Allmän information om vaccinationer

Syfte

Detta dokument gäller i Region Stockholm och riktar sig till de som arbetar praktiskt med vaccinationer. Fördjupad information om vacciner och sjukdomar finns i dokumenten Barnvaccinationer, Vaccination för vuxna och riskgrupper samt Resevaccinationer. Dokumentet är framtaget av Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer som har en bred representation från smittskydd, infektions, mikrobiologi, barnhälsovård, elevhälsa, mödrahälsovård, geriatrik och primärvård.

Basal vaccinologi

Vaccination förutsätts resultera i aktiv immunisering. Genom att förändra ett smittämne, eller någon av dess beståndsdelar, så att det blir ofarligt och sedan tillföra det till en människa stimuleras kroppens immunförsvar mot infektion.

Vaccinationen behöver ofta upprepas för att uppnå maximal effekt. Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn är den mest framgångsrika medicinska insats som gjorts för att förbättra folkhälsan. Idag har man i många länder fått kontroll över ett tiotal svåra infektionssjukdomar, som difteri, stelkramp, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund.

I grundvaccination ingår de första doserna. För flertalet avdödade vacciner induceras då ett immunologiskt minne. För att få ett långvarigt immunsvar behövs ytterligare booster- eller påfyllnadsdoser. Den första boosterdosen ges vanligen tidigast sex månader efter grundvaccinationen och de efterföljande flera år senare.

För levande försvagade vacciner, som till exempel BCG-vaccin, räcker ofta en dos för att åstadkomma en grundvaccination. För några andra levande försvagade vacciner, till exempel vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund och mot rotavirus krävs dock revaccination.

Det går också att ge skydd mot vissa sjukdomar genom så kallad passiv immunisering, vilket innebär injektion av redan färdiga antikroppar som till exempel gammaglobulin eller specifika immunglobuliner. Passiv immunisering ger en snabb men kortvarig skyddseffekt (några månader), eftersom antikropparna bryts ner i kroppen.

Indelning av vacciner

Det finns två olika typer av vacciner; levande försvagade vacciner eller inaktiverade vacciner (se Tabell över indelning av vacciner). Exempel på levande försvagat vaccin riktat mot bakterier är vaccin mot tuberkulos, BCG (bacillus Calmette-Guérin), och mot virus, vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Inaktiverade vacciner riktade mot bakterier är till exempel vaccin mot pneumokocker och mot virus, till exempel vaccin mot influensa och covid-19.

Flockimmunitet

Flockimmunitet, på engelska ”herd immunity”, innebär det samlade skyddet i en befolkningsgrupp. Vid tillfredställande flockimmunitet får de som inte är vaccinerade ett indirekt skydd, eftersom den höga vaccinationsgraden medför att smittämnet cirkulerar i samhället i mindre omfattning eller inte alls. För att upprätthålla denna effekt för till exempel polio anses att 80–85 procent av befolkningen ska vara vaccinerade; för mässling behöver andelen vaccinerade vara högre, 95 procent. Detta blir alltså ytterligare en positiv effekt av vaccinationen utöver det individuella skyddet.

Svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska barnvaccinationsprogrammet beslutas av regeringen efter utredning av Folkhälsomyndigheten.

För information om barnvaccinationsprogrammet samt andra vacciner som kan vara aktuella för barn, se dokument Barnvaccinationer.

Ytterligare information kring vacciner inom barnhälsovård finns i Rikshandboken.

Särskilt vaccinationsprogram för riskgrupper

För vaccinationer i vuxen ålder, se Vaccination för vuxna och riskgrupper.

För vaccinationer till riskgrupper, se Vaccination för vuxna och riskgrupper.

Administreringssätt

Vacciner ges oftast som injektion, de allra flesta intramuskulärt. Vissa vacciner kan ges både intramuskulärt (im) och subkutant (sc). Andra administreringssätt kan också förekomma; intrakutant (BCG-vaccin och vaccin mot apkoppor), oralt (rotavirusvaccin) respektive nasalt (influensavaccin för barn).

Mer information om vaccinationsteknik finns på:

Tabell över indelning av vacciner; levande respektive inaktiverade samt administrationsväg.
Injektion		Peroralt/nasalt
Inaktiverade vacciner mot:	Levande försvagade vacciner mot:	Inaktiverade vacciner mot:	Levande försvagade vacciner mot:
difteri, stelkramp, kikhosta	tuberkulos (BCG)	kolera (po)	tyfoidfeber (po, från 5 år)
Hemophilus influenzae typ b (Hib)	gula febern		rotavirus (po)
pneumokocker	mässling, påssjuka, röda hund (MPR)		influensa (Fluenz tetra, nasalt)
influensa	vattkoppor
hepatit A	bältros (Zostavax)
hepatit B
TBE
tyfoidfeber (im)
meningokocker
japansk encefalit
bältros (Shingrix)*
rabies
humant papillomvirus (HPV)
covid-19

*Shingrix finns i nuläget inte tillgängligt för receptförskrivning eller rekvisition, men däremot för försäljning i Sverige.
po: peroralt
im: Intramuskulärt

Ökad blödningsrisk

Vaccination av patienter med oral antikoagulantiabehandling

Se rekommendationer från Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupper för koagulationssjukdomar och plasmaprodukter.

Vaccination av patienter med ökad blödningsrisk av annan anledning (än behandling med orala antikoagulantia)

Övriga patienter med allvarligt ökad blödningsbenägenhet ska inför vaccination alltid bedömas av behandlande läkare.

Vaccination vid nedsatt immunförsvar

Vid vaccination av personer med nedsatt immunförsvar måste speciell hänsyn tas, både till risken att vaccinet ger biverkningar och att skyddet inte blir optimalt.

Se Vaccination för vuxna och riskgrupper samt Barnvaccinationer.

Hur vacciner kan kombineras

Huvudregeln är att alla typer av inaktiverade vacciner kan ges i kombination med andra inaktiverade och levande försvagade vacciner samtidigt och oavsett intervall mellan doserna. Detta gäller även per orala levande försvagade vacciner. Dock är covid-19 vaccin (inaktiverade) ett specialfall tillsvidare då endast ett annat inaktiverat vaccin (oftast influensa eller pneumokock) rekommenderas samtidigt, se även tabell nedan och vägledning och fördjupad information från Folkhälsomyndiheten, Vägledning och fördjupad information om vaccination mot covid-19.

Levande försvagade parenterala vacciner kan ges i kombination med andra levande försvagade parenterala vacciner, samma dag eller hellre med ett intervall på minst fyra veckor. Det gäller särskilt för barn yngre än 18 månader.

Då flera vaccinationer ges vid samma tillfälle ska olika injektionsställen användas, och avståndet ska vara minst två cm mellan respektive stick.

Tabell över kombination av vacciner. Obs! Egna kombinationer av vacciner i samma spruta får inte göras.
Given vaccination mot	Tuberkulos* (BCG)	DTP-polio Hib+Hep B	Pneumokocker	MPR	Vattkoppor	Gula febern
Tuberkulos* (BCG)	X	Ja	Ja	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor
MPR	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Ja	Ja	X	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor
Vattkoppor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Ja	Ja	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	X	Samma dag eller vänta minst fyra veckor
Bältros (Zostavax)	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Ja	Ja	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	X	Samma dag eller vänta minst fyra veckor
Gula febern	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Ja	Ja	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	Samma dag eller vänta minst fyra veckor	X
DTP-polio-Hib +hepatit B	Ja	X	Ja	Ja	Ja	Ja
Pneumo- kocker	Ja	Ja	X	Ja	Ja	Ja
Covid-19	**	**	Ja	**	**	**
Hepatit A	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Hepatit B	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
TBE	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
HPV	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Influensa	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Rotavirus	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Meningokocker	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Tyfoidfeber intramuskulärt	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Tyfoidfeber per oralt	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Japansk encefalit	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Rabies	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Kolera	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja

*Se text nedan om tuberkulinprövning och MPR.
**Samtidig administrering av levande försvagade vacciner och covid-19-vaccin rekommenderas inte generellt men kan ges om situationen kräver. I annat fall vänta en vecka efter given covid-19 vaccindos.

Kombinationer av vacciner och immunoglobulin

Immunoglobuliner intramuskulärt (som till exempel immunoglobulin given som postexpositionsprofylax vid mässlingsexposition) minskar effekten av levande försvagade vacciner mot till exempel mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor upp till tre månader efter injektion, men BCG-vaccination och rotavirusvaccin kan ges utan särskilt tidsintervall. Efter administration av immunoglobulin bör det därför vara ett intervall på minst tre månader före vaccination med MPR.

Efter given MPR-vaccination bör man vänta i minst tre veckor med immunoglobulin.

För intravenösa immunoglobuliner (IVIg) gäller särskilda regler. Barn som behandlats för Kawasakis sjukdom rekommenderas ett intervall på 11–12 månader mellan givet immunoglobulin och vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, för att säkerställa god effekt av vaccination. För övrig behandling med intravenösa immunoglobuliner – kontakta specialist.

Specifika immunoglobuliner (till exempel tetanus, difteri, rabies, hepatit B) ges ibland i samband med primärimmunisering med inaktiverade vacciner. Specifikt immunoglobulin mot tetanus som till exempel vid sårskador, eller specifikt immunoglobulin mot hepatit B, som ges till nyfödda barn till hepatit B-positiv mor med hög smittsamhet, påverkar inte senare vaccination med avdödat vaccin. Däremot kan det under cirka tre månader interferera negativt med immunsvaret efter vaccination med MPR. BCG-vaccination och rotavirusvaccination kan ges utan särskilt tidsintervall.

Specifikt immunoglobulin mot RS-virus (Synagis) ges till barn som är i riskgrupp för svår RS-virusinfektion. Detta påverkar inte efterföljande vaccination med avdödat eller levande försvagat vaccin.

Blodprodukter kan innehålla antikroppar som minskar effekten av levande försvagade vacciner. Därför bör det gå tre månader innan MPR-vaccination efter en transfusion av blodprodukter, vilket också gäller transfusioner av plasma eller trombocyter. BCG-vaccination och rotavirusvaccination kan ges utan särskilt tidsintervall.

Kombinationer av vacciner och tuberkulinprövning

Eftersom MPR-vaccination kan försvaga tuberkulinreaktionen bör det gå fyra veckor efter MPR-vaccinationen innan PPD/IGRA. Om PPD eller IGRA sätts/tas först kan MPR-vaccin ges därefter utan särskilt intervall.

Biverkningsrapportering

Se information på Läkemedelsverkets hemsida om biverkningsrapportering.

Kontraindikationer

Vid akut infektionssjukdom med feber bör vaccinationen skjutas upp. Lindriga infektioner utgör dock inget hinder för vaccination.
Överkänslighet mot någon av de beståndsdelar som ingår i vaccinet.
Vid graviditet är levande försvagade vacciner kontraindicerade, se information från Kunskapscentrum för infektioner vid graviditet.
Vid nedsatt immunförsvar till följd av sjukdom eller läkemedel är levande försvagade vaccin generellt kontraindicerade. Avdödade vaccin kan ges men immunsvaret blir ofta sämre än hos immunokompetenta individer. Hos patienter med dåligt behandlad hiv, cytostatika, högdosbehandling med prednisolon (>20 mg/dag); inför och efter transplantation och vid primär immunbrist bör vaccination ske i samråd med behandlande läkare eller på specialiserad vaccinationsmottagning.

Försiktighet

Komplikationer efter tidigare vaccinationer.
Tidigare anafylaktisk reaktion av injicerat läkemedel/vaccin, är en relativ kontraindikation, som manar till försiktighet. Vaccination på allergimottagning bör övervägas.
Kronisk inflammatorisk eller autoimmun sjukdom i aktivt skede. Vid svårare autoimmuna sjukdomar som till exempel SLE, MS och myastenia gravis rekommenderas diskussion med patientansvarig specialist.
Vid svår neurologisk sjukdom rekommenderas kontakt med patientansvarig specialist före vaccination.
Vid tveksamheter om sjukdomskaraktär och lämpligheten att vaccinera ska patientansvarig eller annan sakkunnig läkare rådfrågas.
Graviditet, se Kunskapscentrum för infektioner under graviditet.

Överkänslighetsreaktioner

Med dagens vacciner är det mycket liten risk att någon reagerar allvarligt i anslutning till vaccination. Det är ändå viktigt att regelbundet repetera rutiner för åtgärder vid eventuell överkänslighetsreaktion.

Anafylaxi

Det finns skyldighet att ha akut beredskap i samband med att vaccinationer ges och all personal som är involverad i vaccinationsverksamhet ska kunna rutiner för detta. De ska kunna larmnummer till läkare samt känna till vilka farmaka som ska ges och hur samt ha tillgång till dem.

Överkänslighetsreaktioner kan vara av olika grad. Var god se Anafylaxi – svårighetsgradering (Tabell 1) sidan 3 i SFFA:s nationella behandlingsrekommendationer vid anafylaxi.

Anafylaxi/befarad anafylaxi handhas enligt Anafylaxibehandling (Tabell 2) sidan 4 i SFFA:s nationella behandlingsrekommendationer vid anafylaxi vilken riktar sig till barnavårdscentraler, distriktssköterskor och elevhälsans medicinska insats.

Ovanstående två tabeller rekommenderas vara lätt tillgängliga och väl kända av alla som vaccinerar.

Allergi

Allergiska barn kan och bör vaccineras på BVC/skola enligt gängse rutiner för övriga barn med få undantag. Svåra fall kan remitteras till Södersjukhuset/Sachsska barnsjukhusets vaccinationsteam på allergimottagningen. Vuxna remitteras till allergimottagning.

Vägledande riktlinjer vid allergifrågeställning framtagna av Svenska barnläkarföreningens allergisektion.

Beställning och avtal

Beställningsrutiner och information kring vilka vacciner som är upphandlade i Region Stockholm finns på Vårdgivarguiden. Här finns också aktuell information kring vacciner med leveransproblem.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer

Senast ändrad 2023-05-22