Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Varningsmärk inte i onödan!

Eva Vikström Jonsson, Diana Rydberg och Natalia Kuzmina

Eva Vikström Jonsson, Diana Rydberg och Natalia Kuzmina

Publicerat 2020-06-01

Mellan fem och tio procent av befolkningen uppger att de är allergiska mot penicillin, men diagnosen kan bekräftas hos mindre än tio procent av dem. Varningsmärkning mot betalaktamantibiotika har i studier associerats med längre sjukhusvistelse, högre risk för återinläggning och högre prevalens antibiotikaresistenta mikroorganismer.

Kliniskt kan läkemedelsbiverkningar i huden visa sig både som omedelbara reaktioner inom en till sex timmar efter exponering och som fördröjda reaktioner efter mer än sex timmar. Många reaktioner är icke-allergiska, men snabb­allergiska IgE-medierade reaktioner förekommer och fördröjda reaktioner kan vara ­T-cellsmedierade.

Urtikaria och makulopapulöst exantem (MPE) är de vanligaste manifestationerna. Utredning med test bör helst göras fyra till sex veckor efter att symtomen försvunnit. Efter mer än sex månader kan risken för ett negativt resultat öka.

Viktigt att dokumentera

  • Se till att hudreaktionen fotograferas!
  • Vilka läkemedel hade patienten exponerats för i anslutning till reaktionen (läkemedelsnamn, ­styrka, beredningsform, tillverkare)?
  • Beskriv symtom och tidsförlopp så noga som möjligt. Efter hur lång tid inträffade reaktionen? Hur lång tid efter senaste dos?
  • Tidigare exponering för ­samma eller liknande läkemedel? Hur gick en eventuell reexponering?

Vid anamnes på misstänkt snabballergiska reaktioner, såsom urtikaria och angioödem, mot läkemedel ur penicillingruppen, kan analys av specifika IgE mot pcV, pcG och amoxicilloyl beställas. Positivt resultat stärker misstanken om allergi. Ett negativt resultat utesluter inte läkemedelsallergi. Vid negativt resultat kan remiss sändas till allergimottagning, om fortsatt utredning bedöms vara viktig och patienten är beredd att genomgå den. Vidare utredning med pricktest och provokation kan göras på allergimottagning. Vid urtikaria utlöst av NSAID eller ASA är pricktest inte meningsfullt, då reaktionen oftast är kopplad till läkemedlens verkningsmekanism.

Läkemedelsutlöst makulopapulköst exantem

Läkemedelsutlöst makulopapulköst exantem med karakteristisksymmetrisk utbredning.

MPE utgör 90 procent

De fördröjda reaktionerna kan utgöras av såväl fördröjd urtikaria som av exempelvis makulopapulöst exantem (MPE), fixt läkemedelsutslag, och Stevens-Johnsons syndrom (SJS) eller toxisk epidermal nekrolys. MPE utgör cirka 90 procent av alla hudbiverkningar. Data från WHO:s biverkningsregister VigiBase talar för att betalaktamantibiotika och antiepileptika är de vanligaste ­orsakerna till MPE.

Nässelutslag (urtikaria) med upphöjning och rodnad.

Nässelutslag (urtikaria) med upphöjning och rodnad.

Utreds med epikutantest

Det är viktigt att gradera MPE från mycket lindrig till svår och undvika varningsmärkning vid lindrig variant. MPE kan i vissa fall utvecklas till svåra läkemedelsreaktioner (till exempel SJS). Denna typ av reaktioner kan ibland utredas med epikutantest på Läkemedels­biverkningsmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Nu finns lapptest för 35 olika läkemedelssubstanser. Ett negativt resultat utesluter dock inte läkemedelsallergi och diagnos ställs efter noggrann analys av anamnes, klinisk bild, förlopp och resultat av utredning.

Vid omedelbara hudreaktioner

  • Ge erforderlig behandling och kontrollera S-tryptas inom 0,5–3 timmar från symtomdebut.
  • Avbryt behandlingen med misstänkt läkemedel.
  • Undersök förekomst av specifika IgE efter en till sex månader om någon penicillin är misstänkt.
  • Överväg behov av varningsmärkning av journalen, eventuellt i samråd med allergolog.

Vid fördröjda hudreaktioner

 

Lindriga: fortsätt behandlingen och ordinera lokala steroider.


Måttliga: pausa behandlingen och remittera till hudkliniken.


Utbredda ömmande hudrodnader, mucosit, temperaturstegring: akut remiss till hudkliniken. Avvakta varningsmärkning tills ni får svar från hudkliniken.


Skicka biverkningsrapport till Läkemedelsverket.

Eva Vikström Jonsson, överläkare, klinisk farmakologi
Diana Rydberg, bitr. överläkare klinisk farmakologi
Natalia Kuzmina, överläkare, PO Gastro/Hud/Reuma Karolinska universitetssjukhuset

Senast ändrad 2020-06-04