Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Egenvård och kostomläggning basen vid dyspepsi

Publicerat 2020-10-07

Dyspepsi kan ge diffusa symtom som ”ont i magen” eller en brännande känsla i maggropen.

– Det kan bero på en bakomliggande sjukdom, men ofta hittar man inte någon orsak, säger Mikael Lördal, överläkare vid Danderyds sjukhus.

Tillståndets diffusa symtom kan vara en utmaning för läkaren. Därför kan det vara vettigt att arbeta efter ett system med varnings­signaler, som till exempel viktnedgång, sväljsvårigheter, blod i avföring, dålig aptit och specifikt nattliga besvär, menar Mikael Lördal.

Mikael Lördal

Mikael Lördal

– Om personen har en eller flera av dessa riktar man in den fortsatta undersökningen mot dessa. På så vis blir det mindre svårt att ställa diagnos. Därför behöver man som allmänläkare sällan ­remittera dessa patienter till specialist för utredning, säger Mikael Lördal, överläkare och sektionschef vid Gastrosektionen, VO medicinsk specialistvård, Danderyds sjukhus, och medlem i expertgruppen för mag- och tarmsjukdomar.

Få läkemedel finns

En annan utmaning är behandlingen, speciellt när det kommer till funktionell dyspepsi, där det inte finns en bakomliggande orsak eller sjukdom som förklaring till besvären. Här finns sällan effektiva läkemedel att sätta in, behandlingen utgörs i stället oftast av egenvård och kostomläggning.

– Det gör att patienten kan känna sig misstrodd och upplevas som inbillningssjuk. Jag brukar förklara för patienten att dina besvär är sjukdom i sig. Jag brukar också använda liknelsen med huvudvärk. De flesta med huvudvärk har ingen sjukdom i huvudet, det är huvudvärken som är sjukdomen.

Det enda läkemedel som är upptaget på Kloka listan är amitriptylin. Det har sin plats när smärta dominerar symtombilden, och många upplever en bra smärtlindrande effekt.

– En del tycker att man ska behandla bort helicobacter pylori, men det brukar inte löna sig. För att en patient ska bli bättre behöver 14 behandlas. Syrahämmande läkemedel föreslås ibland, men det är samma där; tio patienter behöver behandlas för att en ska bli bättre.

De flesta patienter ordineras alltså egenvård och kostomläggning. Även om SBU-rapporten Dyspepsi och reflux från 2007 kom fram till att evidensen för livsstilsråd är svag, är det inte farligt att testa kostomläggning, menar Mikael Lördal. Det kan handla om att äta mindre portioner, äta oftare och att välja mindre fet och salt mat.

– Det är en stor del av vården.

Forskning pågår

Det pågår forskning för att hitta nya behandlingar, bland annat studeras motorikstimulerande läkemedel och läkemedel som blockerar illamåendereceptorer.

Ungefär hälften av dem med dyspepsi har funktionell dyspepsi. Den andra häften har i stället organisk dyspepsi. Där finns det alltid en bakomliggande orsak, som exempelvis matstrupsinflammation, refluxsjukdom eller magsår.

– Endast en liten del, runt 2 procent, har en cancersjukdom. Men det är väldigt ovanligt hos dem yngre än 50 år.

Vid organisk dyspepsi är det alltid grundsjuk­domen som behandlas, vilket brukar ha god effekt på dyspepsibesvären.

Prognosen vid dyspepsi är ofta ganska god. ­Studier visar att bland patienter som har följts i upp till tolv år, blir hälften besvärsfria under denna tid, 30 procent hade intermittenta besvär medan 20 procent upplevde kontinuerliga besvär.

– För många är det en sjukdom som kommer och går, och hänger ofta samman med stress och slarv med kosten.

Funktionell dyspepsi delas upp i tre grupper

  1. Post prandial distress syndrome: En tidig obehaglig mättnadskänsla, drygt 60 procent av patienterna upplever detta. Det viktigaste rådet är att äta mindre vid varje tillfälle, äta oftare och att äta mindre fett. Här finns inte mycket läkemedel att erbjuda.
  2. Epigastric pain syndrome: Smärta högt upp i maggropen. Cirka 20 procent av patienterna. Amitriptylin kan fungera smärtlindrande.
  3. Runt 20 procent har båda dessa.

Fredrik Hed
frilansjournalist

Senast ändrad 2020-10-14