Allmän information om vaccinationer

Syfte

Detta dokument gäller i Region Stockholm och riktar sig till dem som arbetar med vaccinationer. Fördjupad information om vacciner och sjukdomar finns i dokumenten Barnvaccinationer, Vaccination för vuxna och riskgrupper, Vaccin till gravida samt Resevaccinationer. Dokumentet är framtaget av Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer som har en bred representation från smittskydd, infektionsmedicin, klinisk mikrobiologi, barnhälsovård, elevhälsa, mödrahälsovård, geriatrik och primärvård.

Basal vaccinologi

Vaccination förutsätts resultera i aktiv immunisering. Vid vaccination tillförs ett smittämne som förändrats så att det inte längre kan orsaka smitta. När vaccinet tillförs kroppen stimuleras det egna immunförsvaret för att skydda mot sjukdom.

Vaccinationen behöver ofta upprepas för att uppnå maximal effekt. Barnvaccinationsprogrammet är en mycket framgångsrik medicinsk insats som har förbättrat folkhälsan. Idag har man i många länder fått kontroll över ett tiotal svåra infektionssjukdomar som difteri, stelkramp, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund.

Med grundvaccination menas de första doserna av ett vaccin. För flertalet avdödade vacciner induceras då ett immunologiskt minne. För att få ett långvarigt immunsvar behövs ibland ytterligare påfyllnadsdoser. Den första påfyllnadsdosen ges vanligen tidigast sex månader efter grundvaccinationen och de efterföljande doserna flera år senare.

För levande försvagade vacciner, som till exempel BCG-vaccin, räcker ofta en dos för att åstadkomma en grundvaccination. För några andra levande försvagade vacciner, till exempel vaccination mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor, ger man en ytterligare dos för att säkerställa att så många som möjligt har ett fullgott skydd, även de individer som eventuellt inte har svarat på den första dosen.

Det går också att ge skydd mot vissa sjukdomar genom så kallad passiv immunisering, vilket innebär injektion av redan färdiga antikroppar som till exempel gammaglobulin eller specifika immunglobuliner. Passiv immunisering ger en snabb men kortvarig skyddseffekt (några månader), eftersom antikropparna bryts ner i kroppen.

Indelning av vacciner

Det finns två olika typer av vacciner, levande försvagade vacciner och inaktiverade vacciner (se Tabell över indelning av vacciner).

Flockimmunitet

Flockimmunitet, på engelska ”herd immunity”, innebär det samlade skyddet i en befolkningsgrupp. Vid tillfredställande flockimmunitet får de som inte är vaccinerade ett indirekt skydd, eftersom den höga vaccinationsgraden medför att smittämnet cirkulerar i samhället i mindre omfattning eller inte alls. Hur stor andel av befolkningen som behöver vara vaccinerad för att uppnå flockimmunitet beror på sjukdomens smittsamhet. För att upprätthålla denna effekt för till exempel polio anses att 80–85 procent av befolkningen ska vara vaccinerade. För mässling behöver andelen vaccinerade vara högre än 95 procent. Flockimmunitet blir alltså ytterligare en positiv effekt av vaccinationen utöver det individuella skyddet.

Svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska barnvaccinationsprogrammet beslutas av regeringen efter utredning av Folkhälsomyndigheten. Vaccinerna inom programmet är kostnadsfria för alla barn.

För information om barnvaccinationsprogrammet samt andra vacciner som kan vara aktuella för barn, se dokument Barnvaccinationer.

Ytterligare information kring vacciner inom barnhälsovård finns i Rikshandboken.

Nationellt vaccinationsprogram för medicinska riskgrupper och vuxna

Sedan december år 2022 ingår pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper från 2 år och vuxna vid 75 års ålder i ett nationellt vaccinationsprogram. Vacciner i nationella vaccinationsprogram är kostnadsfria för de grupper som ingår.

Sedan maj år 2025 ingår även vaccination mot tuberkulos till barn i riskgrupp i nationellt vaccinationsprogram för medicinska riskgrupper. Barn i riskgrupp är barn som har en hushållskontakt med ursprung i ett land med ökad eller hög förekomst av tuberkulos. Vaccinationen ges vid 6 veckors ålder.

