Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

”Våga luta dig mot riktlinjerna”

Stephanie Lemouré och Emilia Titelman

Stephanie Lemouré och Emilia Titelman

Evidens har pratat med två av de läkare som förra året deltog i projektet med antibiotikaronder på geriatriska avdelningar vid Dalens och Handens sjukhus som Strama Stockholm genomförde i samarbete med Infektionskliniken på Södersjukhuset och Aleris Närsjukvård.

Publicerat 2023-06-01

Stephanie Lemouré, ST-läkare i geriatrik

Var det något som överraskade dig under projektet?

Det som överraskade mig mest var känslan att vi läkare på geriatriken hade ganska bra koll på vad för typ av antibiotika som vi förskrev samt vilken behandlingslängd som var adekvat.

Vad anser du är den största fallgropen vid förskrivning av antibiotika?

Att fastna i "för säkerhets skull” tänk. När en patient försämras är det enkelt hänt att man tar till alltför bred antibiotika i form av till exempel cefotaxim intravenöst, oavsett patientens symtom eller misstänkta genes.

Gav projektet kunskaper och erfarenheter som du tycker är tillämpbara även för läkare i öppenvården, särskilt när det handlar om antibiotika till äldre?

Våra äldre är oftast multisjuka och sköra, men det betyder inte att de inte ska behandlas som vanliga vuxna patienter. Så gott som det går är det viktigt att inte glömma Stramas rekommendationer. Möjligen förskrivs till exempel fortfarande ciprofloxacin till äldre med afebrila urinvägsinfektioner, även om det inte är rekommenderat.

Det är också bra att ha koll på tidigare odlingssvar och att "växla" antibiotika för att minska risk för resistensutveckling. Till exempel mellan amoxicillin och doxycyklin vid KOL-exacerbation och mellan mecillinam och nitrofurantoin vid urinvägsinfektioner.

Primärvårdsläkare har inte samma möjlighet att dagligen följa hur patienten mår. Hur kan de undvika att skriva ut antibiotika ”för säkerhets skull”?

Det är självklart alltid svårare att förskriva antibiotika till en patient endast utifrån ett kort besök på vårdcentralen eller i hemmet. Speciellt om man inte känner patienten sedan tidigare. Vid tvivel om patienten kan klara sig i hemmet kanske man kan få till en direktinläggning på en geriatrisk klinik eller ett snart hembesök, om möjligt.

Vilka insikter gav projektet?

Jag upplever att antibiotikaronderna gav en fin diskussion mellan infektionsläkare och geriatriker om våra äldre, multisjuka patienter och jag tyckte att ronderna många gånger gav en "just det"- samt "aha"-upplevelse, eftersom man hela tiden fick upprepa och förnya sin kunskap samt sitt tankesätt.

Emilia Titelman, överläkare, PhD, Infektions­kliniken Södersjukhuset

Vad anser du är den största fallgropen vid förskrivning av antibiotika?

Att det är svårt att våga avstå från antibiotika och även att smalna av behandlingen i oklara fall eftersom utredningsmöjligheterna med röntgen och ultraljud är mycket begränsade på geriatriken och patienterna ofta är multisjuka och sköra.

Man fullföljer ibland antibiotikakurer trots att man omvärderat diagnosen. Felaktig eller onödig antibiotikabehandling ska alltid sättas ut. Många äldre får clostridie-infektioner efter antibiotikabehandling, vilket ofta är mer besvärligt än den infektion man behandlat initialt.

Finns det erfarenheter eller kunskaper från projektet som du tycker är tillämpbara för läkare i öppenvården när det handlar om antibiotika till äldre?

Att generellt omvärdera och sätta ut onödig behandling och tänka på att även korta antibiotikakurer med ”snälla” preparat kan ge clostridie-infektioner. Att inte rutinmässigt ge antibiotikaprofylax vid byte av urinkateter.

Primärvårdsläkare har inte samma möjlighet att dagligen följa hur patienten mår. Hur kan de undvika att skriva ut antibiotika ”för säkerhets skull”?

Våga luta sig mot de riktlinjer som finns. Om man informerar patienten ordentligt att höra av sig vid försämring så brukar det gå bra att avvakta. Man måste förstås alltid vara uppmärksam på symtom och statusfynd som kan indikera allvarlig infektion och se till att dessa patienter får snabb och adekvat vård.

Har ditt deltagande i antibiotikaronderna lärt dig något som du fört tillbaka till infektionskliniken?

Jag lärde mig mycket om hur den geriatriska vården fungerar och fick ökad förståelse för de utmaningar de har. Det underlättar samarbetet inte minst när vi diskuterar övertagning av patienter mellan våra kliniker.

Maria Ljungdahl

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad