Fler luftvägsinfektioner efter pandemin

Sedan covid-19-pandemins början vårvintern 2020 har panoramat av luftvägsinfektioner inte sett ut som vi är vana vid. Under det första året med covid-19 såg vi mycket litet av andra agens än just SARS-CoV-2. Detta ändrade sig plötsligt sensommaren 2021 då en ovanligt hög och tidig RSV-våg, högre än den senaste kraftiga epidemin 2018/2019, drabbade oss, följt av en den största vågen av influensa A sedan 2018/2019. Båda dessa virus har sedan återkommit med stora och ovanligt tidiga vågor under säsongen 2022/23.

Nu under våren 2023 ser vi dessutom ovanligt många fall av svår influensa B, varav ett flertal med bakteriell pålagring. Inom barnsjukvården har också ett flertal fall av myosit noterats. Även infektioner med betahemolyserande streptokocker grupp A, med fler fall av komplicerade öron-­näsa-halsinfektioner, pneumonier med empyem och svår, invasiv sjukdom, rapporteras. Influensa har en sedan länge välkänd korrelation till bakteriekomplikationer, framför allt pneumokocker och grupp A streptokocker. Det är inte säkert att covid-19 haft denna koppling, så fler bakteriekomplikationer kan bero på att influensa dominerar nu.

Vi vet inte säkert varför luftvägspanoramat ändrade sig så snabbt i början av covid-19-pandemin. En tänkbar förklaring är beteendeförändringar till följd av rekommendationer och restriktioner, med färre fysiska kontakter, ökat avstånd och bättre handhygien. En annan möjlig förklaring är att Sars-CoV-2 kan ha haft en undanträngningseffekt på andra virus (viral interferens).

Har vi en immunitetsskuld?

Nu när Sars-CoV-2 inte dominerar helt, verkar våra ”vanliga” luftvägsagens dock komma tillbaka, många av dem i större utsträckning och i vissa fall med svårare sjukdomsbild än vi har sett de senaste åren. Man har diskuterat att vi skulle ha en immunskuld där befolkningen har förlorat en del immunitet och därmed är mer mottaglig för dessa, tidigare vanliga, infektioner. En till två årskullar av barn har exponerats senare för dessa infektioner än tidigare år. Samtidigt har dessa sjukdomar även tidigare kommit i olika stora vågor i cykliska mönster.

Antalet fall av Mykoplasma pneumoniae har minskat drastiskt och är nu mycket sällsynt.

Endast ett fåtal fall av detta agens har hittats i prover som skickats till mikrobiologiska laboratorier i Stockholm sedan våren 2020. Kikhosta (orsakad av Bordetella pertussis) har också minskat markant i hela Sverige sedan 2020. I Stockholm har antal rapporterade fall gått från tidigare mellan 150 och 250 fall per år, till två fall 2021, fem fall 2022 och ett fall hittills under 2023. Dessa agens cirkulerar alltså i mycket låg utsträckning i Stockholm för närvarande.

Även om bakterieinfektioner som mykoplasma och kikhosta inte ses i samhället nu, kan vi anta att, liksom för influensa och RSV, även dessa agens kommer att komma tillbaka. Den epidemiologiska statistiken baseras på prover från patienter som har så mycket besvär av sin infektion att de utreds med provtagning i primärvård eller på sjukhus. Avsaknad av ett agens i statistiken är alltså ingen garanti för att det inte finns några fall av sjukdom med detta agens i samhället.

Uppdaterad kunskap om läget förenklar beslut om behandling

Det är bra att hålla sig uppdaterad om hur det epidemiologiska läget för luftvägsinfektioner ser ut. Till exempel har expertgruppen för infektionssjukdomar haft flera fortbildningstillfällen med uppdateringar kring detta. Känner man till vilka agens som just nu cirkulerar, kan det göra det lättare att bestämma hur man behandlar en patient, till exempel att låta bli att ge antibiotikabehandling som täcker mykoplasma. Observera att okomplicerad bronkit orsakad av mykoplasma i de allra flesta fall läker ut av sig själv och varken provtagning eller antibiotikabehandling behövs. Har man klinisk misstanke på kikhosta ska prov tas, eftersom sjukdomen är anmälningspliktig och smittspårningspliktig. Särskilt viktigt är att ställa diagnosen hos spädbarn, som kan bli allvarligt sjuka i kikhosta.

Jaran Eriksen, Owe Källman, Anna Granath, Mårten Lundén, Joachim Luthander och Malin Ryd Rinder
Ledamöter i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar