Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Fler har behov av rehab efter cancer

Publicerat 2019-05-13

Fyra frågor till Maria Hellbom med dr, leg psykolog och verksamhetschef Centrum för cancerrehabilitering, SLSO:

Maria Hellbom

Maria Hellbom

Under förra året fördubblades antalet besök till Centrum för cancer­rehabilitering, SLSO. Är behovet mättat nu?

– Nej, det tror jag inte. Det här är en ny typ av verksamhet och trots att vi har funnits i drygt två år är den fortfarande ganska okänd. Idag får vi 100–120 remisser i månaden och det är inte ett jättehögt flöde med tanke på hur många cancerberörda det finns och vilka sena effekter och följd- sjukdomar de har. Det är i och för sig lika många som till motsvarande verksamhet i Köpenhamn och de borde ju statistiskt sett få många fler remisser än vi.

Vilka patienter vill ni träffa?

– Vi tar emot patienter som genomgår eller har avslutat cancerbehandling. Behovet av rehabilitering ska vara större än bara egenvårdsråd eller en önskan om att komma igång och röra på sig. Rehab för bäckenbottencancer med komplikationer som inkontinens och sexuella problem är ett exempel. Många av våra patienter behöver en kombination av åtgärder. Det kan bland annat handla om att arbeta med fatigue, stress, ångest, arbetsåtergång och möjligheten att hitta tillbaka till en fungerande vardag med bra levnadsvanor.

Varför specialiserad rehabilitering?

– Många har en föreställning om att det som är jobbigt med cancer är diagnos och behandling.

Så fort behandlingen är avslutad ska allt vara som vanligt igen, som innan cancern. För en del blir det istället som en ny kris efter behandlingen och det innebär att det blir särskilda förutsättningar för rehabiliteringen. Vi som jobbar här kan cancer- sjukdomar och de sena effekterna av behandling. Dessutom har vi samverkan med storsjukhusen i regionen och upparbetade kanaler, till exempel vid recidiv. Men det är viktigt att patienten hamnar rätt och vi hänvisar till exempel till generell stress- rehabilitering eller smärtrehab om vi bedömer att det är bättre för en enskild patient. Patienter som haft bröstcancer och enbart behöver en lymftera- peut behöver ju inte heller gå via oss. Vi har också goda kontakter med primärvårdsrehab och kan hänvisa dit om det inte har någon betydelse att besvären orsakats just av cancer.

Patienten kan själv kontakta er. Hur många gör det?

– Mellan 20 och 30 procent av patienterna. Men det absolut bästa är att komma hit via remiss eftersom vi då får bra information. Vi svarar på alla remisser. När vi tar emot patienter lägger

vi upp en rehabiliteringsplan och efter avslutad rehabiliteringsperiod skickar vi ett kompletterande remissvar. Då har alla parter information om vilka åtgärder som satts in.

Karin Nordin

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad