Allmän information om vaccinationer

Syfte

Detta dokument gäller i Region Stockholm och riktar sig till de som vaccinerar inom länet. Fördjupad information om vacciner och sjukdomar finns i dokumenten Barnvaccinationer, Vaccination för vuxna, Vaccinationsrekommendationer för riskgrupper samt Resevaccinationer. Dokumentet är framtaget av Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer som har en bred representation från smittskydd, infektionsklinik, mikrobiologi, barnhälsovård, elevhälsa och primärvård.

Beställning och avtal

Beställningsrutiner och information kring vilka vacciner som är upphandlade i Stockholms län finns på Vårdgivarguiden. Här finns också aktuell information kring vacciner med leveransproblem.

Allmänt

Vaccination förutsätts resultera i aktiv immunisering. Genom att förändra ett smittämne, eller någon av dess beståndsdelar, så att det blir ofarligt och sedan tillföra det till en människa stimuleras kroppens immunförsvar mot infektion.

Vaccinationen behöver ofta upprepas för att uppnå maximal effekt. Det allmänna vaccinationsprogramet för barn är den mest framgångsrika medicinska insats som gjorts för att förbättra folkhälsan. Idag har man i många länder fått kontroll över ett tiotal svåra infektionssjukdomar, som difteri, stelkramp, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund.

I grundimmuniseringen ingår de första doserna. För flertalet avdödade vacciner induceras då ett immunologiskt minne. För att få ett långvarigt immunsvar behövs ytterligare booster- eller påfyllnadsdoser. Den första boosterdosen ges vanligen tidigast sex månader efter primärimmuniseringen och de efterföljande flera år senare.

För levande vacciner, som till exempel BCG-vaccin, räcker ofta en dos för att åstadkomma en grundimmunisering. För några andra levande vacciner, till exempel vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund och mot rotavirus krävs dock revaccination.

Det går också att ge skydd mot vissa sjukdomar genom så kallad passiv immunisering, vilket innebär injektion av redan färdiga antikroppar som till exempel gammaglobulin eller specifika immunglobuliner. Passiv immunisering ger en snabb men kortvarig skyddseffekt (några månader), eftersom antikropparna bryts ner i kroppen.

Indelning av vacciner

Det finns olika typer av vacciner; levande försvagade vacciner eller avdödade vacciner (se Tabell över indelning av vacciner). Båda dessa finns riktade mot virus respektive bakterier. Exempel på levande försvagat vaccin riktat mot bakterier är vaccin mot tuberkulos, BCG (bacillus Calmette-Guérin), och mot virus, vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, MPR. Avdödade vacciner riktade mot bakterier är till exempel vaccin mot pneumokocker och mot virus, till exempel vaccin mot influensa.

Flockimmunitet

Flockimmunitet, på engelska ”herd immunity”, innebär det samlade skyddet i en population. Vid tillfredställande flockimmunitet får de som inte är vaccinerade ett indirekt skydd, eftersom den höga vaccinationsgraden medför att smittämnet cirkulerar i samhället i mindre omfattning eller inte alls. För att upprätthålla denna effekt för till exempel polio anses att 80–85 procent av befolkningen ska vara vaccinerade; för mässling behöver andelen vaccinerade vara högre, 95 procent. Detta blir alltså ytterligare en positiv effekt av vaccinationen utöver det individuella skyddet.

Svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska barnvaccinationsprogrammet beslutas av regeringen efter utredning av Folkhälsomyndigheten.

För information om barnvaccinationsprogrammet samt andra vacciner som kan vara aktuella för barn, se dokument Barnvaccinationer.

Ytterligare information kring vacciner inom barnhälsovård finns i Rikshandboken.

Andra vaccinationsrekommendationer

För vaccinationer i vuxen ålder, se Vaccination för vuxna.

För resevaccination för barn och vuxna se dokumentet Resevaccinationer.

Administreringssätt

Vacciner ges oftast som injektion, de allra flesta intramuskulärt, till exempel tre-, fyr- och sexvalenta kombinationsvacciner, konjugerat pneumokockvaccin (Prevenar 13 och Synflorix) och vaccin mot HPV (humant papillomvirus).

Vissa vacciner kan ges både intramuskulärt (im) och subkutant (sc), till exempel rent polysackaridvaccin mot pneumokocker (Pneumovax), kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). MMR-Vaxpro till barn ges dock med fördel im.

Andra administreringssätt förekommer; intrakutant (BCG-vaccin), oralt (rotavirusvaccin) respektive nasalt (influensavaccin för barn).

Det är viktigt att lokala rutiner tas fram avseende hur respektive vaccin ska ges. Mer information om vaccinationsteknik finns på:

Ökad blödningsrisk

Vaccination av patienter med oral antikoagulantiabehandling

Se rekommendationer från Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupper för koagulationssjukdomar och plasmaprodukter.

Vaccination av patienter med ökad blödningsrisk av annan anledning (än behandling med orala antikoagulantia)

Övriga patienter med allvarligt ökad blödningsbenägenhet ska inför vaccination alltid bedömas av behandlande läkare.

Vaccination vid nedsatt immunförsvar

Vid vaccination av personer med nedsatt immunförsvar måste speciell hänsyn tas, både till risken att vaccinet ger biverkningar och att skyddet inte blir optimalt.

Se Vaccination för vuxna samt Barnvaccinationer.

Kassation

Vacciner kasseras olika beroende på typ av vaccin, se information på Jansuinfo.

Hur vacciner kan kombineras

Alla typer av inaktiverade vacciner kan ges i kombination med andra inaktiverade och levande försvagade vacciner samtidigt och oavsett intervall mellan doserna. Detta gäller även per orala levande försvagade vacciner. Då flera vaccinationer ges vid samma tillfälle ska olika injektionsställen användas.

Levande försvagade parenterala vacciner kan ges i kombination med andra levande försvagade parenterala vacciner, samma dag eller hellre med ett intervall på fyra veckor. Om möjligt är det av flera skäl att föredra, framför allt för barn yngre än 18 månader, att vänta minst fyra veckor mellan parenteral vaccination med två olika levande försvagade vacciner.


Tabell över indelning av vacciner; levande respektive inaktiverade samt administrationsväg.

Injektion

Peroralt/nasalt

Inaktiverade vacciner mot:

Levande försvagade vacciner mot:

Inaktiverade vacciner mot:

Levande försvagade vacciner mot:

difteri, stelkramp, kikhosta

tuberkulos (BCG)

kolera (po)

tyfoidfeber (po, från 5 år)

Hemophilus influenzae typ b (Hib)

gula febern


rotavirus (po)

pneumokocker

mässling, påssjuka, röda hund (MPR)


influensa (Fluenz tetra, nasalt)

influensa

vattkoppor



hepatit A

bältros (Zostavax)



hepatit B




TBE




tyfoidfeber (im)




meningokocker




japansk encefalit




bältros (Shingrix)*




rabies




humant papillomvirus (HPV)




*Shingrix finns ännu inte tillgängligt i Sverige.

Obs! Egna kombinationer av vacciner i samma spruta får inte göras.


Tabell över kombination av vacciner.

Given vacc­ination mot

Tuberkulos*
(BCG)

DTP-polio Hib+Hep B

Pneumo­kocker

MPR

Vatt­koppor

Gula febern

Tuber­kulos* (BCG)

X

Ja

Ja

Samma dag eller vänta minst fyra veckor

Samma dag eller vänta minst fyra veckor

Samma dag
eller vänta
minst fyra veckor

MPR

Samma dag
eller vänta
minst fyra veckor

Ja

Ja

X

Samma dag eller vänta minst fyra veckor

Samma dag
eller vänta
minst fyra veckor

Vatt­koppor

Samma dag
eller vänta
minst fyra veckor

Ja

Ja

Samma dag eller vänta minst fyra veckor

X

Samma dag
eller vänta
minst fyra veckor

Bältros (Zostavax)

Samma dag
eller vänta
minst fyra veckor

Ja

Ja

Samma dag eller vänta minst fyra veckor

X

Samma dag
eller vänta
minst fyra veckor

Gula febern

Samma dag
eller vänta
minst fyra veckor

Ja

Ja

Samma dag eller vänta minst fyra veckor

Samma dag eller vänta minst fyra veckor

X

DTP-polio-Hib
+hepatit B

Ja

X

Ja

Ja

Ja

Ja

Pneumo-
kocker

Ja

Ja

X

Ja

Ja

Ja

Hepatit A

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Hepatit B

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

TBE

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

HPV

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Influensa

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Rotavirus

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Meningo­kock­er

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Tyfoid­feber intra­muskulärt

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Tyfoid­feber
per oralt

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Japansk
encefalit

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Rabies

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Kolera

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

*Se text nedan om tuberkulinprövning och MPR.

Kombinationer av vacciner och immunoglobulin

Immunoglobuliner intramuskulärt (som till exempel immunoglobulin given som postexpositionsprofylax vid mässlingsexposition) minskar effekten av levande försvagade vacciner mot till exempel mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor upp till tre månader efter injektion, men BCG-vaccination och rotavirusvaccin kan ges utan särskilt tidsintervall. Efter administration av immunglobulin bör det därför vara ett intervall på minst tre månader innan vaccination med MPR.

Efter given MPR-vaccination ska det gå minst tre veckor med immunoglobulin.

För intravenösa immunoglobuliner (IVIg) gäller särskilda regler – kontakta specialist

Specifika immunoglobuliner (till exempel tetanus, difteri, rabies, hepatit B) ges ibland i samband med primärimmunisering med inaktiverade vacciner. Specifikt immunoglobulin mot tetanus som till exempel vid sårskador, eller specifikt immunoglobulin mot hepatit B, som ges till nyfödda barn till hepatit B-positiv mor med hög smittsamhet, påverkar inte senare vaccination med avdödat vaccin. Däremot kan det under cirka tre månader interferera negativt med immunsvaret efter vaccination med MPR. BCG-vaccination och rotavirusvaccination kan ges utan särskilt tidsintervall.

Specifikt immunoglobulin mot RS-virus (Synagis) ges till barn som är i riskgrupp för svår RS-virusinfektion. Detta påverkar inte efterföljande vaccination med avdödat eller levande försvagat vaccin.

Blodprodukter kan innehålla antikroppar som minskar effekten av levande försvagade vacciner. Därför bör det gå tre månader innan MPR efter en transfusion av blodprodukter, vilket också gäller transfusioner av plasma eller trombocyter. BCG-vaccination och rotavirusvaccination kan ges utan särskilt tidsintervall.

Kombinationer av vacciner och tuberkulinprövning

Eftersom MPR-vaccination kan försvaga tuberkulinreaktionen bör det gå fyra veckor efter MPR-vaccinationen innan PPD/IGRA. Om PPD eller IGRA sätts/tas först kan MPR ges därefter utan särskilt intervall.

Biverkningsrapportering

Se länk till Läkemedelsverkets hemsida och en särskild text som finns där angående biverkningsrapportering.

Kontraindikationer

Se Vaccination för vuxna samt Barnvaccinationer.

Överkänslighetsreaktioner

Med dagens vacciner är det mycket liten risk att någon reagerar allvarligt i anslutning till vaccination. Det är ändå viktigt att regelbundet repetera rutiner för åtgärder vid eventuell överkänslighetsreaktion.

Anafylaxi

Det finns skyldighet att ha akut beredskap i samband med att vaccinationer ges och all personal som är involverad i vaccinationsverksamhet ska veta var akutbricka och nycklar till medicinskåpet finns. De ska kunna larmnummer till läkare samt känna till vilka farmaka som ska ges och hur.

Överkänslighetsreaktioner kan vara av olika grad. Var god se Anafylaxi – svårighetsgradering (Tabell 1) sidan 3 i SFFA:s nationella behandlingsrekommendationer vid anafylaxi.

Anafylaxi/befarad anafylaxi handhas enligt Anafylaxibehandling (Tabell 2) sidan 4 i samma dokument vilken riktar sig till barnavårscentraler, distriktssköterskor och elevhälsa.

Ovanstående två tabeller rekommenderas vara lätt tillgängliga och väl kända av alla som vaccinerar.

Allergi

Allergiska barn kan och bör vaccineras på BVC/skola enligt gängse rutiner för övriga barn med få undantag. Svåra fall kan remitteras till Sachsska barnsjukhusets vaccinationsmottagning.

För immunsupprimerade kan infektionskliniken, Karolinska universitetssjukhuset, kontaktas för konsultation via remiss.

Vägledande riktlinjer vid allergifrågeställning framtagna av Svenska barnläkarföreningens allergisektion.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer

Senast ändrad 2020-01-14