Vaccinationsrekommendationer från Folkhälsomyndigheten

För ett flertal övriga vacciner finns rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Regionerna väljer själva om dessa ska implementeras och om eventuell kostnadsfrihet. Exempel på detta är influensavaccin och även kikhostevaccin till gravida.

Regionala vaccinationsprogram

Inom varje region finns dessutom regionala vaccinationsprogram och rekommendationer. TBE-vaccination är ett exempel på detta.

Administreringssätt

Vacciner ges oftast som injektion (parenteralt), de allra flesta intramuskulärt. Vissa vacciner kan ges både intramuskulärt och subkutant. Andra administreringssätt kan också förekomma: intrakutant (BCG-vaccin och vaccin mot apkoppor), oralt (rotavirusvaccin) respektive nasalt (influensavaccin för barn).

Mer information om vaccinationsteknik finns på:

Tabell över indelning av vacciner: levande och inaktiverade
Inaktiverade vaccin		Levande försvagade vaccin
Injektion	Oralt/nasalt	Injektion	Oralt/nasalt
Difteri, stelkramp, kikhosta	Kolera (oralt)	Tuberkulos (BCG)	Tyfoidfeber (oralt)
Hemophilus influenzae typ b (Hib)		Mässling, påssjuka, röda hund (MPR)	Rotavirus (oralt)
Pneumokocker		Vattkoppor	Influensa (nasalt)
Influensa		Gula febern
Covid-19
Hepatit A
Hepatit B
TBE
Tyfoidfeber
Meningokocker
Japansk encefalit
Bältros
Rabies
Humant papillomvirus (HPV)

Ökad blödningsrisk

Vaccination av patienter med oral antikoagulantiabehandling

Se rekommendationer från Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupper för koagulationssjukdomar och venös tromboembolism, Riktlinjer för vaccinationer hos patienter som behandlas med antitrombotiska läkemedel.

Vaccination av patienter med ökad blödningsrisk av annan anledning (än behandling med orala antikoagulantia)

Övriga patienter med allvarligt ökad blödningsbenägenhet ska inför vaccination alltid bedömas av behandlande läkare.

Vaccination vid nedsatt immunförsvar

Vid vaccination av personer med nedsatt immunförsvar måste speciell hänsyn tas, både till risken att vaccinet ger biverkningar och till att skyddet inte blir optimalt. Levande försvagade vacciner är generellt kontraindicerade.

Se Vaccination för vuxna och riskgrupper samt Barnvaccinationer.

Hur vacciner kan kombineras

Huvudregeln är att alla typer av inaktiverade vacciner kan ges i kombination med andra vacciner, inaktiverade och/eller levande försvagade vacciner vid samma tillfälle liksom oavsett tid mellan doserna. Detta gäller även per orala levande försvagade vacciner. Se även tabell nedan och vägledning och fördjupad information från Folkhälsomyndigheten: Vägledning och fördjupad information om vaccination mot covid-19.

Levande försvagade parenterala vacciner kan ges i kombination med andra levande försvagade parenterala vacciner, antingen samma dag eller, hellre, med ett intervall på minst fyra veckor. Vid kombinationen MPR- och Gula febern-vaccination är minst fyra veckors intervall att föredra om möjligt, framför att ge vaccinerna samma dag.

När flera vaccinationer ges vid samma tillfälle ska olika injektionsställen användas, och avståndet ska vara minst två cm mellan respektive stick.

Tabell över kombination av vacciner. Obs! Egna kombinationer av vacciner i samma spruta får inte göras.
Sjukdom som vaccinet skyddar mot	Tuberkulos* (BCG)	DTP-polio Hib+Hep B	Pneumokocker	MPR	Vattkoppor	Gula febern
Tuberkulos* (BCG)	X	Ja	Ja	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor
MPR	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Ja	Ja	X	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor**
Vattkoppor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Ja	Ja	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	X	Samma dag eller vänta minst fyra veckor
Bältros	Ja	Ja	Ja	Ja	X	Ja
Gula febern	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Ja	Ja	Samma dag eller vänta minst fyra veckor**	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	X
DTP-polio-Hib +hepatit B	Ja	X	Ja	Ja	Ja	Ja
Pneumo- kocker	Ja	Ja	X	Ja	Ja	Ja
Covid-19	***	***	Ja	***	***	***
Hepatit A	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Hepatit B	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
TBE	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
HPV	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Influensa	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Rotavirus	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Meningokocker	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Tyfoidfeber intramuskulärt	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Tyfoidfeber per oralt	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Japansk encefalit	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Rabies	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Kolera	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Mpox	Ja****	Ja	Ja	Ja****	Ja****	Ja****
Dengue	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Ja	Ja	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor
Respiratoriskt sy (RSV)	Ja*****	Ja*****	Ja*****	Ja*****	Ja*****	Ja*****

*Se text nedan om tuberkulinprövning och MPR.
**Till barn rekommenderas om möjligt fyra veckors mellanrum då vaccination samma dag har visat sig ge sämre serologiskt svar.
***Covid-19 vaccin kan, undantaget Bimervax, ges samtidigt med ett eller flera andra inaktiverade och levande försvagade vacciner, inklusive vaccin mot influensa och vaccin mot pneumokocker. Detta gäller både för barn och vuxna.
****Samvaccination är inte studerat men eftersom vaccinet är icke-replikerande är bedömningen att det kan hanteras som inaktiverat vaccin. Ordinerande läkare bedömer risk/nytta.
***** Samvaccination är inte särskilt studerat för dessa vaccin men kan användas vid behov enligt bedömning av ordinerande läkare, eller om möjligt intervall 1–2 veckor. Gravida som får kikhostevaccin (lågdosvaccin difteri-tetanus-kikhosta, dTp) rekommenderas ett intervall på två veckor till RSV-vaccin (Abrysvo), med anledning av att immunsvaret för pertussiskomponenten kan bli sämre vid samvaccination.

Kombinationer av vacciner och tuberkulinprövning

Eftersom MPR-vaccination kan försvaga tuberkulinreaktionen bör det gå fyra veckor efter MPR-vaccinationen innan PPD/IGRA. Om PPD eller IGRA sätts/tas först kan MPR-vaccin ges därefter utan särskilt intervall.

Kombinationer av vacciner och immunoglobulin

Immunoglobuliner minskar effekten av levande försvagade vacciner mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR) och vattkoppor. Efter administration av immunoglobulin subkutant eller intramuskulärt (till exempel som postexpositionsprofylax vid mässlingsexposition) bör det därför vara ett intervall på minst sex månader före vaccination med MPR och/eller vattkoppor.

BCG-vaccination och rotavirusvaccin kan däremot ges utan särskilt tidsintervall. Efter given MPR och/eller vattkoppsvaccination bör man vänta i minst tre veckor med immunoglobulin.

För intravenösa immunoglobuliner (IVIg) krävs längre intervall mellan behandling och levande vaccin. Barn som behandlats med IVIg (2 g/kg) för Kawasakis sjukdom rekommenderas ett intervall på minst elva månader mellan givet immunoglobulin och vaccination mot MPR och/eller vattkoppor för att säkerställa god effekt av vaccinationen. Om MPR vaccin ges med kortare intervall (exempelvis på grund av ökad risk för mässlingsexponering) till tidigare ovaccinerat barn, bör revaccination övervägas. För övrig behandling med lägre dos IVIg (max 0,5 g/kg) gäller ett intervall om minst åtta månader.

Specifika immunoglobuliner (till exempel tetanus, difteri, rabies och hepatit B) ges ibland i samband med primärimmunisering med inaktiverade vaccin. Dessa immunglobuliner påverkar effekten av levande försvagade vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund samt vattkoppor varför ett intervall om minst tre månader rekommenderas innan vaccination. BCG-vaccination och rotavirusvaccination kan ges utan särskilt tidsintervall. Detsamma gäller efter specifikt immunoglobulin så kallat Rh-profylax, som ges för att förhindra Rh(D)-alloimmunisering hos Rh(D)-negativa gravida.

Monoklonal antikropp mot RS-virus (Synagis och Beyfortus) ges till barn som är i riskgrupp att utveckla svår RS-virusinfektion. Detta påverkar inte efterföljande vaccination med inaktiverade eller levande försvagade vaccin.

Blodprodukter kan innehålla antikroppar som minskar effekten av levande försvagade vacciner. Därför bör det gå minst tre månader innan MPR och/eller vattkoppsvaccination ges efter en transfusion av blodprodukter, vilket också gäller transfusioner av plasma eller trombocyter. BCG-vaccination och rotavirusvaccination kan ges utan särskilt tidsintervall.

Biverkningsrapportering

Se information på Läkemedelsverkets hemsida om biverkningsrapportering.

Kontraindikationer

Vid akut infektionssjukdom med feber bör vaccination skjutas upp. Lindriga infektioner utgör dock inget hinder för vaccination.
Överkänslighet mot någon av de beståndsdelar som ingår i vaccinet.
Vid graviditet är levande försvagade vacciner kontraindicerade, se Infpreg, Kunskapscentrum för infektioner vid graviditet.
Vid nedsatt immunförsvar till följd av sjukdom eller läkemedel är levande försvagade vaccin generellt kontraindicerade. Inaktiverade vaccin kan ges men immunsvaret blir ofta sämre än hos immunokompetenta individer. Hos patienter med dåligt behandlad hiv, cytostatika, högdosbehandling med prednisolon (>20 mg/dag); inför och efter transplantation och vid primär immunbrist bör vaccination ske i samråd med behandlande läkare eller på specialiserad vaccinationsmottagning.

Försiktighet

Komplikationer efter tidigare vaccinationer.
Tidigare anafylaktisk reaktion av injicerat läkemedel/vaccin, är en relativ kontraindikation, som manar till försiktighet. Vaccination på allergimottagning bör övervägas.
Kronisk inflammatorisk eller autoimmun sjukdom i aktivt skede. Vid svårare autoimmuna sjukdomar som till exempel SLE, MS och myastenia gravis rekommenderas diskussion med patientansvarig specialist. Generellt är oftast risken för svår sjukdom och komplikationer av grundsjukdomen större än risken för eventuella biverkningar av vaccinet. Även om vissa läkemedel påverkar vaccinationssvaret så kan ett sämre skydd ändå minska risken för svårare sjukdom.
Vid svår neurologisk sjukdom rekommenderas kontakt med patientansvarig specialist före vaccination.
Vid tveksamheter om sjukdomskaraktär och lämpligheten att vaccinera ska patientansvarig eller annan sakkunnig läkare rådfrågas.
Graviditet, se Infpreg, Kunskapscentrum för infektioner under graviditet.

Överkänslighetsreaktioner

Med dagens vacciner är det mycket liten risk att någon reagerar allvarligt i anslutning till vaccination. Det är ändå viktigt att regelbundet repetera rutiner för åtgärder vid en eventuell överkänslighetsreaktion.

Anafylaxi

Det finns en skyldighet att alltid ha akut beredskap i samband med att vaccinationer ges och att all personal som är involverad i vaccinationsverksamhet ska kunna rutiner för detta. De ska kunna larmnummer till läkare samt känna till vilka farmaka som ska ges och hur samt ha tillgång till dessa läkemedel.

Överkänslighetsreaktioner kan vara av olika grad och yttra sig olika. Var god se SFFA:s nationella vårdprogram vid anafylaxi Figur 8 sidan 22 samt “Diagnoskriterier” Figur 3, sidan 13.

Anafylaxi handhas enligt “Behandling vid det akuta insjuknandet” Figur 7, sidan 21.

Ovanstående figurer rekommenderas vara lätt tillgängliga och väl kända av alla som vaccinerar.

Allergi

Allergiska barn, inklusive de med äggallergi, kan och bör vaccineras på BVC/skola enligt gängse rutiner för övriga barn med få undantag. Svåra fall kan remitteras till Södersjukhuset/Sachsska barn- och ungdomssjukhusets vaccinationsteam på allergimottagningen. Vuxna remitteras till allergimottagning.

Vägledande riktlinjer vid allergifrågeställning framtagna av Svenska barnläkarföreningens allergisektion.

Riktlinje för vaccination av vuxna vid anamnes på äggallergi från Svenska infektionsläkarföreningen.

Beställning och avtal

Beställningsrutiner och information kring vilka vacciner som är upphandlade i Region Stockholm finns på Vårdgivarguiden. Här finns också aktuell information kring vacciner med leveransproblem.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer

Senast ändrad 2026-02-13