Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Teledermatoskopi ger snabbt svar vid misstänkt cancer

Publicerat 2020-06-03

Teledermatoskopi används vid 48 vårdcentraler i Stockholm för att snabbt hitta malignt melanom. Väntetiden från misstänkt hudprick till operation har kortats med flera veckor. Nästa år ska alla vårdcentraler använda det nya arbetssättet.

Fedra Amorim. Foto: Anna Molander

Fedra Amorim. Foto: Anna Molander

– Ju tidigare vi hittar cancer, desto bättre prognos har patienten, säger distriktläkaren Fedra Amorim på S:t Eriks vårdcentral.

En dag i veckan har S:t Eriks vårdcentral på Kungsholmen en intern hudmottagning. En distriktsläkare som är osäker på om en hudfläck är malign eller inte, kan boka tid för ­undersökning för bedömning med dermatoskop hos hudmottagningen.

Där turas distriktsläkaren Fedra Amorim och en kollega varje vecka om att ta emot i snitt fyra patienter med misstänkta hudförändringar. Med hjälp av en app och ett dermatoskop som sätts fast på en smartphone fotograferar Fedra Amorim en misstänkt hudfläck, skickar bilderna till en hudspecialist för analys och får sedan svar inom tre dagar.

– Det känns bra att kunna ge en orolig patient ett besked så snabbt. Om det är malignt melanom tar jag bort fläcken oftast inom en vecka. Det är betydligt högre tempo än med traditionell remiss till specialist, säger Fedra Amorim.

Två som tittar

Jan Lapins

Jan Lapins

S:t Eriks vårdcentral är en av 48 vårdcentraler som deltar i teledermatoskopi-projektet i Stockholm. Två distriktsläkare vid varje vårdcentral har fått en endagsutbildning i arbetssättet. Bilderna skickas för analys till Nya Karolinska Solna. Överläkaren Jan Lapins är en av dem som tar emot och granskar bilderna.

– Vi är alltid två som tittar på dem. Sedan skickar vi ett svar där vi beskriver vad vi ser, vad det är för diagnos, eventuell differentialdiagnos och ger en rekommendation om vad som ska göras, säger han.

Lätta att avskriva

Hudspecialisterna tar emot 300–400 bilder per månad. De får ett mejl som öppnas med tvåfaktorsautentisering och engångslösenord. Patientens personnummer är kopplat till folkbokföringen och samma identitetskontroll sker som vid all annan remissföring.

När en distriktsläkare börjar använda det nya arbetssättet visar de flesta inskickade bilderna ­åldersvårtor och andra godartade ­hudförändringar. De är lätta att bedöma och ­avskriva, berättar Jan Lapins.

Stort intresse för arbetssättet

  • Pilotprojektet för teledermatoskopi i Stockholm startade 2015 med tio vårdcentraler.
  • Intresset är stort i dag, och ett breddinförande sker i Region Stockholm under 2020–2021.
  • Inga fler vårdcentraler kan ansluta sig för tillfället.
  • Projektet och breddinförandet finansieras av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.

Källa: Katja Markovic Lundberg, projektledare RCC.

– Men ganska snart ökar andelen maligna prickar. Distriktsläkaren får facit på sina preliminära bedömningar av en specialist, och blir snabbt bättre på att hitta hudcancer. Bättre träning kan man ju inte få, säger han.

Foto: Anna Molander

Hudläkarnas bedömning kommer via med mejl inom cirka tre dagar. Basutrustningen är en mobil med dermatoskop på mobilskalet, samt en webbsäker kontaktväg till hudläkare.

Dermatoskopet visar hudförändringen i kraftig förstoring. En alkogel läggs på linsen och med hjälp av polariserande ljus som tar bort reflexer syns avvikande strukturer i huden.

– Dermatoskopet gör det möjligt att upptäcka förändringar som man inte kan se med ögat, säger Jan Lapins.

Lägre kostnader

Ett ST-arbete från 2018 av läkaren Frida Björnro vid Danderyds sjukhus visar att bland de hundra senaste bilderna från S:t Eriks vårdcentral hittades åtta maligna melanom, som opererades bort inom en vecka. Studien visar också att färre godartade lesioner togs bort. För varje melanom opererades sex godartade lesioner, vilket kan jämföras med förväntade femton till trettio opererade lesioner per melanom inom primärvården.

Dessutom leder metoden enligt studien till färre besök hos hudspecialister, minskat antal uppdrag för patologlaboratorierna och i slutändan lägre kostnader för både sjukvård och patienter.

– Det är ett kul arbetssätt! Ju tidigare vi hittar cancer, desto bättre prognos har patienten. Så det känns väldigt konkret och meningsfullt att jobba så här, säger Fedra Amorim.

Anna Bratt

Senast ändrad 2020-06-03