Anamnesen viktig när barn har ont i magen

– Lyssna på beskrivningen av besvären och försök ta reda på vad de själva tror att det kan vara. Fråga om vilka förväntningar de har på besöket, till exempel om de väntar sig ett lugnande besked eller remiss till specialist. Börja gärna med att barnet själv får beskriva sina besvär, och be föräldern att vänta med sina kommentarer och tillägg. Först därefter får föräldrarna berätta, säger Agneta Uusijärvi, biträdande överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Anamnesen bör bland annat innehålla smärtkaraktär, andra symtom, eventuellt utlösande faktorer och information om hur vardagslivet fungerar.

– Fråga gärna barnet om hur det är hemma, hur det trivs med sina syskon, i skolan, och om det är oroligt för någonting. Att undvika att gå till skolan blir ofta en ond cirkel, då barnet kommer efter och tappar kontakten med kompisar, säger Agneta Uusijärvi.

Uteslut organiska sjukdomar

För att utesluta organiska sjukdomar, som inflammatoriska tarmsjukdomar och glutenintolerans, är det också viktigt att fråga om alarmsymtom som blodblandad avföring, behov av att gå upp på natten för att bajsa, ärftlighet samt om barnet har dålig tillväxt.

Vid det första besöket görs en statusundersökning och kontroll av blodstatus, CRP eller SR, IgA-transglutaminas och urinsticka. Vid omfattande symtom med avföringsrubbningar testas även f-calprotectin. Om dessa prover är normala, alarmsymtom saknas och anamnesen inte tyder på något onormalt är det ganska säkert en funktionell buksmärta.

Till de funktionella mag-tarmsjukdomarna hör irritabel tarm (IBS), funktionell dyspepsi och funktionell buksmärta utan avföringsrubbning. Det finns inga läkemedel som ger bra effekt mot funktionell buksmärta.

– Den bästa behandlingen brukar vara att man gör en adekvat utredning och sedan vara tydlig med diagnosen och att ge lugnande besked om att det är ofarligt. Det har större effekt än läkemedel, säger Agneta Uusijärvi.

Familjens uppfattning om smärtans orsak har också betydelse för resultatet. För mycket uppmärksamhet och oro för allvarlig sjukdom kan förvärra symtomen, medan ett accepterande av funktionell buksmärta kan minska besvären på sikt. Det är viktigt att inte ifrågasätta smärtan och att få fram vilka sjukdomar familjen oroar sig för och bemöta det.

Det är bra att betona vikten av regelbundna rutiner för att äta, bajsa och sova. Däremot är det tveksamt om särskilda kostråd är av värde. Barn och ungdomar är växande individer och deras tillväxt ska prioriteras.

Vid IBS kan ibland probiotika ge minskade buksmärtor och osmotiska laxantia, som laktulos, kan vara bra vid IBS med förstoppning.

Det är ofta värdefullt med ett andra besök, helst hos samma läkare. Om patienten får föra dagbok över symtomen, toalettbesök och utlösande faktorer under tiden, fås ofta en bra bild av besvären och ett underlag för fortsatt behandling. Om tillväxtkurva saknas, ska det tas med till detta besök.

KBT ibland till hjälp

– Om vardagslivet inte fungerar, till exempel på grund av mycket undvikandebeteende, kan kognitiv beteendeterapi, KBT, vara lämpligt. Informera föräldrarna om vart de kan vända sig. Under hösten 2020 planerar också BUP Internetbehandling att starta upp en behandling för barn med funktionella magsmärtor, säger Agneta Uusijärvi.

Internetbehandlingen pågår ett antal veckor och innebär att barn och föräldrar får material på internet att arbeta med, till exempel texter, filmer och frågor. De har även en kontaktperson via nätet. Tanken är att barnet ska ändra sitt beteende och må bättre.

Kom ihåg tillväxtkurvan

Vid misstanke om organisk sjukdom som inflammatorisk tarmsjukdom, celiaki eller annan icke funktionell sjukdom ska remiss skickas. Den ska bland annat innehålla information om smärta, symtom, avföringsrubbningar, blod i avföringen, provsvar, ärftlighet, hur länge besvären funnits och om vardagslivet är påverkat. Det är också viktigt att tillväxtkurvan finns med.

Susanne Elfving