Teamet stöttar vid svårbehandlad migrän
Madeleine Berg, huvudvärkssjuksköterska, Mottagning Neuro Karolinska Universitetssjukhuset
Icke-farmakologisk behandling har sin givna plats vid migrän. Beteendeförändringar, som att få in fysisk aktivitet i livet, kan minska anfallens frekvens, varaktighet och intensitet.
Publicerat 2024-06-17
För att behandla migrän och annan svår huvudvärk finns i dag en uppsjö av läkemedel, många med god effekt. Men icke-farmakologisk behandling är ett viktigt komplement.
– Vi har muskler som är uthålliga, posturala/fasiska och stabiliserar hela ryggraden, inklusive nacken. Men när vi står eller sitter illa överbelastar vi den andra typen av muskler, den toniska muskulaturen som inte tål spänning över tid – den blir lätt överspänd, stram och smärtande. Då kan man som migränpatient behöva jobba med positionering, säger Birgitta Helmerson som är legitimerad sjukgymnast och arbetar vid Mottagning Fysioterapi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
En fördel är att det kan gå att på så vis komma åt den mellanliggande huvudvärken, den spänningshuvudvärk som ofta uppstår emellan migränepisoderna:
– Tanken är att minimera den genom att minska onödiga belastningar på nacke-skuldra, som annars kan skapa spänningshuvudvärk, som i sin tur sänker tröskeln för migrän.
Ergonomi är viktigt
Birgitta Helmerson betonar vikten av god ergonomi:
– Även de som inte jobbar sitter kanske mycket framför datorn. Och hur sitter folk när de tittar ner i mobilen? Det är en enorm belastning på nacken. Det är jätteviktigt att förstå ergonomi vad gäller skärmar och att inse att man själv kanske till och med underhåller eller bidrar till problematik kring spänningar i nacke och skuldra.
Hon slår förstås också ett slag för fysisk aktivitet: – I flera studier har forskare visat att fysisk aktivitet och träning ger förebyggande effekt vid migrän. Den som är väldigt lite aktiv fysiskt kan tjäna på att få stöd och hjälp i att komma igång, för att stabilisera och förebygga. Det är visat att det kan ge färre, kortare och mindre intensiva migränanfall.
Men det gäller att träna på rätt sätt. Birgitta Helmerson har haft patienter som säger att ”jag kan inte träna för då får jag migrän”, men ofta har personen kommit igång på alltför hög nivå, menar hon.
– Där kan man få stöd av en fysioterapeut och hjälp i att komma igång, oavsett om du ska jobba i trädgården, cykla eller promenera lite mer. Många gör på fel sätt och ökar sin sannolikhet för att få migrän istället för att minska den.
Det är ofta de snabba kasten mellan inaktivitet och intensiv aktivitet som kan vara problemet när man har en långvarig smärtproblematik. Kroppen är inte förberedd eller tränad på länge.
– Du behöver värma upp längre. Man behöver vänja kroppen vid aktivitet, och gradera upp långsamt för ökad aktivitet. Men sen trappa ner också, inte bara gå in i duschen och ställa sig – det blir för snabba tvära kast.
Birgitta Helmerson gör alltid en muskel- och ledanalys för att förstå vad som kan vara problem hos individen.
– Då kan man komma mycket längre än att bara ge ett vanligt träningsprogram och allmänna råd, säger hon.
Birgitta Helmerson, legitimerad sjukgymnast, Mottagning Fysioterapi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Individanpassade råd
Även hennes kollega Madeleine Berg, huvudvärkssjuksköterska vid Mottagning Neuro vid HS, framhåller att patienterna är individer.
– Generella råd är en sak, men individuella råd lägger grunden för beteendeförändring. Men man ska komma ihåg att det inte är någon ”quick fix”, det går inte att ändra allt på en gång, säger hon och fortsätter:
– Det är viktigt att se helheten och inse att läkemedel inte är allt, utan fokusera på hela individens situation.
På mottagningen kartlägger hon vid den första kontakten patientens situation vad gäller arbetsliv, fysisk aktivitet, stress, återhämtning och hormonpåverkan. Hon ställer också frågor om hur det ser ut vad gäller mat och sömn.
– Vi vill tillsammans med patienten hitta samband och se vilka faktorer som triggar anfallen, säger hon.
Madeleine Berg betonar att det är en genetisk sjukdom, inte något som man förvärvar, men att val i vardagen kan påverka. Hon pekar på att stress löper som en röd tråd i migränpatienternas liv, därför är det viktigt att fråga om livsstil.
– Hoppar man över måltider kan ett svängande blodsocker vara en trigger. Sömnvanorna kan påverka, både för lite som för mycket sömn kan utlösa anfall, säger hon.
Återhämtning är viktigt, poängterar Madeleine Berg:
– Att försöka hitta små pauser under dagen. Kanske gå undan en stund på lunchrasten och vila, koppla av med rogivande musik i lurarna eller ta en promenad runt huset som exempel.
Patienten måste lära sig ställa rimliga krav på sig själv och landa i att ”good enough” duger bra:
– Våra patienter kan ha 15 huvudvärksdagar eller mer per månad och att kämpa för att göra allt rätt för att undvika anfall kan också bli en stress. Patienten behöver hitta sin nivå – ”vad som är rimligt för mig”.
Avgiftning kan bli nödvändigt
De patienter som länge stått på höga doser migränläkemedel kan behöva avgiftning, då överanvändning av läkemedel i sig kan utlösa huvudvärk*.
– Tanken med avgiftningen är att komma fram till vad som är själva grundhuvudvärken. Den kan vi sedan börja behandla från början, säger Madeleine Berg.
Vid avgiftning i hemmet sjukskrivs patienten fjorton dagar, där utsättningssymtomen är svårast under den första veckan.
– Då finns vi som stöd via video eller telefon, säger hon.
Inför avgiftningen informeras patienten noggrant om planen och eventuella symtom som kan uppkomma. Patienten får själv bestämma tidpunkt för start.
Under de första dagarna kan patienten få intensiv huvudvärk, illamående, kräkningar och hjärtklappning. Som lindring får patienten ta illamåendedämpande läkemedel samt milt rogivande läkemedel för att underlätta insomnandet.
– Vi stämmer av med patienten hur det går, stöttar och försöker hjälpa patienten om motivationen sviktar. Vi påminner också om att äta och dricka, säger Madeleine Berg.
Har patienten nedsatt aptit är tipset att äta lättare måltider, som soppa, yoghurt, knäckebröd eller liknande.
Stöd till ändrat beteende
Birgitta Helmerson påpekar att migränpatienter ofta är svårt belastade av utmattning.
Hon beskriver att kroppen då inte alltid svarar på fysisk aktivitet, eftersom stress- och hormonsystemen delvis kan vara satta ur spel.
– Då är det inte fysisk aktivitet på hög nivå som gäller, utan lugna promenader i skogen. Det handlar också om att förstå vilken nivå patienten är på och klarar, säger hon.
Birgitta Helmerson arbetar först och främst med att stödja beteendeförändring hos sina patienter.
– Jag gör inga långa behandlingsserier utan oftast bedömningar. Sen får patienten mer tips och råd när jag gör uppföljningar – via video eller telefon och ibland via återbesök, säger hon.
Det handlar heller inte om att ”få” behandling, utan om att öka förståelsen för och börja jobba med sitt eget beteende.
– Jag gör exempelvis inga akupunkturserier för det anser jag är symtomlindring. Det kan vara till hjälp för att patienten ska orka jobba med beteendeförändringarna, men grunden är att arbeta bättre och mer ändamålsenligt med våra kroppar, säger hon.
Även Madeleine Berg pekar på att små beteendeförändringar i vardagen kan ha stor betydelse.
– En patient beskrev att hon hade börjat äta frukost och nu mådde mycket bättre i sin migrän. Med det sagt kan andra behöva ändra på större saker i livet – är arbetssituationen ohållbar bör kanske detta ses över och eventuellt anpassas.
Huvudvärksteamet på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
• HV-teamet vid Karolinska Huddinge består av läkare, sjuksköterska och fysioterapeut. Kurator, psykolog, dietist och gynekolog finns i nätverket att tillgå via remiss för neurologisk konsultation. Teamet tar emot patienter med svårbehandlad huvudvärk.
• Patienter träffar sjuksköterska efter läkarbedömning om omvårdnadsbehov identifierats. Patienten kan också själv kontakta huvudvärkssjuksköterska via telefon eller 1177 men måste vara inskriven och ha sin behandlande läkare på neurologkliniken.
• Om sjuksköterskan bedömer att insatser från annan profession kan vara nödvändig diskuteras detta på teamkonferens.
• Patienter kan söka via remiss från vårdcentral, annan läkarkontakt eller med egenremiss via 1177.
Tips: Huvudvärkspatienter i primärvården
Madeleine Berg, huvudvärkssjuksköterska:
• Se till helheten och ta hänsyn till patientens hela livssituation.
• Gör noggrann anamnes, låt gärna patienten fylla i ett frågeformulär inför besöket. På viss.nu finns råd om huvudvärksanamnes och behandlingstrappa, där första steget är icke-farmakologisk behandling.
• Involvera patienten i behandlingen, till exempel genom att registrera sina anfall i en huvudvärksdagbok. Papper och penna går bra, men det finns även appar. Titta sedan på dagboken tillsammans med patienten – många tappar motivationen om ingen bryr sig om noteringarna.
• Uppföljning är viktigt och ofta fungerar det utmärkt att göra per telefon – det är ingen idé att göra planer om insatsen inte följs upp. Testa bara en ny åtgärd åt gången.
Birgitta Helmerson, leg sjukgymnast:
• Titta efter muskelrelaterad spänning och smärta, i synnerhet i
nacke och skuldra.
• Hur ser det ut vad gäller fysisk aktivitet? Den posturala kontrollen är viktig, hur patienten använder sin kropp ergonomiskt.
• Andningsmönster kan ge ledtrådar, har patienten mest bara högcostal andning och ingen bukandning kan det säkerligen förbättras för bra syresättning. Vid behov finns specialiserade fysioterapeuter inom området smärta och smärtrehabilitering att kontakta inom primärvården i Region Stockholm.
• Fråga även om tandpressning – bettskena via tandvården kan behövas för att skydda tänderna.
• De viktiga delar som går att påverka är hur patienten använder sin kropp i vardagen. Fråga även om sömn/återhämtning och näringsintag, stress, utmattning, nedstämdhet, oro och ångest.
Text: Lotta Fredholm Foto: Anna Molander
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad